Aggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan

Transkript

1 Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner) l påp kort och medellång sikt. Senast uppdaterad pril -10 F5: sid. 2 unkt 1 idag är r att härleda h S-kurvan som visar aggregerat utbud (aggregate supply).. Denna beskriver sambandet mellan produktion (BN) och priser och vi kommer att härleda h den från n pris och lönesättningen. Kom ihåg g från n förra f kapitlet att lönel ne- och prissättnings ttnings- relationerna kan skrivas om vi antar att förvf rväntade priser kan avvika från n de senare realiserade: e W = F( u, z) = ( 1 + µ ) W Genom att använda nda dessa, samt relationen mellan produktion och arbetslöshet, shet, som vi diskuterade förra f föreläsningen, kan vi härleda h en relation mellan prisnivån n och produktionen (BN). Härledning av S kurvan Härledning av S kurvan Steg 1: nvände nde de två relationerna tillsammans för f r att eliminera W: e W = F( u, z) och = ( 1 + µ ) W, som ger: = (1 + µ ) e F( u, z) I ord, prisnivån n beror påp den förvf rväntade prisnivån n och arbetslösheten. sheten. Vi antar att prispåslaget slaget µ och slaskvariabeln z är konstanta. Steg 2: Uttryck arbetslösheten sheten i termer av produktionen: U L N N Y u = = = 1 = 1 L L L L Som vi ser, givet mängden m personer i arbetskraften, högre h produktion arbetslösheten. sheten. F5: sid. 3 F5: sid. 4 1

2 Härledning av S kurvan S kurvans egenskaper Steg 3: nvänd nd u = 1-Y/ 1 Y/L L för f r att eliminera arbetslösheten sheten i ekvationen i steg 1. = + F L z ( 1 µ ) 1, Detta är r vår v r S kurva. I ord beskriver den att prisniv snivån n beror påp förväntade priser, e, och produktionsnivån, Y (och förstf rstås s de exogena variablerna µ, z, och L, som vi tar för f r givna i analysen). = + F L z ( 1 µ ) 1, Två egenskaper hos S kurvan är r särskilt s viktiga: 1. En ökning av produktionen leder till en ökning i prisnivån. n. ekanismen bakom detta består r av fyra led: Y N N u u W 4. W F5: sid. 5 F5: sid. 6 S kurvans egenskaper S aggregerat utbud F L z = ( 1 + µ ) 1, Två egenskaper hos S kurvan är r särskilt s viktiga: 2. En ökning i den förvf rväntade prisnivån n leder till en (proportionerligt sett) lika stor ökning i prisnivån. ekanismen bakom detta har två steg: 1. e W 2. W S - kurvan Givet den förväntade prisnivån, högre produktion leder till högre priser. Om produktionen är på sin naturliga nivå, blir prisnivån lika med den förväntade. Y=Y n och = e F5: sid. 7 F5: sid. 8 2

3 S - summering S och förvf rväntade prisnivån F5: sid S kurvan lutar uppåt. Högre H produktion leder till högre priser. 2. S kurvan går g r genom en punkt där d Y = Y n och = e. Därmed D gäller g att: 1. när Y > Y n, sås blir > e, 2. när Y < Y n, sås blir < e. 3. En ökning av förvf rväntade priser e skiftar S kurvan uppåt t och en minskning i e skiftar den nedåt. 4. Kom ihåg g att S-kurvan inte är r en utbudskurva i vanlig mening, utan en relation mellan priser och produktion som uppstår r genom lönel ne- och prissättningsbeteende hos företag f och anställda. F5: sid. 10 Hur ändras S- kurvan om den förväntade prisnivån, n, e? Slutsats: S-kurvan skiftar uppåt. ; S = (1 + µ ) F 1, z L e e Y n 7-2 ggregerad Efterfrågan ggregerad Efterfrågan -kurvan, den aggregerade efterfrågerelationen (aggregate demand relation) beskriver hur prisnivån påverkar produktionsnivån, n, när n r denna är r ett resultat av jämvikt påp varu- och penningmarknaden. Den är inte en efterfrågekurva i vanlig mening. Låt t oss repetera ekvationerna för f r dessa jämvikter: j IS (varujämvikt): Y = C( Y T ) + I ( Y, i) + G L (penningjämvikt): = YL( i) Härledning av -kurvan En ökning av prisnivån leder till en minskning av produktionen i IS- L modellen. i demand Y Ränta, i i i L kurvan: YL ( i ) = Y Y L ( >) L () IS F5: sid. 11 F5: sid. 12 3

4 Skift i -kurvan uppsummering Skift i aggrega ggregerad erad efterfrågan En ökning av offentlig konsumtion efterfrågan och därmed produktionen vid en given prisnivå. -kurvan skiftar därmed till höger. En minskning av (den nominella) penningmängden räntan och produktionen vid given prisnivå. -kurvan skiftar till vänster Genom att studera vad som händer h om prisnivån n varu- och finansmarknadsjämvikterna mvikterna om prisnivån ändras skapar vi en relation mellan pris och produktion - kurvan. Eftersom högre h prisnivå real penningmängd ngd och därmed d räntan r är r sambandet negativt. enning- och finanspolitik och allt annat som leder till skift i IS eller L kurvorna skiftar också -kurvan. F5: sid. 13 Y = Y G T,, ( +, +, ) F5: sid Jämvikt påp kort och medellång sikt Jämvikt påp kort sikt -relationen S = (1 + µ ) F 1, z L relation Y = Y, G, T Jämvikten beror påp e. å kort sikt är e givet och kan avvika från e. Sådana avvikelser leder till att e revideras och därmed d skiftar S-kurvan. Kort sikt i -S S modellen Jämvikten ges av korsningen mellan och S kurvorna. I detta exempel är realiserad prisnivå > e och Y>Y n. en varu- och penningmarknaderna är i jämvikt. e S F5: sid. 15 F5: sid. 16 4

5 Från n kort till medellång sikt Vid jämvikten j är > e och Y>Y n. Lönesättarna har underskattat prisnivån n och reallönen är r lägre l än n vad man tänkt t sig. Lönesättarna reviderar upp sina prisförv rväntningar och sätter s högre h nominallöner. ner. ed andra ord, S- kurvan skiftar uppåt. rocessen med skift uppåt fortsätter tter sås länge Y >Y n. Slutsats: Så länge Y>Y n (med andra ord u<u n ) sås priser och löner, l produktionen sjunker. å lång sikt återgår r produktionen till Y n. e S 7-4 Effekten av en monetär r expansion 1 I ekvationen för f r aggregerad efterfrågan kan vi se att en ökning av mängden pengar,, output för f r given prisnivå.. ed andra ord, - kurvan skiftar till höger. h å kort sikt uppstår r en jämvikt vid med högre h output och priser. e + + ; Y = Y, G, T S F5: sid. 17 F5: sid. 18 Effekten av en monetär r expansion 2 engars Neutralitet Eftersom Y>Y n blir priserna högre än n förvf rväntat och S- kurvan börjar b skifta uppåt. å medellång sikt uppnås s en ny jämvikt vid där r endast priserna är r högre. h risökningen är r proportionell mot penningmängds ngdsökningen så att / är återställt. Under anpassningen är r räntan r lägre. Detta kan analyseras i IS-L diagrammet där d r L-kurvan skiftar nedåt. I takt med prisökningarna skiftar L-kurvan tillbaka. e S Notera att över tid sås anpassas prisnivån n efter en monetär r expansion (kontraktion) sås att den reala penningmängden ngden blir oförändrad. Därmed D får f r den inga långsiktiga effekter påp produktion, eller andra reala variabler eller påp räntan. Detta fenomen kallas engars Neutralitet,, nominell neutralitet eller monetär r neutralitet (neutrality( of money). F5: sid. 19 F5: sid. 20 5

6 7-5 En minskning i budgetunderskottet En minskning i budgetunderskottet Dynamiska effekter efter en minskning av budgetunderskottet genom mindre offentlig En konsumtion. minskning av budgetunderskottet leder till först till ett fall i produktionen (-skiftar till vänster). Över tid faller prisförväntningarna och S skiftar nedåt tills naturlig produktion återigen uppnått. ga fallande priser skiftar Lkurvan nedåt. e S Efter hela anpassningsprocessen är r aggregerad efterfrågan densamma som innan budgetförst rstärkningen, rkningen, men sammansättningen är r förändradf IS relation: Y n = C( Y n T) + I( Y n, i) + G Inkomster och skatter är r oförändrade och därmed d den privata konsumtionen. Offentlig konsumtion är r lägre, l men detta kompenseras fullt ut av högre h investeringar. å medellång sikt leder mindre offentliga utgifter till lägre räntor r och högre h investeringar. F5: sid. 21 Y Y n F5: sid. 22 F5: sid. 23 Högre priser genom större prispåslag slag Vad blir effekten av högre prispåslag (t.ex. p.g.a. sämre konkurrens eller högre priser på insatsvaror)? Högre prispåslag skiftar prissättningskurvan nedåt. Naturlig arbetslöshet och naturlig produktion. - effekter påp naturlig arbetslöshet shet Reallön, W/ u W = 1 ( 1+ µ ) u rbetslöshet, u WS S S F5: sid. 24 Dynamisk anpassning Ett högre h prispåslag, slag, µ,, leder till högre priser vid en given produktions-niv nivå.. Detta betyder att S-kurvan skiftar uppåt. ntag att prisförv rväntningarna inte ändras direkt. Ny kortsiktig jämvikt j uppstår r dåd vid vid med produktionen Y. Den nya naturliga produktionen är vid Y n. roduktionen är r lägre, l priserna högre, h men produktionen är r fortfarande högre h än n den nya Y n. S fortsätter tter därmed d att skifta e uppåt t p.g.a. förvf rväntade priser fortsätter tter att öka. När r jämvikten j vid B nåtts är anpassningen avslutad, med högre h priser och lägre l produktion. = + F L z ( 1 µ ) 1, B Y n Y Y n S 6

7 7-6 Sammanfattning Kort vs. medellång sikt Table 7-27 Kortsiktiga och medelfristiga effekter av monetär r expansion, onetär expansion Budget förstärkn. Högre prispåslag slag offentlig budgetförst rstärkning rkning genom lägre l offentliga utgifter och högre prispåslag slag roduktion Kort sikt Ränta risnivå svag ökning svag minskning roduktion ingen förändring ingen förändring edellång sikt Ränta ingen förändring risnivå Chocker och ropageringsmekanismer Konjunkturcykler (business cycles) är r fluktuationer i produktion med en varaktighet påp några år r runt en långsiktig l trend. Vi definierar trenden som den nivå på produktion som uppstår r dåd sysselsättning och arbetslösheten sheten är r påp sina naturliga/strukturella nivåer. ed andra ord, produktionsgapet är r 0. Ekonomin utsätts tts ständigt för f r chocker som påverkar p aggregerat utbud och/eller aggregerad efterfrågan och gör g r att produktionsgapet avviker från n 0. Chockerna har, som vi sett dynamiska effekter påp produktion, sysselsättning, ränta, r investeringar och prisnivån. n. Dessa effekter brukar kallas ekonomins propageringsmekanism propagation mechanism. Liknas ibland med en gungstol. (Nästan) oavsett vilka stötar tar (chocker) som träffar den, gungar den påp ett karaktäristiskt ristiskt sätt s runt ett balansläge. F5: sid. 25 F5: sid. 26 7