BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp
|
|
- Karolina Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion (C) är r varor och tjänster konsumerade av hushållen. Investeringar (I), är r inköp p av investeringsvaror i företag f och offentlig sektor. Offentlig konsumtion är r (Government( Spending) (G) är r inköp p av varor och tjänster inom stat, kommun och landsting. Det inkluderar inte transfereringar och bidrag eller räntor påp statsskuld. Import (IM) Export (X) BNPs komponenter 3- Försörjningsbalansrjningsbalans Nettoexport (X IM) är r skillnaden mellan export och import, kallas också handelsbalans (trade balance). Lagerinvesteringar (Inventory investment) är skillnaden mellan produktion och försf rsäljning. Tabell 3. BNPs komponenter i miljarder lokal valuta USA 2006 Sverige 2008 BNP (Y) $3 004 SEK3 087 Konsumtion (C) 70% 49% Investeringar eringar (I) 6% 9% Offentlig konsumtion (G) 9% 26% Netto to export 6% 6% Export (X)( % 54% - Import (IM( IM) -7% 47% Lager investeringar 0% % F2: sid. 3 F2: sid. 4
2 Aggregerad Varuefterfrågan (Total Demand for Goods) Aggregerad varuefterfrågan Z C + I + G + X IM Symbolen betyder att ekvationen är r en identitet et, eller definition. Likhet måste m gälla g per definition. I en sluten ekonomi gäller g X = IM = 0, och: Z C + I + G Konsumtion (C)( Konsumtionen beror på p (bl.a.) disponibel inkomst Y D -- inkomst efter skatter och transfereringar. Vi skriver detta som: C = C( Y D ) ( + ) Y Y T D C(Y D ) kallas konsumtionsfunktionen. C= C(YC D ) är r en beteende ekvation (behavioral( equation). F2: sid. 5 F2: sid. 6 Konsumption (C)( En linjär r Konsumtionsfunktion Ofta vill vi specificera konsumtionsfunktionen. Ett förenklande antagande är r att konsumtionsfunktionen är r linjär C( Y ) c + c Y D 0 D Denna konsumtionsfunktion har två parametrar rar, c 0 och c : c kallas marginell konsumtionsbenägenhet ((marginal marginal) propensity to consume). c 0 är r interceptet I konsumtionsfunktionen. Konsumtionen ökar med disponibel inkomst men mindre än ett till ett. c 0 C C = c0 + cy D lutning = c F2: sid. 7 F2: sid. 8 Y D 2
3 Exogen efterfrågan 3-3 Jämvikt påp varumarknaden F2: sid. 9 Variabler som är r förklarade f (beror påp andra variabler i modellen) kallas endogena. Variabler som inte är r förklarade f inom modellen kallas exogena.. Investeringar antas tills vidare vara exogena. I = I Offentlig konsumtion G tillsammans med skatter T, utgör r finanspolitiken (fiscal( policy). G och T antas tillsvidare vara exogena a och tillsvidare analyserar vi en sluten ekonomi X=IM=0. Varför? r? F2: sid. 0 Jämvikt (Equilibrium) på varumarknaden kräver att produktionen, Y, är r lika med efterfrågan, Z: Y = Z Det betyder att Y = c0 + c ( Y T ) + I + G Detta är r ett jämviktsvillkor j (equilibrium( condition). Produktionen, Y, är r lika med efterfrågan, Z, som beror påp aggregerad inkom omst, Y, som i sin tur är r lika med produktion tionen. Lite matte Samma sak med en figur Autonom konsumtion och (konsumtions) multiplikatorn: Y = c + c ( Y T ) 0 + I + G ( c ) Y = c + I + G c T 0 Y = [ c c + I + G c T 0 ] multiplikator autonom konsumtion Efterfrågan Z, Produktion Y Z, Y Z = ( c + I + G c T) + c Y 0 Produktion = Inkomst Lutning c Jämvikt, Y = Z Autonom konsumtion ZZ F2: sid. F2: sid. 2 Inkomst Y 3
4 Effekten av ökad autonom konsumtion Effekten av ökad marginell konsumtionsbenägenhet En ökning i interceptet ökar Y mer än för. Effekten på Y av en given ökning i den autonoma konsumtionen är större ju större c är eftersom multiplikatorn då är större F2: sid. 3 Efterfrågan Z, Produktion Y Z, Y Z = ( c + I + G c T) + c Y 0 Y Y Ny jämvikt ZZ ' ZZ En ökning i c ökar lutningen på ZZkurvan samt minskar interceptet. Den nya jämvikten är vid en högre inkomst om Y-T>0 i utgångspunkten. F2: sid. 4 Efterfrågan Z, Produktion Y Z, Y Z = ( c + I + G c T) + c Y 0 Y Y ZZ ' ZZ Ny jämvikt I ord och formler Produktionens dynamik F2: sid. 5 Högre efterfrågan leder till högre h produktion. Detta leder i sin tur till högre h inkomster och ännu högre h efterfrågan. Slutresultatet är r att ökningen i produktion är r större än n den initiala ökningen i efterfrågan. Multiplikatorn = /(-c ) c + c + c... = c Y = c + I + G c T + c ( 0 ) = ( c0 + I + G ct ) + c c F2: sid. 6 Efter en ökning av efterfrågan hoppar inte produktionen direkt till den nya jämvikten. j En del av efterfråge geökningen absorberas till en början b av negativ lageruppbyggnad. Olika branscher och företag f reviderar sina produktionsplaner olika ofta. Detta kallas produktions dynamik. Undersökningar om hushållens inköpsplaner är r viktiga för r att göra g konjunkturprognoser upp till något/nn got/några gra år. Särskilt inköp p av varaktiga varor varierar över konjunkturen. 4
5 3-4 Investeringar = sparande: ett alternativt sätt s att tänka t påp varumarknadsjämvikten mvikten Investeringar = sparande: ett alternativt sätt s att tänka t påp varumarknadsjämvikten mvikten Aggregerat (totalt) sparande är r summan av privat och offentligt sparande. Privat sparande S YD C Offentligt sparande T G skatter (-bidrag)( minus offentlig konsumtion. Om T > G, budgetöverskott offentligt sparande positivt. Om T < G, budgetunderskott offentligt sparande negativt. Varumarknadsjämvikt mvikt. Y = C + G + I 2. Y T= C + G + I T 3. Y D = C + G + I T 4. Y D C = G + I T 5. Y D C + T G = I 6. S + T G = I Privat sparande plus offentligt sparande = investeringar. I = S + (T G) ) kallas IS-relationen eller IS- kurvan. F2: sid. 7 F2: sid. 8 Sparande = investeringar plus nettoexport Sparandets paradox F2: sid. 9 Ovan har vi antagit X IM = 0. Annars får f r vi. Y = C + G + I + X IM 2. S + T G = I + X IM Sverige 2008 I = 9%, X IM =6% av BNP Totalt sparande 25% USA 2006 I = 6%, X IM = 6% Totalt sparande = 0% F2: sid. 20 Om konsumenterna sparar = konsumerar mindre sås minskar efterfrågan (om investeringarna är r oförändrade). Därmed minskar produktionen i jämvikt. j Därmed minskar inkomsterna sås att sparandet går r ner tills dess det återigen är r lika med investeringarna. Individernas gemensamma försf rsök k att öka sparandet leder till minskad produktion men oförändrat sparande. Detta kallas sparandets paradox. 5
6 3-5 Varför r inte alltid öka produktionen med hjälp av finanspolitiken? Penningmarknaden (kapitel 4) F2: sid. 2 Exakt hur konsumtion och investeringar svarar på förändringar i skatter och bidrag kan vara svårt att förutsf rutsäga. Förväntningar påverkar p effekten, en skattesänkning idag kanske ger en signal om högre skatter imorgon. Högre produktion kan ha oönskade o sidoeffekter. Lågt sparande, budgetunderskott och statsskuld inte bra påp lång sikt. F2: sid. 22 Hur kommer pengar och räntan på sparande in i bilden? Pengar behövs inte nödvändigtvis för jämvikt på varumarknaden, men underlättar... Effektivt medel att översätta relativpriset på olika typer av varor och tjänster. Används för löpande transaktioner och i viss mån för sparande Men pengar ger vanligtvis ingen ränta och är därför inte den sparform som ger högst avkastning 4- Efterfrågan påp pengar Priset påp obligationer och räntanr F2: sid. 23 Pengar, kan (lätt) användas ndas till inköp p och andra transaktioner (de är r likvida), men ger (oftast) ingen ränta. Flera sorters pengar: sedlar och mynt, (currency), kreditkort, checkkonton, uttagskonton (checkable deposits). Obligationer (Bonds)) och andra räntebr ntebärande sparformer, ger ränta, r i,, men är r mindre likvida. Proportionerna mellan hur mycket pengar och respektive obligationer individer vill hålla h beror påp hur mycket inköp p och transaktioner de gör g r och räntan. r F2: sid. 24 Obligationer ger en fastställd summa vid en tidpunkt i framtiden (t. ex. $00) Priset påp obligationen, P B, avgör r dess avkastning, dvs räntan r (i): $00 $ P $00 B i = $ P $ P = B + i B Priset påverkas p av efterfrågan. Om efterfrågan ökar drivs priset upp, vilket innebär att räntan r går g r ned. 6
7 Hur bestäms efterfrågan påp pengar? Hur bestäms efterfrågan påp pengar? M d = $ YL( i) Efterfrågan påp pengar : ökar i proportion till nominell inkomst ($Y), men minskar i räntan( r ntan(l(i)). För en given nivå på den nominella inkomsten så minskar efterfrågan på pengar om räntan ökar. För en given ränta, så ökar efterfrågan på pengar om den nominella inkomsten ökar Ränta, ränta, i i Utbud M s Efterfrågan M d Pengar, M F2: sid. 25 F2: sid Räntans bestämning Räntans bestämning Tills vidare antar vi att centralbanken är r den enda källan k till pengar. Utbudet kallas M s = M Även banker kan skapa pengar, detta introduceras senare. Jämvikt kräver att utbud är r lika med efterfrågan, M s = M d dvs, M = $ YL( i) Räntan måste vara sådan att utbudet av pengar (vilket är fixerat) är lika med efterfrågan (som beror på räntan). Ränta, i Pengar, M F2: sid. 27 F2: sid. 28 7
8 Räntans bestämning: Effekt av en ökning av inkomsten Penningpolitik och öppna marknadsoperationer Slutsats: En ökning av inkomsten leder till högre ränta. Effekten av en ökning i centralbankens utbud av pengar. Ränta, i En ökning av penningmängde n leder till lägre ränta. Ränta, i F2: sid. 29 Pengar, M F2: sid. 30 Pengar, M Penningefterfrågan gan och räntan: r Lite empiri Penningpolitik och öppna marknadsoperationer M/$Y ränta Centralbankens balansräkning och effekten av en expansiv öppen marknadsoperation. Balansräkning Tillgångar Skulder Obligationer Pengar ränta M/$Y Centralbankens tillgångar är obligationer (bonds), andra statspapper samt utländsk valuta. Riksbankens skulder är den utestående mängden pengar (sedlar och mynt). F2: sid. 3 Räntan och kvoten mellan penningmängden ngden och nominella inkomsten går g r oftast åt t motsatt håll, h som teorin förutspf rutspår. r. F2: sid. 32 8
9 Penningpolitik och öppna marknadsoperationer Obligationer och statsskuldsväxlar F2: sid. 33 Centralbankens balansräkning och effekten av en expansiv öppen marknadsoperation. En expansiv öppen marknadsoperation innebär att centralbanken köper obligationer och betalar med pengar. Skulder och tillgångar ökar lika mycket. Expansiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder +$ M +$ M Kontraktiv öppen marknadsoperation Tillgångar Skulder -$ M -$ M F2: sid. 34 Obligationer med kortare löptid än ett år kallas statsskuldsväxlar (Treasury bills, eller T- bills). Dessa ger en fastställd summa vid en tidpunkt i framtiden. När centralbanken köper statsskuldsväxlar eller andra obligationer, drivs priset P B på dessa upp. Det betyder att räntan på dem (avkastningen) går ned. $00 $ P $00 B i = $ P $ P = B + i B Sätter centralbanken räntan eller penningmängden ngden? 4-3 Räntans bestämning, II Finansiella intermediatörer rer Ett alternativt men identiskt sätt att uttrycka vad centralbanken gör är att man bestämmer räntan Med en lägre ränta, vill allmänheten hålla mer pengar som centralbanken då måste tillhandahålla F2: sid. 35 Ränta, i Pengar, M F2: sid. 36 Institutioner som lånar l in pengar från n individer och företag f och använder nder dessa för f r att köpa k obligationer eller aktier, eller lånar l ut pengarna till andra individer och företag f kallas finansiella intermediatörer rer (finansiella mellanhänder). nder). Till exempel banker. Banker skapar pengar,, dvs likvida medel t.ex. checkräkningskrediter kningskrediter eller kreditkortskrediter. Olika penningmängdsm ngdsmått M0 (sedlar o mynt ca 00 miljarder i Sverige), M-M3, M3, M3 inkluderar bankinlåning ning ca 5 gånger g större. Banker måste m ha reserver, dvs spara en del av pengar som de får f r av företag och individer som likvida medel (pengar), av flera skäl: ha likvida medel för f r (oförutsedda) uttag, klara sina egna transaktioner, svara upp mot legala reservkrav. Reseverna (kan) deponeras i centralbanken. Reservkvot θ,, reserver/inlåning ning (0% i USA). 9
10 F2: sid. 37 Bank Run Reservkvoten är r aldrig 00%. Om alla som satt in pengar hos en bank samtidigt vill ta ut sina pengar, klarar banken inte av detta. Rykten om att en bank inte är r finansiellt sund kan bli självuppfyllande. Bank run För r att minska risken för f r detta finns statligt garanterade insättarf ttarförsäkringar. Med mer likvida tillgångar, t.ex. statsskuldsväxlar, som snabbt kan omsättas i pengar. F2: sid. 38 Svenska Riksbanken Inflationsmål 2% ±%. Reporänta är r den ränta r som bankerna kan låna l eller placera till i Riksbanken påp sju dagar. Inlåningsr ningsränta nta är r den ränta r bankerna får f r när n r de sätter s in pengar påp konto i Riksbanken över natten och är alltid 0,75 procentenheter lägre l än n reporäntan. Utlåningsr ningsränta nta är r den ränta r bankerna får f r betala när n r de lånar pengar av Riksbanken över natten och är r alltid 0,75 procentenheter högre h än n reporäntan. Riksbanken kan också köpa/sälja utländsk valuta. Riksbankens styrräntor Summering I enklaste modellen finns pengar (likvida) och obligationer (inte likvida men med ränta). r Efterfrågan påp likviditet är r proportionell mot inkomsten och minskar med räntan. r M d =$Y L(i) Antag att penningmarknaden är r i jämvikt j vid en viss ränta i. Hushållen håller h en viss del av sin förmögenhet i pengar ($00) och en viss i obligationer ($900). Likvididetskvoten är 00/(00+900)=/0. Låt t oss säga s att riksbanken vill sänka s räntan r på obligationer. Hur ska man göra? g F2: sid. 39 F2: sid. 40 0
11 Summering Riksbanken köper k obligationer för f r $00 och betalar med $00 i pengar. Hushållen nu en likviditet påp 200 men fortfarande en förmögenhet på p $000. Likvididetskvoten = 200/000 = 2/0, för f r mycket likviditet vid den gamla räntan. r Hushållen önskar minska sin likviditet och driver upp efterfrågan påp obligationer. Detta driver upp priset påp obligationer, P B, vilket är ekvivalent med att räntan r påp dem går g r ner, eftersom Räntan i = (inlösenpris P B )/ P B Simsalabim! F2: sid. 4
BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?
Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion
Läs merFöreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.
Läs merFörsörjningsbalansrjningsbalans
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalansrjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs mer1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad
FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar
Läs merFöreläsning 3 IS-LM-IRP modellen
Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merDet cirkulära flödet
Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen
Läs mer1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)
Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,
Läs merU t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:
Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten
Läs merLÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merKEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning:
KENES ENKLA MODELL. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning: C C( T) a b ( T), där C(-T) betecknar funktion av -T. Intercept Lutningskoefficient Den (linjära)
Läs merRiksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?
Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 24 mars 2007 Tentamen består av två delar om tillsammans 100 poäng. Om du klarat dugga
Läs merDEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet
DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merSvenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011
Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet
Läs merFöreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Läs merTentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 29 januari 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merOmtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består
Läs merPengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merKap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet
Kap 11-13 Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.
Läs merGör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Läs merLINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN
LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merÖvningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi
Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN2, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-08-17, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi
Läs merDet cirkulära flödet
Kapitel 3 Det cirkulära flödet I det här kapitlet koncentrerar vi oss på att lära oss begrepp, och att spåra pengarnas väg genom ekonomin. Vi tacklar inte våra huvudmål, alltså att förklara konjunktur,
Läs merKort sikt: Keynes och konjunktur
Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik
Läs merIntern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna
Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i Stabiliseringspolitik i små
Läs merRiksbanken och dagens penningpolitik
Riksbanken och dagens penningpolitik Chalmers Börssällskap 8 oktober 2015 Vice riksbankschef Henry Ohlsson Riksbanken Riksdagen Riksdagen utser elva ledamöter Finansutskottet Riksbanksfullmäktige Fullmäktige
Läs merKapitlet är främst en introduktion till följande kapitel. Avsnitt 9-1, 9-2, 9-4 och 9-5 ingår i kursen.
Kurs 407, VT 2010 Martin Flodén Läsanvisningar för föreläsning 9 15 Vi kommer inte att följa lärobokens kapitel 9 12 till fullo. Boken introducerar inledningsvis (i kapitel 10) den s k LM-kurvan som utgår
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merDET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar
DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR ROB HART Kvantitetsteorin. Pengar Kvantitetsteorin kan summeras enkelt med en ekvation: MV= PY. Här är M mängden pengar i ekonomin, V
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 3 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merFunktioner. Varumarknaden. Penningmarknaden. IS-LM-modellen. Arbetsmarknaden. Kort och mellanlång sikt. AS-AD-modellen. Lång sikt: Solowmodellen
Makroekonomi 1 1 INNEHÅLL Funktioner Varumarknaden Penningmarknaden IS-LM-modellen Arbetsmarknaden Kort och mellanlång sikt AS-AD-modellen Lång sikt: Solowmodellen IS-LM-modellen: öppen ekonomi 2 FUNKTIONER
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merDen öppna ekonomin. Öppenhet på olika marknader
Föreläsning 10 Den öppna ekonomin Vad innebär öppenhet? Vad bestämmer valet mellan utländska och inhemska tillgångar och varor? Vad betyder växelkurs- och efterfrågeförändringar för BNP och handelsbalans?
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merPengar: Det finns 4 huvudtillgångar i ekonomin: pengar, obligationer, aktier och reala tillgångar (t ex maskiner och byggnader).
Pengar och det finansiella systemet. Av Joakim Persson, VT 2012 Läsning: OP, del 5, kap. 13, 14, 16.4-16.5 Berg: kap. 7, 8 och 9: Det finansiella systemet, Pengar och betalningssystem och Räntemarkn. I
Läs merFörsörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):
Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande
Läs merO vningsuppgifter Makroekonomi Del 1
O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av
Läs merTENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Läs merRiksgälden. Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009. Paul Pedersen Henrik Frizell
Riksgälden Aktiesparkväll Uppsala 28 april 2009 Paul Pedersen Henrik Frizell Riksgäldens uppgifter Förvalta statsskulden till så låg kostnad som möjligt med beaktande av risken Ge statliga garantier och
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2018:1. 21 februari 2018
Statsupplåning prognos och analys 2018:1 21 februari 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merDen låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Läs merFörra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)
Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merKort sikt: Keynes och konjunktur
Kapitel 4 Kort sikt: Keynes och konjunktur Det här kapitlet handlar om konjunktur, framförallt att förstå vad som driver konjunkturcyklar utifrån ett Keynesianskt perspektiv, och att förstå hur finanspolitik
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs merAnsökningsobjekt: Urvalsprovet i ekonomi
Tekniska anteckningar: TALOUS Sida: 1 (11) Namn: Ansökningsobjekt: Urvalsprovet i ekonomi Datum och tid: 7.5.2019 kl. 9.00-13.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver. Skriv ditt
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merDel 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.
Kurs: MS 3280 Nationalekonomi för Aktuarier Tisdagen den 14 december 2004. Tentamen Examinator: Lars Johansson Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och håll kontakt med klockan. Förklara begrepp och
Läs merCentralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik
Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merPenningpolitiskt beslut
Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation
Läs merTentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merOBS att till uppgift 4b) finns ett antal svarsblad i slutet av tentamen
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 30/5 2017 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat papper Allmänna anvisningar: Tentamen
Läs merBILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
Läs merDugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009
Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merBeslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden
Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merDet cirkulära flödet, pengar, och ränta
Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:3 25 oktober 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs mer