Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Transkript

1 Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden ris på varan ( x ) ris och tillgänglighet på närbesläktade varor ( y ) d.v.s. substitutvaror eller komplementvaror. För insatsvaror även priset på slutprodukten Genomsnittlig disponibel inkomst (I) Inkomstfördelningen Befolkningens storlek och sammansättning Smak Förväntningar om framtiden (inkomst, priser) dx = f (,, I,...) x y 1

2 Antag att alla variabler utom priset på varan har givna värden. Vi kan då illustrera sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet med en efterfrågekurva D = Demand /efterfrågan 0 0 = uantity demanded = efterfrågad kvantitet Förändringar i andra variabler än priset på varan förorsakar förskjutningar (skift) av efterfrågekurvan Exempel: Smak ris eller tillgänglighet på en substitutvara ris eller tillgänglighet på en komplementvara Inkomst 2

3 OBS! Skilj på förskjutningar av efterfrågekurvan och en glidning längs en given efterfrågekurva 1 D I syfte att minska konsumtionen av cigaretter ökar staten priset på cigaretter D 1 D 0 I syfte att minska konsumtionen av cigaretter sänker staten priset på snus Den efterfrågade kvantiteten minskar i exemplet lika mycket i båda fallen! 3

4 Utbud Vad bestämmer den utbjudna kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? ris på varan roduktionskostnad o ris och tillgänglighet på produktionsfaktorer o Tillgänglig produktionsteknik (produktivitet) Antal producenter Förväntningar om framtiden Statliga regleringar Antag att alla variabler utom priset på varan har givna värden. Vi kan då illustrera sambandet mellan pris och utbjuden kvantitet med en utbudskurva S = Supply /utbud 0 0 = uantity supplied = utbjuden kvantitet 4

5 Förändringar i andra variabler än priset på varan förorsakar förskjutningar (skift) av utbudskurvan Exempel: ris på produktionsfaktorer (ett höjt pris minskar utbudet, d.v.s. förskjuter utbudskurvan uppåt) roduktivitet (en höjd produktivitet sänker produktionskostnaden och ökar utbudet, d.v.s. förskjuter utbudskurvan nedåt) En skatt på t kr per producerad enhet (se figuren) S 1 t kr S 0 OBS! Skilj på förskjutningar av utbudskurvan och en glidning längs en given utbudskurva 5

6 Tidsaspekten viktig eftersom möjligheten att anpassa sig till en prisförändring är större på lång sikt än på kort sikt S 1 S 2 S 1 vid tillräckligt kort tidshorisont S 2 vid tillräckligt lång tidshorisont Vad som skall anses som tillräckligt kort/lång tid skiftar från marknad till marknad och beror på - roduktionsprocessens längd - roduktionsresursernas rörlighet - Hur snabbt produktionstekniker sprids 6

7 Jämvikt 1 D Utbudsöverskott S 0 2 Efterfrågeöverskott 0 0 = Jämviktspris Om > 0 så verkar marknadskrafterna för att priset skall sjunka Om < 0 så verkar marknadskrafterna för att priset skall stiga Om = 0 förändras inte priset. Det finns inga marknadskrafter som verkar för att priset skall förändras I de allra flesta fall antas anpassningen till jämvikt ske så snabbt att man i sin analys kan anta att marknaden befinner sig i jämvikt! 7

8 Offentlig reglering av priset Antag att myndigheterna beslutar om ett högsta pris som produkten får säljas till, d.v.s. ett maximipris Om priset understiger jämviktspriset får vi ett bestående efterfrågeöverskott D S 0 max Efterfrågeöverskott 0 Köer och fördelning via nepotism Svarta marknader, med priser som kan överstiga jämviktspriset Lägre kvalitet, om denna inte kan kontrolleras fullt ut (det gör ju inte säljarna något om efterfrågan minskar) Offentligt administrerad ransonering 8

9 Förändringar av jämvikten Olika slag av störningar förändrar jämvikten D S 0 0 S ökar sjunker och stiger S minskar stiger och sjunker D ökar och stiger D minskar och sjunker Samtidiga förändringar av S och D ger resultat som ej är entydiga S och D ökar stiger men vad händer med? S ökar och D minskar sjunker men vad händer med? 9

10 Spridningseffekter till andra marknader En störning på en marknad kan få effekter på andra marknader Exempel 1 En subvention per producerad enhet för en viss vara X leder via ökat utbud till sänkt pris och höjd kvantitet för vara X men också till minskad efterfrågan på substitutvaror till vara X och sjunker för dessa varor ökad efterfrågan på komplementvaror till vara X och stiger för dessa varor sänkt produktionskostnad och därmed ökat utbud för varor som använder varan X som insatsvara i sin produktion sjunker och stiger för dessa varor Exempel 2 Ett maximipris under jämviktspriset för vara X leder till efterfrågeöverskott, men eftersom den kvantitet som är tillgänglig av vara X minskar leder det också till ökad efterfrågan på substitutvaror till vara X och stiger för dessa varor minskad efterfrågan på komplementvaror till vara X och sjunker för dessa varor minskad tillgång på X som insatsvara, vilket gör att företag får använda andra och dyrare insatsvaror minskat utbud för varor som använder varan X som insatsvara i sin produktion stiger och sjunker för dessa varor 10

11 Elasticiteter Mäter hur känsliga D och S är för förändringar i olika variabler (priser, inkomst) Efterfrågans priselasticitet S D 1 D Samma utbudsminskning ger upphov till olika starka marknadsreaktioner beroende på att efterfrågan är olika priskänslig Generellt räcker det dock inte att studera efterfrågekurvans lutning, Δ Δ, om man vill uttala sig om priskänsligheten 11

12 Vara 1 Vara :- 1001:- 1:- 2:- D I båda fallen leder en prisökning på en krona ( = 1) till att efterfrågad kvantitet minskar med 5 enheter ( = -5) Men vara 1 måste betraktas som mest priskänslig! Vi måste se på procentuella eller relativa förändringar! Vara 1 Vara 2 % av +0, % av D -5-0,05 E -5/0,1 = -50-0,05/100 = -0,0005 E = efterfrågans priselasticitet E = % Δ i % Δ i D < 0 om D-kurvan lutar negativt E = Δ Δ / / OBS! = Δ Δ Inget annat än priset får ha förändrats 12

13 roblem: Om man mäter elasticiteten mellan två punkter på efterfrågekurvan beror resultatet på i vilken riktning man går Elasticiteten kan variera längs efterfrågekurvan Ibland mäter man därför elasticiteten som punktelasticitet E = d d 200:- D E = d d = = 1 100:- 50:- E = d d 1000 = =

14 D 0 : E = 0 D 1 : E - D 2 : E p = - 1 E = 0 fullständigt oelastisk efterfrågan -1 < E < 0 oelastisk efterfrågan E = -1 neutralelastisk efterfrågan E < -1 elastisk efterfrågan E - fullständigt elastisk efterfrågan Om priset stiger och -1 < E < 0 E = -1 E < -1 Relativt prisokänslig Relativt priskänslig svagare i samma omfattning starkare stiger är oförändrad sjunker 14

15 Nödvändiga varor oelastisk efterfrågan OBS: Nödvändig närmast = få substitut som uppfyller samma behov Elasticiteten beror på hur brett/snävt man definierar varan o Jämför priselasticiteten för restaurangbesök med priselasticiteten för besök av en viss given restaurang o Jämför priselasticiteten för alkoholhaltiga drycker med priselasticiteten för vin Ju mer unikt ett företag är att uppfylla ett visst behov desto större är sannolikheten för att en prisökning leder till att företagets försäljningsintäkter ökar (en följd av resonemanget ovan) Efterfrågan är mer elastisk på lång sikt än på kort sikt, eftersom det kan ta tid att ändra sina vanor, hitta lämpliga substitut etc. 15

16 Inkomstelasticiteten E I % Δ i = % Δ i I D E I > 0 för normala varor E I < 0 för inferiora varor Nödvändighetsvaror har låg inkomstelasticitet (< 1) medan lyxvaror har hög inkomstelasticitet (> 1) OBS: Inget annat än inkomsten får ha förändrats! Exempel: Antag att inkomsterna har stigit med 100% och att E I är + 1. Hur påverkas efterfrågekurvan? Vid varje givet pris skall efterfrågad kvantitet öka med 100% 100:- D 0 D

17 Korselasticiteten E X p Y (eller E XY ) %Δ i = % Δ i D Y X Visar varornas förhållande till varandra E > 0 för substitutvaror XY E < 0 för komplementvaror XY (I extrema fall kan dock korselasticiteten vara mindre än noll även för varor som inte är komplement) OBS: Inget annat än priset på vara Y får ha förändrats! Exempel: Antag att priset på vara Y har stigit med 100% och att E XY är + 1. Hur påverkas efterfrågekurvan? Vid varje givet pris skall efterfrågad kvantitet öka med 100% 100:- D 0 D

18 Utbudets priselasticitet (utbudselasticiteten) E S %Δ i = % Δ i S S 1 = fullständigt oelastisk, E S = 0 S 2 = fullständigt elastisk E S S 3, E S = 1 S 5 visar på ett mer elastiskt utbud än S 6 S 6 S 5 18 Utbudet mer elastiskt på lång sikt än på kort sikt S 6 skulle kunna gälla på kort sikt, S 5 på lång sikt

19 Exempel: riset på vara Y stiger med 50%, E XY = + 0,5 -Hur påverkas marknaden för vara X? -Kan man beräkna andra elasticiteter från information om vad som händer på marknaden? Antag att priset stiger från 100:- till 110:- och kvantiteten stiger från 100 enheter till 115 enheter S 0 110:- 100:- A C B D Vid varje pris på varan X ökar efterfrågad kvantitet med 0,5 50% = 25% Information om två punkter på S-kurvan (från A C) ger utbudselasticiteten E S = 15/10 = 1,5 Information om två punkter på D-kurvan (från B C) ger efterfrågans priselasticitet E = -8/10 = -0,8 D 0 19