Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning"

Nils Hellström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Keynes sid. 2 Friedman (monetarismen) sid. 4 Smith sid. 5 Marx sid. 6

6 KONJUNKTURER OCH EKONOMISK POLITIK 93 JOHN MAYNARD KEYNES ansåg att staten bör stabilisera marknaden Engelsmannen John Maynard Keynes (1883 1946), professor i Cambridge, var sin tids mest

Tyvärr fick han rätt. Under 1930-talets djupa depression revolutionerade Keynes nationalekonomin.

2 6 KONJUNKTURER OCH EKONOMISK POLITIK 93 JOHN MAYNARD KEYNES ansåg att staten bör stabilisera marknaden Engelsmannen John Maynard Keynes ( ), professor i Cambridge, var sin tids mest inflytelserike ekonom. Redan efter första världskriget varnade han för att segrarmakterna genom alltför hårda krigsskadeståndskrav skulle ruinera Tyskland och framkalla hög inflation. Tyvärr fick han rätt. Under 1930-talets djupa depression revolutionerade Keynes nationalekonomin. Han hävdade mot den dominerande uppfattningen att staten inte skulle låta konjunkturerna sköta sig själva, som de äldre ekonomerna menat. I stället både kunde och borde staten driva en ekonomisk politik för att stabilisera den instabila marknaden. Keynes analys och slutsatser om politiken fick snart efterföljare. Många länder, däribland Sverige, slog in på den aktiva stabiliseringspolitikens väg. Statens inflytande växte, och den offentliga sektorn blev större. I samband med finanskrisen 2008 och den djupa recessionen därefter kom Keynes idéer till heders igen. I de allra flesta länder drevs en expansiv politik i linje med Keynes gamla rekommendationer. 2

3 Keynesianism Keynesianism = finanspolitik Vid lågkonjunktur måste staten vidta åtgärder. Lågkonjunktur resulterar i arbetslöshet Arbetslöshet resulterar i låg efterfrågan på varor och tjänster Låg efterfrågan resulterar i att företag går i konkurs Konkurser resulterar i ännu högre arbetslöshet. I en lågkonjunktur måste staten använda stadsbudgeten och öka efterfrågan i ekonomin. I en lågkonjunktur ska staten till exempel: 1. Höja bidragen så människor utan inkomst får mer pengar som de kan spendera. 2. Sänka skatterna så människor får mer pengar i plånboken som de kan spendera. 3. Bygger ut den offentliga sektorn = skapar fler jobb inom företag som ägs av staten. 4. Sätter igång stora byggprojekt som staten betalar för. Stora byggprojekt skapar fler jobb vilket gör att fler människor kan spendera pengar. I en högkonjunktur ska staten göra tvärtom och minska efterfrågan. 1. Sänka bidrag. I en högkonjunktur är det lätt att få jobb. Behovet av bidrag minskar. 2. Höj skatterna då människor har mycket pengar och därför har råd att betala mycket i skatt. 3. Bygger inte ut den offentliga sektorn = Det finns redan många jobb inom privata företag. Risk för inflation vid för låg arbetslöshet. 4. Sätt inte igång stora byggprojekt som staten betalar för. Det finns redan gott om jobb. Keynesianism Staten ska använda Finanspolitik för att i en : - Lågkonjunktur = öka pengamängden i kretsloppet. - Högkonjunktur = minska pengamängden i kretsloppet. 3

7 LÅG ARBETSLÖSHET OCH LÅG INFLATION ÄR DET MÖJLIGT? 113 MILTON FRIEDMAN kritisk till statens inblandning Amerikanen Milton Friedman (1912 2006) var stridbar och kontroversiell.

4 7 LÅG ARBETSLÖSHET OCH LÅG INFLATION ÄR DET MÖJLIGT? 113 MILTON FRIEDMAN kritisk till statens inblandning Amerikanen Milton Friedman ( ) var stridbar och kontroversiell. Som professor i Chicago kritiserade han tidigt den aktiva stabiliseringspolitik som Keynes och dennes efterföljare föreslog. Den skulle leda till en alltför ingripande och mäktig stat. På sikt skulle resultatet bli högre inflation, men utan någon långsiktigt positiv effekt på produktion eller sysselsättning. I stället borde centralbanken koncentrera sig på att styra penningmängden. I övrigt borde staten undvika att styra marknaderna, och lämna de marknader där den gått in och styrt för mycket. Friedmans tankar blev efter hand allt mer inflytelserika. Som debattör, krönikör och författare fick han ett stort internationellt inflytande under 1900-talets sista årtionden. Han belönades med Nobelpriset i ekonomi. 4

Monetarism Monetarism = penningpolitik Monetarismen ogillar finanspolitik.

ansvarar för att hålla inflationen i balans.

Det allra vanligaste verktyget är reporäntan. o Riksbankens verktygslåda 1. Räntan.

Nivån på reporäntan påverkar de räntor som hushåll och företag får när de lånar

Riksbanken kan köpa statsobligationer eller andra värdepapper och därmed ökar

Riksbanken kan låna ut pengar till de vanliga bankerna om de vanliga bankerna, via

5 Monetarism Monetarism = penningpolitik Monetarismen ogillar finanspolitik. Monetarismen lägger sitt fokus på inflationen och på att hålla inflationen under kontroll. En inflation under kontroll är viktigare för samhällsekonomin än en låg arbetslöshet. Statens centralbank (Sveriges centralbank heter Riksbanken), och inte politikerna, ansvarar för att hålla inflationen i balans. I en lågkonjunktur ska Riksbanken öka pengamängden i kretsloppet och öka inflationstakten. Riksbanken kan påverka inflationen med hjälp av olika verktyg i verktygslådan. Det allra vanligaste verktyget är reporäntan. o Riksbankens verktygslåda 1. Räntan. Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan. Nivån på reporäntan påverkar de räntor som hushåll och företag får när de lånar pengar hos vanliga banker. 2. Köpa statspapper. Riksbanken kan köpa statsobligationer eller andra värdepapper och därmed ökar mängden pengar i ekonomin. 3. Låna ut pengar billigt. Riksbanken kan låna ut pengar till de vanliga bankerna om de vanliga bankerna, via dåliga affärer, börjar få ont om pengar. 4. Sätta press på kronan. Riksbanken kan också handla på valutamarknaden för att sänka värdet på kronan, vilket höjer importpriserna och kan sätta fart på inflationen. I en högkonjunktur ska Riksbanken använda reporäntan för att kyla ned ekonomin och minska pengamängden i kretsloppet. Monetarism Riksbanken ska i en: - Lågkonjunktur = öka pengamängden i kretsloppet. - Högkonjunktur = minska pengamängden i kretsloppet. 5

3 STATEN OCH MARKNADEN IBLAND MOTSTÅNDARE, IBLAND PARTNERS 41 KARL MARX kritisk mot kapitalismen Tysken Karl Marx (1818 1883) var filosof, ekonom och politiker.

6 3 STATEN OCH MARKNADEN IBLAND MOTSTÅNDARE, IBLAND PARTNERS 41 KARL MARX kritisk mot kapitalismen Tysken Karl Marx ( ) var filosof, ekonom och politiker. I sitt huvudverk Kapitalet beskrev han den kapitalistiska ekonomin som ett klassamhälle. Proletärerna de som bara har sin arbetskraft att sälja sugs ut av kapitalisterna, de som äger kapitalet. Arbetet skapar nya värden och genom att kapitalisterna lägger beslag på dessa tillägnar de sig vinster. Men när kapitalisterna försöker öka vinsten, genom att sätta in mer maskiner och hålla tillbaka lönerna, biter de sig själva i svansen. När proletärerna utarmas trycks nämligen deras köpkraft tillbaka. Efterfrågan minskar. Utbudsöverskott och överproduktionskriser blir följden. Till slut går kapitalismen under på grund av inre motsättningar och ständiga kriser. Då öppnas möjligheterna för en planerad ekonomi och kommunism. Marx var en av grundarna av den kommunistiska rörelsen. Som sådan hyllas han fortfarande av kritiker av kapitalismen trots att de flesta planekonomier numera lämnat planeringen och övergått till marknadsekonomi. 6

30 2 MARKNADSEKONOMIN SOM EN OSYNLIG HAND ADAM SMITH den förste nationalekonomen Skotten Adam Smith (1723 1790) brukar kallas den förste nationalekonomen.

7 30 2 MARKNADSEKONOMIN SOM EN OSYNLIG HAND ADAM SMITH den förste nationalekonomen Skotten Adam Smith ( ) brukar kallas den förste nationalekonomen. I sin stora bok Nationernas välstånd försökte han klarlägga vad som skapar ekonomiskt välstånd. Hans slutsats var att industriell produktion, där man specialiserar sig på olika arbetsmoment, höjer produktiviteten (produktionen per timme) enormt. Men när människor och företag gör olika saker, måste de sedan byta sina respektive produkter. Den som jobbar på spikfabriken kan inte äta spik. Han får lön som han använder för att köpa andra varor och tjänster. På så vis knyts människornas ekonomiska aktivitet samman genom marknaden och prisets signaler. För att marknaderna ska fungera väl krävs att konkurrensen mellan företagen är hård. Det är den fria konkurrensen som får bagaren att baka ett gott bröd, slaktaren att framställa mört kött och bryggaren att brygga ett starkt öl; för det är konkurrensen som gör att bara de bästa företagen överlever. Konkurrensen styr produktionen som en osynlig hand. Smiths slutsats var att myndigheterna borde lämna marknaderna i fred. Genom sin analys och sina politiska rekommendationer har Smith blivit symbolen för den fria marknadsekonomin. 7

8 Källor: Eklund, Klas (2014). Vår ekonomi i korthet. Studentlitteratur AB. %80%93%20i%20korthet.pdf (hämtad ). Lundbäck (red) (2013). Tema Världsekonomi. Forskning.se. 19d.html (hämtad ). Björklund, Marianne (2015). Mot nollränta då blir Riksbankens utmaning tuffare. Dagens Nyheter. (hämtad ). 8

Relevanta dokument

DEN KEYNIANSKA SYNEN (S )

DEN KEYNIANSKA SYNEN (S ) DEN KEYNIANSKA SYNEN (S. 177-188) JOHN MAYNARD KEYNES Hans teorier presenterades under depressionen på 1930-talet Innefattar de kortsiktiga konjunkturröelserna och stabiliseringspolitikenà aktiv stabiliseringspolitik