1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H."

Mats Karlsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL?

2 I VILKET LAND KOSTAR DET MINST ATT PRODUCERA EN BÅTMOTOR? TABELLEN VISAR HUR LÅNG TID I TIMMAR DET TAR ATT PRODUCERA DE OLIKA PRODUKTERNA. Tid att tillverka Finland Spanien Sverige Grekland Båtmotor 10h 27h 10h 28h Skjorta 2h 3h 2,5h 7h

3 FÖRETAGET WATCHJEANS AB PRODUCERAR BÅDE KLOCKOR OCH JEANS. PRODUKTIONEN PÅ DE OLIKA PRODUKTERNA PÅVERKAR INTE VARANDRA. HELA ÅRET ÄR PRISET PÅ EN KLOCKA ÄR 233 OCH PRISET PÅ ETT PAR JEANS ÄR 49. NEDAN FINNS EN TABELL PÅ DE OLIKA TOTALA KOSTNADERNA VID OLIKA PRODUKTIONSMÄNGDER SOM PRODUKTERNA HAR VID HUR MÅNGA JEANS OCH KLOCKOR SKALL FÖRETAGET SLUTA PRODUCERA UNDER ÅRET FÖR ATT INTE GÅ PÅ FÖRLUST? Antal klcockor Totala kostnader Antal jeans Totala kostnader

4 KONJUNKTUREN OCH STABILISERINGSPOLITIKEN (S )

5 KORT TILLVÄXT OCH KONJUNKTURER Normala ekonomin svänger runt sin långsiktiga tillväxtbana,(högre, lägre) vilket påverkar inflationen Handlar om hur den existerande kapaciteten utnyttjas och hur prisnivån rör sig p.g.a. detta Kort sikt och konjunkturer i detta kapitel handlar om vad som sker på något eller några års sikt Konjunktur: rådande ekonomisk tillstånd som framför allt kapacitetsutnyttjandet, arbetslösheten och inflation Stabiliseringspolitik: politiken som strävar efter att dämpa och utjämna konjunktursvängningarna

6 HÖG- OCH LÅGKONJUNKTUR Potentiellt BNP: är den BNP nivå som ekonomin kan uppnå när alla resurser utnyttjas utan att ansträngas Ökningen av potentiellt BNP är ekonomins potentiella tillväxt Kapacitetsutnyttjande Högkonjunktur: existerar i ekonomin när produktionen ligger ovanom den potentiella produktionsnivån ock den ekonomiska aktiviteten är onormalt hög Produktionsapparaten överansträngd Brist på resurser, överhettning, flaskhalsar Lågkonjunktur: produktionsnivån ligger under det potentiella Finns mycket lediga resurser Lågt kapacitetsutnyttjande Lågkonjunktur på minst ett halvt år kallas recession och än ännu djupare och mer utdragen nedgång kallas depression

7 HÖG-OCH LÅGKONJUNKTUR Konjunkturuppgång Konjunkturnedgång Konjunkturcykel Produktionsgapet Ökad produktion samt produktivitet Förbättrade vinstutsikterà optimism Ökade investeringar Räntorna stiger Minskad arbetslöshet Kostnaderna börjar stiga (bl.a.. av högre lön) och flaskhalsar uppstårà inflation Hushåll och företag försiktiga Investeringarna faller Försämrade vinstutsikter och fallande börskurser Företagen har överkapacitetà orsakar höga kostnader Arbetslösheten stiger Prisnivån och räntan sjunker Inflationen faller Upp- och nedgångarna i ekonomin kan beskrivas med en sådan Konjunkturerna är sällan regelbundna Varierar i tempo och styrka Framtidstro och psykologi Skillnaden mellan den potentiella eller faktiska produktionsnivån Konjunkturrörelsernas styrka Förväntningar Externa störningar Negativt/positivt

8 KONJUTURCYKELN OCH PRODUKTIONSGAPET Beskriver skillnaden mellan potentiella nivån och tillväxten och faktiskt BNP

9 EKONOMINS AGGREGERADE EFTERFRÅGAN Är den samlade efterfrågan för hela samhällsekonomin Skillnader mellan kort- och lång sikt. Kort sik: konjunktursvängningar och lång sikt:(ekonomins anpassning till störningarna är genomförd) den potentiell BNP utvecklingen Påverkas av allmän prisnivå (och prissystemets effektivitet) Består av: Konsumtion: låga priserà högre konsumtion Investeringar: låg prisnivåà högre investeringar Bytesbalansens saldo: låg prisnivåà bättre bytesbalans(exporten mer konkurrenskraftig)

10 AGGREGERAD EFTERFRÅGAN Aggregerad efterfrågan Prisnivå P Aggregerad efterfrågan K BNP Negativ lutning och de samlade resurserna i ekonomin varierar negativt med prisnivån

11 AGGREGERAT UTBUD PÅ KORT OCH LÅNG SIKT Beror på den allmänna prisnivå och är därför inte lika enkelt som när vi analyserade enskilda företags utbud Lång sikt: utbudet påverkas inte av prisnivån utan av rådande tekniks nivå, arbetsmarknadens flexibilitet, demografi, kapitalstock osv. Visar inget samband mellan utbudet och prisnivån. Långsiktig tillväxt skjuta kurvan år höger Kort sikt: prisnivån har en effekt på utbudet. Högre prisnivåà högre utbud. Då den allmänna prisnivån stiger kan företagen tolka det som ökad efterfrågan och höja sina priser. Alla marknader reagerar olika på förändringar av prisnivån på vissa marknader är prisen mer trögrörliga än på andra t.ex. arbetsmarknaden. Kan uppstå feltolkningar, den egna marknadens priser stiger eller sjunker vilket kan göra att företagen tolkar det som en allmän prisnivå ändring trots att det är marknadsspecifikt Skillnaden med företagens eller marknadernas utbud är att det aggregerade utbudet reagerar mycket trögare

12 AGGREGERAT UTBUD Prisnivå Aggregerad utbud Aggregerat utbud på lång sikt Aggregerat utbud på kort sikt P K BNP På lång sikt är ekonomins utbud oberoende av prisnivån. På kort sikt ökar dock produktionsnivån när prisnivån stiger

13 RECESSION OCH ANPASSNING På lång sikt när hushåll och företag har anpassat sig prissystemets signaler, har den allmänna prisnivån ingen inverkan på produktion och sysselsättning På kort sikt kan ekonomin nå en jämnvikt som avviker från den långsiktigaà ekonomin kan därför hamna i hög- eller lågkonjunktur långt från potentiell BNP nivå

14 RECESSION OCH ANPASSNING Den aggregerade efterfrågan kan minska p.g.a. Pessimism. AàB, vilket betyder en recession. Ett snabbt fungerande prissystem gör att BàC och når den potentiella BNP nivån med en lägre prisnivå än innan recessionen.

15 UTBUDSCHOCK Negativa utbudschocker: företagens kostnader stiger marknat p.ga. Ökade energikostnader som sprider sig på hela marknadenà aggregerat utbud på kort sikt skjuts till vänster Positiva utbudschocker: sänker kostnaderna kan vara en följd av t.ex. Teknisk utveckling, ökad prroduktivitet eller ökad tillgång av någon produktionsfaktor. Kina och Indiens inträde på väldsmarknadenàny arbetskraft. Globalisering kan ha medfört positiva utbudschocker.

16 STABILISERINGSPOLITIKEN Staten kan genom politik ingripa vid minskningar och ökningar i den aggregerade efterfrågan och när det sker utbudschocker för att jämna ut konjunkturer Stabiliseringspolitik: ekonomiska politiken tar ansvar för att stötta ekonomin och nå högre BNP nivå och minska arbetslösheten. Hur mycket det är möjligt att påverka beror på hur öppen ekonomin är(integrerad med världsmarknaden). Desto öppnare desto svårare blir det att kunna påverka Hur mycket och vad länderna påverkar på ekonomin beror på ambitionsnivån, värderingar och hur stor handelsfrihet man har

17 EFTERFRÅGANS ALTERNATIV Finanspolitik Stimulans m.h.a statens budget(budgetmässiga beslut) Skattesänkningar/höjningar, ökningar/minskningar av de offentliga utgifterna Penningpolitik Beslut som berör penningmängden(räntenivån osv.) ECB Expansiv finanspolitik Kontraktiv finanspolitik Aggregerad efterfrågan stimuleras Mål: ökad köpkraft med statliga insatser Kan orsaka inflation Uppnå en god cirkel i ekonomin Multiplikatoreffekt-expansionen fortsätter av sig själv Sänkta offentliga utgifter/höjda skatter Mindre köpkraft Efterfrågan sjunkerà prisökningstrycket minskar Inflationsgapet minskar

18 EXPANSIV OCH KONTRAKTIV FINANSPOLITIK Kontraktiv stabiliseringspolitik Expansiv stabiliseringspolitik

Relevanta dokument

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.