Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Transkript

1 Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation mätas? KPI Kärninflation (UND1X, index med undantag) BNP-deflator, producentpriser, importerad inflation Vilken roll spelar UND1X? Utvärdering vad är bra penningpolitik? T I termer av målfunktion L= ( Y Ye ) + v( π π ) Varianserna i både inflation och Y mycket lägre nu, tydligt skift 1994 Är jämviktsinkomsten optimal? Hur ska vi beräkna optimal/potentiell BNP? Bör penningpolitiken samordnas med finanspolitiken? 2 2 Finanspolitik - upplägg Finanspolitik i AS/AD/IS/LM modellen Budgetsaldo och statsskuldsutveckling Viktiga samband Faktisk utveckling Restriktioner på politiken Finanspolitikens effekter på efterfrågan Probleminventering Automatiska stabilisatorer Aktiv politik Vad säger modellerna? LCH/PIH för konsumtionen Tobins Q för investeringarna WS-PS modellen 1

2 Bör man stabilisera? Produktivitetschocker Bör man ej stabilisera Efterfrågan ändras mellan sektorer => strukturomvandling => frivillig friktionsarbetslöshet Bör man ej stabilisera Nominella trögheter = marknadsimperfektion Stabilisera aktivt Påverkar både AS och AD WS- och PS-kurvan WS-kurvan genom Ersättningsnivåer Skatter LAS Lagstiftningen på arbetsmarknaden PS-kurvan Konkurrenspolitik Skatter Skattekilen W(1 ty ) WC (1 + tva) 1 ty 0,65 = = = 0,385 W W(1 + t ) (1 + t )(1 + t ) 1,35 1, 25 P PR PR VA Påverkar arbetsutbudet Skiftar WS- o PS-kurvorna Antag Samordning av finans- o penningpolitik Y < Y, P = (1 + μ) MC, μ > 0 e opt Finanspolitik μ, z Penningpolitik -> inflationsmål -> trans.kostn. + skatteintäkter gm seignorage Man kan minska vanliga skatterna => mindre allokeringsförluster 2

3 Seignorage o inflationsskatt ΔM M Seignorage M P Budgetsaldo och statsskuld Budgetsaldo som andel av BNP 8 4 Inflationsskatt M π P Offentliga sektorns skuld i reala termer Underskott Statsskuldens utveckling B B = rb + G T 1 t 1 B = (1 + r) B + G T 1 B B G T = (1 + r) + Y Y Y 1 t B Y B G T = (1 + r) + Y Y Y Y 1 t 1 t 1 t Yt = 1+ g Y t 1 1+ r 1 + r g 1+ g B B G T = (1 + r g) + Y Y Y 1 1 t B B B G T = ( r g) + Y Y Y Y 1 t 1 1 t 1 t 3

4 Slutsatser Om statsskulden som andel av BNP ska minska: Antingen genom att g>r Och/eller: primära saldot positivt Med finansiering via seignorage I nominella termer Δ B +Δ M = ib+ G T ΔB ΔM + = g t + ib PY PY G T g, t, PY PY B b & B b P Y PY db = db P Y + dp b Y + dy b P Δ B =Δb P Y +ΔP b Y +ΔY b P ΔB ΔP ΔY =Δ b+ ( π + y) b; π = y = P Y P Y ΔM ΔM M = = m η PY M PY Δ b= g t m η ( y r) b; r = i π 4

5 Slutsats Statsskulden kan minskas genom ökad tillväxttakt i penningmängden (inflation) Men: motverkas av att M/P minskar när den nominella räntan ökar (vid ökad inflation) Avbetalning på statsskulden se Blanchard s Appendix 2 Räkneexempel Kan man inflatera bort statsskulden? Varför uppstår budgetunderskott? Prognosfel Låg- och högkonjunktur Strukturella underskott Stabiliseringspolitik Andra skäl Prognosfel Oförutsedda utgifter o inkomster Ej problematiska om de inte är systematiska Kan medföra att utgiftstaken spricker Jmf med EU och Tyskland 5

6 Konjunkturen Cykliskt underskott Strukturellt underskott [ ] α ( ) GY ( t) TY ( t) GY ( e) TY ( e) + Ye Yt α > 0 Men vi vet: konjunktur beror på många olika saker som påverkar underskotten på olika sätt => mer än ett alpha Strukturella underskott Det som inte beror på konjunkturen eller slumpen Strukturella underskott => statsskulden ökar på ett ohållbart sätt Hur snabbt ska skulden amorteras? Jmf. med konsolideringen i Sverige, gick den för snabbt? Stabiliseringspolitik Automatiska stabilisatorer Inkomster, skatter Utgifter, inkomstförsäkringar Aktiv politik Tendens till större underskott i lågkonjunktur och mindre överskott i högkonjunktur (bias) Politisk cykel i inkomster och utgifter Behövs regler? Finanspolitiska regler Mål för skuld eller underskott Mål för utgifterna (utgiftstak) Mål för skatterna 6

7 Finanspolitik och efterfrågan Hur ser konsumtionsfunktionen ut? Keynesiansk Livscykelhypotesen Buffertsparande vid osäkerhet om inkomster Kombinationer Hur ser investeringsfunktionen ut? Bara Tobins Q? Accelerator Finanspolitik och trovärdighet Skatter och tidsinkonsistens Budgetkriser Ricardiansk ekvivalens Utgör statsobligationer privat förmögenhet? Sänkt inkomstskatt nu innebär höjd skatt i framtiden Effekten på konsumtionen liten G Ricardiansk ekvivalens 1 G1 = T1+ D1 G = T (1 + r) D + D D 2 = 0 G2 T2 + = T + 1+ r 1+ r Ricardiansk ekvivalens 2 C1 = Y1 T1 W1 C = Y T + (1 + r) W W C2 Y2 T2 C1+ = Y1+ T1 1 + r (1 + r) 1 r W1 = Y1 T1 C1 W 2 = 0 C2 Y2 G2 C1+ = Y1+ G1 1 + r (1 + r) 1 r 7

8 Slutsatser Hushållens konsumtion begränsas bara av statens resursförbrukning Om staten finansierar sin konsumtion med skatter eller lån påverkar inte hushållens konsumtion Beror på Inga arv W 2 = 0 Inga likviditetsrestriktioner Samma ränta för stat och privata Hur ser det ut i praktiken? Häggström o Kinnvall Tittar på korrelationen mellan statens sparkvot (=budgetsaldot) och hushållens sparkvot Hög korrelation är stöd för RE Kausalitet: lågkonjunktur => större underskott => ökad arbetslöshet och större hushållssparande Strukturellt saldo Tillfällig momsändring Assarsson i kompendiet Intertemporal substitution Sverige 1974 Tillfällig effekt Omfördelning av konsumtionen 8

9 Finanspolitik och trovärdighet 1 Skatt på kapital Optimal skatt => optimal kapitalstock När investeringarna gjorda => bra med skatt Framtidsförväntningar => investeringarna blir för låga Lösning: normer som bestämmer optimala skatter Temporära eller permanenta skatteförändringar Inkomstskatt Spelar ingen roll för kortsiktiga hushåll Tillfällig kan påverka arbetsutbudet Moms Tillfällig ger störst effekt Arbetsgivareavgifter, löneskatter - Tillfällig ökar efterfrågan Finanspolitik och trovärdighet 2 Snabb ökning av underskott och skuld som efter 1990 Risk för konkurs Högre skatter ökar trovärdigheten och ger högre förväntad permanent inkomst => konsumtionen ökar (i motsats till i IS/LM modellen) 9