Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet

Transkript

1 Kap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1

2 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och underlättar bokföring Värdehållare Pengar kan sparas idag för att köpa saker imorgon Möjliggör in- och utlåning 2

3 Mått på pengar Likviditet Hur lätt det är att omsätta en tillgång till reda pengar (likvida medel) Grader av likviditet M0 = sedlar och mynt M1 = M0 + avistainlåning (lönekonton och andra konton där pengarna kan tas ut i princip direkt) M3 = M1 + återköpstransaktion, andelar i penningmarknadsfonder och värdepapper med viss löptid tom 2 år. Svårt att definiera alla tillgångar som skulle kunna räknas in i penningmängden 3

4 Den monetära basen och penningmultiplikatorn Den monetära basen Mängden sedlar och mynt (dvs. M0) Penningmultiplikatorn Den faktor med vilken penningmängden förändras vid en förändring i den monetära basen. 4

5 Hur funkar penningmultiplikatorn? Bankers möjligheter att låna ut pengar bestäms bland annat av reservkraven (mängden likvida medel som måste hållas i reserv för en given mängd inlåning) Det som inte hålls i reserv kan lånas ut. pengars cirkulation skapar på grund av detta ny inlåning, vilket i sin tur motiverar större utlåning (penningmängd) Penningmultiplikatorn är kvoten mellan penningmängden och den monetära basen (tex. M3/M0) 5

6 Riksbanken Affärsbankernas bank Ansvarar för penningpolitiken (genom att styra t.ex. räntan) Huvuduppgifter Upprätthålla penningvärdet och främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Fast penningvärde skall tolkas som en låg och stabil inflationsnivå (t.ex. 2% + 1%) 6

7 Riksbanken och utbudet på pengar (penningmängden) Tre sätt att påverka penningmängden: Reservkrav Riksbanken sätter minimikraven på hur stora reserver som andel av inlåning Styrränta Den ränta som affärsbankerna får betala till Riksbanken Marknadsoperationer Riksbanken köper och säljer finansiella instrument på kapitalmarknaden. T.ex. om Riksbanken köper statsobligationer ökar penningmängden och vice versa 7

8 Vad påverkar efterfrågan på Transaktioner pengar? Pengar behövs för att utföra transaktioner Ekonomins inkomstnivå och betalningsalternativ avgör efterfrågan på pengar För säkerhets skull Pga osäkerhet håller folk likvida tillgångar (oförutsedda utgifter) Detta ger inga ränteintäkter, ett avvägningsbeslut mellan kontanter eller sparande 8

9 Ränta Jämvikt på penningmarknaden Allt annat lika sjunker efterfrågan på pengar om alternativkostnaden för kontanthållning (räntan) stiger. r 0 Penningutbudet L 0 bestämmer räntan givet en viss penningefterfrågan, här r 0. L 0 MD Reala pengar 9

10 Penningpolitik påverkar räntan vilken påverkar ekonomins aktivitet Riksbanken för penningpolitik. Realräntan är skillnaden mellan den nominella räntan och inflationen Alternativkostnaden för att hålla pengar (eller låna pengar) Hur räntan påverkar ekonomin Högre ränta påverkar konsumtionsutrymmet för hushållen (dyrare att låna, gynnsammare att spara). Investeringsbesluten baseras på förändrad alternativkostnad, (tex. dyrare kapital). 10

11 Ränta Den Keynesianska modellen Högre ränta ger lägre efterfrågad kvantitet på investeringar. r 1 En räntehöjning från r 0 till r 1 minskar efterfrågad kvantitet på investeringar från I 0 till I 1. r 0 I 1 I 0 I (r) Efterfrågan på investeringar 11

12 Utbud Lägre ränta och aggregerad efterfrågan Y 1 AD 1 AD 0 Lägre ränta stimulerar hushållens konsumtion och investeringar vilket ökar AD och därmed Y. Y 0 45 AD(C 0,I 0 ) AD(C 1,I 1 ) Efterfrågan 12

13 Stabiliseringspolitik Penning- och Finanspolitik i syfte att stabilisera ekonomins konjunkturella fluktuationer. Finanspolitik bedrivs av regeringen, och går via den aggregerade efterfrågan. Kan t.ex. röra sig om konkreta efterfrågestimulanser via G. Intressekonflikter kan uppstå mellan finans- och penningpolitik. Finanspolitiken tenderar att få andelen offentlig sektor att öka, penningpolitiken får motsatt effekt. Hur kan det komma sig? 13

14 Interaktionen mellan finans- och penningpolitik Crowding Out Expansiv finanspolitik ökar efterfrågan och sätter tryck uppåt på räntan Mer pengar efterfrågas givet ett visst utbud likvider, alternativkostnaden (räntan) stiger. Högre ränta ger lägre andel privatefterfrågan. Detta kallas Crowding Out. Expansionen av offentlig sektor motsvaras i någon utsträckning av en tillbakagång av privat sektor. 14

15 Quantity Theory of Money 1 Penningmängden påverkar prisnivån. En förändring av den nominella penningmängden motsvaras av en proportionellt lika stor ökning av prisnivån. PENGARS NEUTRALITET dvs. de kan inte påverka den reala ekonomin. 15

16 Quantity Theory of Money 2 Tolka kvantitetsteorin med försiktighet Riksbanken för penningpolitik för att via räntan uppnå ett inflationsmål, därpå tillhandahåller de pengar i den mån de efterfrågas. Kausaliteten är således från priser till pengar, och inte tvärt om. Efterfrågan på pengar fluktuerar kortsiktigt på grund av inkomstförädringar, ändrade sparbeteenden o.dyl. På längre sikt är dock korrelationen mellan penningmängd och priser stark. 16

17 Inflationens kostnader 1 Förutsedd inflation: Institutioner anpassar sig till förutsedd inflation: nominell ränta, skattesatser, transfereringar. Vissa kostnader kvarstår: Skosulekostnader Menykostnader Skatter kan förvrängas (billigare att låna dyrare att spara) 17

18 Inflationens kostnader 2 Oförutsedd inflation: Ej önskvärd omfördelning av inkomst Från långivare till låntagare Från privat till offentlig sektor Osäkerhet Företag får svårare att planera långsiktigt vilket i sig givet viss räntenivå minskar investeringsviljan. Inflation är kostsammare om den är oförutsedd. 18

19 Trovärdig inflationsbekämpning Centralbanksoberoende är ett instrument för att säkerställa stram penningpolitik och låg inflation Institutionella arrangemang innefattande en oberoende centralbank har från och med 90-talet sänkt inflationen i många länder. 19

20 Den klassiska makroekonomiska modellen Till skillnad från den keynesianska modellen är priser och löner fullt flexibla. Ekonomin anses vara i långsiktig jämvikt vid potentiell produktion. Om ekonomin inte producerar vid potentiell produktion så kommer den via inflation att etablera (röra sig mot) jämvikten. Detta genom att högkonjunktur => hög och ökande inflation samt lågkonjunktur => låg och minskande inflation. 20

21 inflation Aggregerat utbud AS 0 AS 1 Aggregerad efterfrågan beror i den klassiska modellen inte av inflationsnivån utan hela tiden bestämd av potentiell produktion Y 0 Y 1 produktion Då potentiell produktion ökar så skiftar hela ASsambandet höger. 21

22 Inflation och aggregerad efterfrågan Penningpolitik med ett inflationsmål påverkar aggregerad efterfrågan genom räntan. Om Riksbanken vid risk för hög inflation ser till att räntan ökar sänker de därmed AD och trycket på priserna. Motsatt agerande vid alltför låg inflation, kan stimulera ekonomin via högre AD och tryck uppåt på priserna. 22

23 inflation Aggregerad efterfrågan för en given penningmängd AD Rörelser längs AD vid ränteförändringar. Skift i AD motsvaras av t.ex. förändrad finanspolitik Y produktion 23

24 inflation Jämviktsinflationen π 1 π 0 AS 0 Jämviktsinflationen ligger i skärningspunkten mellan AS och AD Ökad efterfrågan skiftar AD till höger, dvs. AD 0 till AD 1, inflationen stiger från p 0 till p 1. AD 1 AD 0 Y produktion Samma effekt skulle kunna genereras genom att justera inflationsmålet från p 0 till p 1. 24

25 inflation Kortsiktigt aggregerat utbud b AS a c SAS SAS AD AD Y Kortsiktiga utbudskurvor anger relationen mellan produktion och inflation givet en viss väntad löneökningstakt. (Lönestelhet) Riksbanken vill sänka inflationen: Kontraktiv penningpolitik skiftar ner/in AD Inflationen går ner, dvs reallönerna (w/p) stiger. Reallönenivån återanpassar sig långsamt genom lägre lönekrav (SAS ner) och sysselsättning återgår på sikt till den normala nivån. 25

26 Inflation och penningmängdsefterfrågan igen Den kvantitativa penningteorin menar att en förändring i M ger proportionell förändring i P och har därmed ingen real effekt på produktionen. Kallas även för det monetaristiska perspektivet. Keynesianismen lägger större fokus på kort sikt (fixa löner och priser). Vad förefaller rimligast? Stor löne- och prisflexibilitet => Monetarismen Pris- och lönestelhet => Keynesianismen 26

27 Inflationen i Sverige

28 28-30,0-20,0-10,0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60, Inflationstakt

29 Inflation och arbetslöshet Den kortsiktiga Phillipskurvan π Phillipskurvan spår ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet. Det finns ett bytesförhållande (en trade off ) mellan inflation och arbetslöshet. Hög inflation => låg arbetslöshet Låg inflation => hög arbetslöshet u 29

30 Inflation och arbetslöshet Jämviktsarbetslösheten (NAIRU) är den arbetslöshetsnivå som är förknippad med en konstant inflationsnivå (Non Accelerating Inflation Rate of Unemployment). Ekonomin är då i långsiktig jämvikt. På lång sikt är Phillipskurvan vertikal vid NAIRU. På kortsikt är sambandet mellan arbetslöshet och inflation negativt pga. inflationsförväntningar som är inbyggda i löneavtalen. Keynesianer betonar det kortsiktiga sambandet medan monetarister betonar den långsiktiga Phillipskurvan. 30

31 Kort- och långsiktig Phillipskurva π Phillipskurvorna 1 & 2 visar de kortsiktiga sambanden mellan arbetslöshet och inflation. π 2 π 1 a b e Phillipskurva 2 Om en ambition att minska arbetslösheten (punkt a) resulterar i högre inflationsförväntningar så skiftar Phillipskurvan uppåt tills vi åter når NAIRU-nivån. Phillipskurva 1 u Slutresultatet blir samma arbetslöshetsnivå men högre inflation. 31

32 Viktigt med trovärdigt inflationsmål (!) Riksbankens oberoende är en garant mot (eller ett mildrande av) politisk opportunism. Regeringen kan inte längre använda finans- och penningpolitik för att med manipulativa ekonomiska aktiviteter motivera det egna styrets framgång. Riksbankens penningpolitiska mål är att hålla inflationen på 2% + 1%. 32