Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap

Transkript

1 Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är konstant: Den kortsiktiga utbudskurvan är horisontell. Nu är penningmarknaden explicit redovisad och räntan är variabel. Obligationsmarknaden finns i bakgrunden. Det räcker att vi analyserar antingen penning- eller obligationsmarknaden eftersom när en av dessa är i jämvikt är även den andra marknaden i jämvikt. Vi fokuserar på penningmarknaden. Dvs. Vi har en varumarknad, vars jämvikt ges av: Y=AD=C(Y-T)+G+I(realräntan) d Samt en penningmarknad vars jämvikt ger av: M/P= M / P= L(bankräntan, Y) M/P är realt penningutbud och L(bankräntan, Y) är den reala penningefterfrågan. Notera i denna modell är bankräntan = realränta eftersom Prisnivån är konstant. Bankräntan påverkar den reala efterfrågan på pengar medan realräntan påverkar investeringsefterfrågan (och ibland även hushållens konsumtion). Modellmässigt antar vi Att hushållens reala konsumtion endast beror av hushållens reala disponibla inkomst. Uppgift 1. Vad händer med räntan, inkomsten, privat konsumtion och privata investeringar om: a. Centralbanken ökar penningmängden b. De offentliga inköpen (G) ökar. C. Skattesatsen (t) ökar. D. Staten ökar inköpen (G) och skatteintäkterna (T=t*Y) lika mycket. Uppgift 2. Vad händer med offentliga sektorns skatteintäkter (T=t*Y) och offentliga sektorns budgetöverskott (= t*y-g) när G ökar? Uppgift 3. Analysera effekten på inkomst, ränta, konsumtion och de privata investeringarna av följande händelser. Om nivån på inkomsten (Y) skall bibehållas vad skall riksbanken göra göra med räntan? a. En ny snabb datorprocessor får många företag att uppgradera sina datorer. b. Hushållen ökar sitt sparande vid en given disponibel inkomst. Uppgiften 4 (kursiv) kräver att man kan lösa ett ekvationssystem med 2 obekanta; Det kräver jag inte på A-kursen. Antag att hushållens konsumtionsfunktion är: C ( Y T ) Investeringsfunktionen är: I r, G=T=100. d Den reala efterfrågan på pengar är: ( M / P) Y 100 r Nominellt penningutbud (M) är 1000 och prisnivån (P) är 2. a. Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? b. Antag att G ökar till 150. Hur mycket ökar Y ifall räntan vore konstant? Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? c. Antag att nominellt penningutbud ökar till 1,200. Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? d. Använd de ursprungliga värdena för M och G, och anta nu att prisnivån ökar från 2 till 4. Vad händer? Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? e. Härled en ekvation för AD-kurvan I PY-diagrammet. Vad händer med AD-kurvan ifall G och M ökar som i (d) och (e)?

2 Uppgift 5. Vilka är effekterna på inkomst (Y), ränta, prisnivå, privat konsumtion, privata investeringar och det reala penningutbudet på kort och lång sikt: Utgå ifrån att initialt är real BNP (Y) lika med potentiell real BNP. A.En ökning av nominellt penningutbud. B. En ökning av offentliga inköp (G). C. en skatteökning; dvs. antag att skattesatsen, netto (t) ökar. Uppgift 6. Antag att centralbanken minskar nominellt penningutbud med 5 procent. A. Vad händer med AD-kurvan i PY-diagrammet? B. Vad händer med produktionen och prisnivån på kort och lång sikt? C. Vad händer med realräntan på kort och lång sikt? Uppgift 7 I den här uppgiften har vi både en monetär och en real marknad. För att inte föra in allt för mycket nytt antar vi att priserna ligger stilla. Dvs. vi anlyserar ekonomin på kort sikt. Real Transaktionsefterfrågan på pengar: M T = 0.1Y Real Spekulationsefterfrågan: M A = 12-20r Total real efterfrågan på pengar: M d = M T + M A Real penningmängd= nominell penningmängd: M S Y= nationalinkomst och r = ränta. Notera att eftersom Prisnivån antas vara konstant (=1) så är nominalräntan lika med realräntan. Nominalräntan har betydelse för den reala efterfrågan på pengar medan realräntan har betydelse för real investeringsefterfrågan, samt kan även ha betydelse för den reala privata konsumtionen. a) Antag att Y=20. Bestäm räntan vid jämvikt på penningmarknaden då M S =12. b) Antag i stället att Y=26. Vad måste nominella penningmängden vara för att jämviktsräntan skall vara 8% (0,08)? c) Antag att M S =14.5 och att räntan vid jämvikt är 5%. Vad måste Y vara för jämvikt på penningmarknaden? Vi går nu över till den reala marknaden (varor och tjänster). Följande samband råder här: Privat konsumtion: C = Y d Privat investering: I = 10-90r Offentlig kons. och invest.: G = 15 Skatter (T): T = Notera att skatterna inte är beroende av Y. Dvs. vi har inte en proportionell skattesats. d) Skriv upp ekvationen för efterfrågan = f(y,r). e) Utgå ifrån de tre ränte-värdena i uppgifterna a)-c) och skriv upp totalefterfrågan. Vad händer således med total efterfrågan då räntan sjunker (ceteris paribus)?

3 Den Keynesianska modellen på kort sikt för en liten öppen ekonomi med flytande växelkurs och inga restriktioner på rörligheten för finansiellt kapital: Dvs. Mundell-Fleming-modellen. Läs: FJ: kap. 16 Dvs. Vi har en varumarknad, vars jämvikt ges av: Y=AD=C(Y-T)+G+I(världsrealräntan)+NX(real växelkurs) d Samt en penningmarknad vars jämvikt ger av: M/P= M / P= L(nominell världsräntan, Y) M/P är realt penningutbud och L(nominell inhemsk ränta, Y) är den reala penningefterfrågan. Antagandet är att en liten öppen ekonomi inte kan påverka världsrealräntan. Uppgift 8. Använd denna modell för att analysera vad som händer med inkomsten(y), växelkursen och handelsbalansen om växelkursen är flytande ifall: A. Sämre framtidsutsikter innebär att hushållen ökar sparandet och minskar konsumtionen vid en given nivå på den disponibla inkomsten. B. Förändrad smak så att konsumenterna föredrar inhemskt producerade bilar istället för utländska bilar (Toyota). Uppgift 9. Antag att ekonomin är i en recession och bytesbalansen är noll. Om regeringen vill öka sysselsättningen skall regeringen välja finanspolitik (ökad G och/eller minskade skatter) eller penningpolitik (Högre nominellt penningutbud och lägre ränta)? Uppgift 10. Politiker pratar ofta om industrins internationella konkurrenskraft. Med det menas de inhemska företagens förmåga att sälja deras produkter på världsmarknaden med vinst. a. Hur påverkar en förändrad växelkurs den internationella konkurrenskraften? b. Antag att staten vill stärka den internationella konkurrenskraften utan att öka inkomsten (Y), vad skall väljas finans- eller penningpolitik? AD/AS-modellen Den Keynesianska modellen på kort och lång sikt med en positivt lutad kortsiktig utbudskurva samt Phillipskurvan. FJ. Kap. 17 En positivt lutad utbudskurva innebär att prisnivån inte är fix på kort sikt. uppgift 11 Antag att den kortsiktiga AS-kurvan beskrivs av ekvationen: P = 1 + 0,00025Y. Plustecknet påvisar det positiva sambandet, ökar Y så ökar P på kort sikt. Dvs den kortsiktiga utbudskurvan är inte horisontell utan har en positiv lutning. Antag att AD-kurvan beskrivs av ekvationen: P = 2 0,00025Y. Minustecknet visar att ökade priser leder till minskad Y. a) Beräkna P och Y då AD = AS b) Antag att priserna på produktionsfaktorerna stiger med 50%. Därmed blir den nya kortsiktiga AS-kurvan: P = 1,5 + 0,00025*Y. Beräkna nytt P och Y. c) Åter till utgångsläget. Nu ökar den totala efterfrågan i ekonomin istället. Ny AD blir: P = 2,5 0,00025*Y. Beräkna nytt Y och P. d) Förklara i ord varför priserna stiger i de båda fallen. e) Y = 2000 vid full sysselsättning. Förklara hur ekonomin själv anpassar sig till långsiktig jämvikt. Utgå från c) ovan, där det inte råder jämvikt på lång sikt.

4 uppgift 12 Den keynesianska AS-kurvan ges av följande samband: P=c+a(Y-Y F ) Den faktiska prisnivå P påverkas av den förväntade prisnivån c och det konjunkturella efterfrågetrycket a(y-y F ), dvs. om Y>Y F stiger prisnivån, om Y<Y F sjunker prisnivån. Inkomsten vid full sysselsättning Y F, även kallad potentiell output, bestäms av produktionsfunktionen Y=f(AL,K). Anta i utgångsläget följande värden: c= 6, a=0,01, Y F =300 AD-kurvan kan sammanfattas i följande ekvation: P = 12 0,02Y. Utifrån denna information, besvara nedanstående frågor: a) Rita AS-kurvan och AD-kurvan. Fastställ Y och P vid jämvikt, först grafiskt och sedan även algebraiskt. b) P g a utbudsstörning (t ex oljeprischock) stiger den förväntade prisnivån till 7 nästa period. Fastställ den nya kortsiktiga AS-kurvan. Beräkna den nya jämviktsinkomsten och prisnivån. c) För att motverka arbetslösheten beslutar sig regeringen för en expansiv penningpolitik. Effekten blir att investeringarna ökar. Detta leder till förskjutning av ADkurvan och dess ekvation ges nu av: P = 13 0,02 Y. Finn den nya jämviktsinkomsten (utgå från den AS-kurva vi hade i uppgift b). d ) Rita in den klassiska eller långsiktiga AS-kurvan i något av dina diagram från de tidigare uppgifterna. Förklara skillnaderna. e) Om inte regeringen hade fört en expansiv politik för att återkomma till potentiell output (som gjordes i fråga c), vad hade hänt på lång sikt? UPPGIFTER PÅ PHILLIPSKURVETEORIN: FJ: kap. 18 Uppgift 13 Antag att ekonomin har följande Phillips-kurva: t t 1 0.5( ut 0.06) e dvs. (d v s den förväntande inflationen "år t" är lika med t t 1 den faktiska inflationen året innan. a. Vad är den naturliga arbetslöshetsnivån? b. Visa I ett diagram den kortsiktiga och den långsiktiga relationen mellan inflationen och arbetslöshetsnivån. c. Hur mycket måste den cykliska arbetslösheten öka för att minska inflationen med 5 procentenheter? uppgift 14 Naturlig arbetslöshet, jämviktsarbetslöshet, NAIRU. Det finns många namn på denna företeelse. a) Förklara vad som menas med naturlig arbetslöshet. b) Hur kan man få den att sjunka? c) Den nuvarande regeringen pratar ibland om utanförskap. Vad menas och hur kan det kopplas till naturlig arbetslöshet?

5 Uppgift A Antag att priserna är helt flexibla och att nominallönerna är indexerade till konsumentprisindex. Förklara den kortsiktiga utbudskurvan. 16.B Antag att indexeringen ej är fullständig, vilket innebär att för varje ökning av KPI så ökar nominallönerna proportionellt mindre, hur påverkar detta den kortsiktiga utbudskurvan I jämförelse med I uppgift A. Uppgift 16. Utgå ifrån den rationella förväntningsskolan. Om politikerna verkligen vill bekämpa inflationen och att allmänheten tror detta, då behöver inte arbetslösheten öka lika mycket för att få ned inflationen jämfört med det fall då allmänehten är skeptisk till politikerna vilja att verkligen bekämpa inflationen. Varför kan detta vara sant? Hur kan trovärdighet att bekämpa inflationen uppnås? Uppgift 17. Förklara varför följande påstående kan vara sant enligt den rationella förväntningsskolan: A. Bara oförväntade förändringar I penningmängden påverkar real BNP. Förändringar i penningmängden som är förväntade när nominallöner och priser bestäms har inte någon effekt på real BNP. B. Om centralbanken bestämmer penningmängden vid samma tidpunkt som nominallönerna bestäms I löneförhandlingar samtidigt som priserna är flexibla, då kan centralbanken inte systematiskt använda penningpolitiken för att påverka real BNP och arbetslösheten (förutsatt att allmänheten har samma information som centralbanken om ekonomin). C. Om centralbanken bestämmer penningmängden efter det att lönekontrakt och vissa priser bestämts, då kan centralbanken systematiskt påverka real BNP och arbetslösheten.

6 uppgift 18 Phillipskurvan bestäms av följande ekvation: au c b e t t t Där t är en betäckning för inflationen "år t" Vi vet också att: a = 5, c = 1, b = 15 Och e t t 1 (d v s den förväntande inflationen "år t" är lika med den faktiska inflationen året innan. a) Rita en Phillipskurva då t 1 10 (arbetslöshet på den horisontella axeln och inflation på den vertikala axeln). b) Bestäm π 1 (inflationen år 1) då u 1 (arbetslösheten år 1) = 3 och π 0 (inflationen år 0) = 10. c) År 2 för regeringen en expansiv ekonomisk politik och därmed sjunker arbetslösheten till 2%. Beräkna inflationen år 2. Visa också förändringen i ett diagram. d) Regeringen fortsätter denna politik även år 3 och 4. Arbetslösheten ligger därmed kvar på 2%. Beräkna inflationen år 3 och 4 och visa även vad som sker i diagramform. e) Den växande inflationen blir alltmer besvärande. Åren 5 och 6 prioriteras inflationsbekämpningen. Arbetslösheten tillåts stiga till 3%. Beräkna inflationen för år 5 och 6 och visa vad som sker i diagramform. f) Inflationstakten ökar inte längre men ligger kvar på en mycket hög nivå. En mer återhållsam ekonomisk politik förs. Åren 7 och 8 ökar arbetslösheten till 4%. Beräkna inflationen för dessa år och visa i diagramform. g) Inflationen är nu nere på en acceptabel nivå. Politiken blir något mer expansiv. År 9 sjunker arbetslösheten till 3 %. Beräkna inflationen. h) Ange den naturliga arbetslösheten UPPGIFT PÅ TAYLOR-REGELN Uppgift 19. Använd Taylor regeln för att besvara följande frågor: A. Antag att real Y ökar hur agerar riksbanken enligt taylor regeln med avseeende på styrräntan och vilken är effekten på realränta? B. Antag att inflationen ökar hur agerar riksbanken enligt tayrlor regeln med avseende på styrräntan och vilken är effekten på realräntan? Hur påverkars aggregerad efterfrågan? Den offentliga sektorns underskott och skuld Uppgift 20. Antag att staten säljer det statliga telefonbolaget till den privata sektorn. Innebär det att den offentliga skulden minskar? Tycker du att en sådan försäljning innebär en verklig minskning av skulden? Uppgift 21. Förklara innebörden av den Rikardianska synen på offentliga underskott. Enligt detta synsätt leder en skattesänkning till att totalefterfrågan ökar? uppgift 22 Den nya regeringen har ett lägre överskottskrav i statens budget än den gamla. Finns det några skäl till att man inte skyndar sig att betala av statsskulden?

7 SVAR TILL MOMENT 6 Svar uppgift 1A.Räntan minskar och investeringarna ökar. Det ökar inkomsten och den disponibla inkomsten vilket ökar privat konsumtion. Uppgift 1B. När G ökar, ökar den aggregerade efterfrågan och inkomsten skulle ha ökat med (1/(1-MPC)*(G1-G0) om räntan vore konstant. Räntan kommer dock inte vara constant eftersom en ökad inkomst ökar penningefterfrågan vilket leder till ökad ränta och till minskade investeringar. Privat konsumtion ökar eftersom disponibel inkomst ökar. Uppgift 1C. Privat konsumtion minskar till följd av en lägre disponibel inkomst. Både inkomsten och räntan minskar. Svar uppgift 2: Skatteintäkterna ökar eftersom G ökar. Den offentliga sektorns budget överskott minskar. Det går att räkna ut. Svar: Uppgift 3. Uppgift 2A. En ökad investeringsefterfrågan ökar totalefterfrågan och därmed inkomsten (Y) vilket ökar penningefterfrågan och räntan ökar som en konsekvens. Om riksbanken inte gör något är effekten sålunda: investeringarna, räntan, inkomsten och privat konsumtion ökar. Privat konsumtion ökar som en konsekvens av ökad inkomst. Om riksbanken skall bibehålla nivån på Y så bör räntan höjas. Dvs. Riksbanken bör minska nominellt penningutbud så att räntan ökar vilket dämpar investeringsefterfrågan. Uppgift 2B. Privat konsumtion och totalefterfrågan minskar och därmed minskar Y och även räntan. Om riksbanken vill behålla nivån på Y så bör riksbanken öka nominellt penningutbud och därmed sänka räntan vilket innebär en ökad investeringsefterfrågan. Svar uppgift 4: A. r=6, Y=1100. B. r=7, Y=1200. C. r=5.5, Y=1150. D. r=7.25, Y=975. D. Jämviktsekvationen för varumarknaden: Y= r: 100r=1700-Y Jämviktsekvationen för penningmarknaden: (M/P)=Y-100r: 100r=Y-(M/P). Om vi kombinerar dessa ekvationer och eliminerar räntan: 1700-Y=Y-(M/P): Y=850+M/2P. Genom att M=1000: Y= /P. Om G eller M ökar så skiftar AD-kurvan i PY-diagrammet till höger.

8 Svar uppgift 5A: Om M M/P nominalräntan. Notera: nominalräntan = realräntan när P är konstant. investeringsefterfrågan (real interest rate), vilket ökar Y. Detta är den kortsiktiga jämvikten. I denna nya kortsiktiga jämvikten är den faktiska arbetslösheten lägre än den naturliga arbetslösheten. När den faktiska arbetslösheten är lägre än den naturliga arbetslösheten kommer nominallönerna öka vilket skiftar den kortsiktiga utbudskurvan uppåt, vilket innebär en högre prisnivå. I den nya långsiktiga jämvikten är produktionen (Y) tillbaka vid potentiell BNP. M/P och räntan är tillbaka till de värden som gällde i den gamla långsiktiga jämvikten. Alla reala variabler t ex M/P är oförändrade i den nya långsiktiga jämvikten jämfört den gamla långsiktiga jämvikten. Slutsats: Penningpolitik har effekt på reala variabler (Y, realränta, C, I) endast på kort sikt men ej på lång sikt. Uppgift 5B. På kort sikt är prisnivån konstant (eller förändras inte lika mkt som på lång sikt). Om G ökar då ökar Y, räntan, privat konsumtion och investeringarna minskar på kort sikt. När Y blir större än potentiell Y då kommer nominallönerna att öka och den kortsiktiga utbudskurvan skiftar uppåt vilket innebär en högre prisnivå. Till slut har Y återgått till nivån för potentiell Y. I den nya långsiktiga jämvikten är räntan högre än i den gamla långsiktiga jämvikten. Realt penningutbud har minskat. Disponibel inkomst i den nya långsiktiga jämvikten är lika med disponibel inkomst i den gamla långsiktiga jämvikten. Det innebär att privat konsumtion i den nya långsiktiga jämvikten är lika med privat konsumtion i den gamla långsiktiga jämvikten. Privata investeringar är lägre den nya långsiktiga jämvikten jämfört med den gamla långsiktiga jämvikten. Uppgift 5C. Samma effekt som i 4B fast tvärtom: På kort sikt är prisnivån konstant (eller förändras inte lika mkt som på lång sikt). Om t ökar då minskar Y, räntan, och privat konsumtion medan investeringarna ökar på kort sikt. När Y blir lägre än potentiell Y då kommer nominallönerna att sjunka och den kortsiktiga utbudskurvan skiftar nedåt vilket innebär en lägre prisnivå. Till slut har Y återgått till nivån för potentiell Y. Disponibel inkomst i den nya långsiktiga jämvikten är lägre än disponibel inkomst i den gamla långsiktiga jämvikten. Det innebär att privat konsumtion i den nya långsiktiga jämvikten är lägre jmf med privat konsumtion i den gamla långsiktiga jämvikten. Privata investeringar är högre i den nya långsiktiga jämvikten jämfört med den gamla långsiktiga jämvikten. Det innebär att räntan är lägre i den nya långsiktiga jämvikten jmf med den gamla långsiktiga jämvikten. I måste vara högre eftersom C är lägre och G oförändrad. Svar uppgift 6: Om M M/P nominalräntan vilket minskar investeringsefterfrågan. AD-kurvan skiftar till vänster. Produktionen minskar på kort sikt. Prisnivån är konstant på kort sikt om den kortsiktiga utbudskurvan är horisontell. Realräntan minskar på kort sikt eftersom prisnivån antas vara konstant på kort sikt. I den nya kortsiktiga jämvikten är den faktiska arbetslösheten högre än den naturliga arbetslösheten. När den faktiska arbetslösheten är större än den naturliga arbetslösheten kommer nominallönerna att falla vilket skiftar den kortsiktiga utbudskurvan nedåt, vilket innebär en lägre prisnivå. I den nya långsiktiga jämvikten är produktionen (Y) tillbaka vid potentiell BNP. M/P och räntan (inklusive realräntan) är tillbaka till de värden som gällde i den gamla långsiktiga jämvikten. Alla reala variabler t ex M/P är oförändrade i den nya långsiktiga jämvikten jämfört den gamla långsiktiga jämvikten.

9 Svar uppgift 7LS a) M d = M T + M A = 0.1Y+12-20r M S =12 Jämvikt: M S = M d 12=0.1Y+12-20r 20r = 0.1Y r = 0.005Y Y=20 ger r = 0.005*20 = 0.1 b) Jämvikt: M S =0.1Y+12-20r Y=26 och r=0.08 ger M S =0.1* *0.08 = = o -diagram Efterfråga Y r = 0.05 r = 0.08 r = 0.10 c) Jämvikt: M S =0.1Y+12-20r 14.5 = 0.1Y+12-20* Y= Y=3.5/0.1 = 35 d) Efterfrågan = C + I + G = 5+0.7Y D r+15 Efterfrågan = 5+0.7(Y-21.43) r+15 Efterfrågan = 5+0.7Y r+15 Efterfrågan = 0.7Y-90r+15 Efterfrågan sjunker då räntan stiger p g a räntekänsliga investeringar! e) r= 0.05 ger Efterfrågan = 0.7Y ; Efterfrågan = 0.7Y+10.5 r= 0.08 ger Efterfrågan = 0.7Y ; Efterfrågan = 0.7Y+7.8 r= 0.10 ger Efterfrågan = 0.7Y ; Efterfrågan = 0.7Y+6.0

10 Svar Uppgift 8A: Om hushållen konsumera mindre och spara mer vid en given real disponibel inkomst (Matematiskt innebär det att C eller MPC minskar i konsumtionsfunktionen: C C0 MPC ( Y T). Minskad konsumtion minskar totalefterfrågan och därmed produktionen. När produktionen minskar då minskar även realpenningefterfrågan vilket innebär att räntan faller och blir momentant mindre än världmarknadsräntan. Denna lägre avkastning leder till ett finansiellt kapitalutflöde vilket deprecierar valutan. Vilket ökar NX så att ekonomin återgår till den ursprungliga jämvikten vad gäller Y och ränta. Svar Uppgift 8B. En ökad nettoexportefterfrågan ökar totalefterfrågan som leder till ökad produktion. En ökad inkomst ökar den reala penningefterfrågan vilket innebär en högre ränta. Därmed blir den inhemska räntan högre än världsmarknadsräntan vilket innebär att finansiella investeringar i landet blir lönsamma och efterfrågan på valutan ökar därmed. Det har som konsekvens att valutan apprecierar vilket minskar NX. Ekonomin återgår till den ursprungliga jämvikten vad gäller Y. ränta och NX. Växelkursen har dock apprecierat jämfört med den ursprungliga kortsiktiga jämvikten. Svar: Uppgift 9 Penningpolitik. Finanspolitik har ingen effekt enligt Mundell-Flemingmodellen. Svar Uppgift 10: A. En depreciering av valutan gör att inhemska varor blir billigare I utländsk valuta. Antag att dollarn deprecierar från 200 yen/dollar till 100 yen/dollar. Om en 6 st amerikanska tennisbollar kostar 2.50 dollars, då faller priset I Yen från 500 till 250 yen. Det minskade priset kommer att öka efterfrågan på amerikanska tennisbollar i Japan. En depreciering av valutan innebär även att importerade varor blir dyrare I inhemsk valuta. B. Använd finanspolitik: Ett ökat t eller ett minskat G deprecierar valutan. Svar uppgift 11 a) P = 1,5 Y = 2000 b) P = 1,75 Y = 1000 c) P = 1,75 Y = 3000 d) I det första fallet orsakas förändringen av just en prisökning på produktionsfaktorerna inklusive arbete. I det andra fallet ökar efterfrågan vid oförändrat utbud. Knappheten på varor pressar upp priserna. e) I läge c) har vi en överhettning Y>Yf. Överhettningen leder till att lönerna ökar vilket skiftar den kortsiktiga AS-kurvan inåt. AS skiftar inåt så länge faktisk produktion är större än potentiell produktion. Till slut nås jämvikten: P = 2 och Y = 2000.

11 uppgift 12LS a) I jämvikt: AS = AD P= 3 + 0,01Y (AS) = P= 12 0,02Y (AD) 3 + 0,01Y = 12 0,02Y Y= 300 P= 6 b) AS-kurvan skiftar uppåt (t ex utbudschock: oljeprishöjning förväntad prisnivå ) P= 4 + 0,01Y (ny AS-kurva) 4 + 0,01Y = 12 0,02Y Y= 266,67 P= 6,67 Lågkonjunkturen (Y<Y F ) dämpar prisuppgången priset stiger bara till 6,67 fastän förväntade priset stigit till 7 c) P=13-0,02Y (ny AD-kurva) 4 + 0,01Y = 13 0,02Y Y= 300 P= 7 d) Klassisk AS: Y=Y F : faktisk prisnivå = förväntad prisnivå på lång sikt påverkar penningpolitiken inte real BNP man hamnar alltid på den BNPnivån som är förenlig med full sysselsättning (= potentiell output) penningpolitiken påverkar bara prisnivån på lång sikt Skärningspunkten mellan AS och Klassisk AS visar förväntningar i AS! OBS! På bilden ovan finns en punkt d med, som inte längre ingår (ni räknar inte fram den). e) Priser kommer att sjunka och AS förskjuts till höger (nedåt) därmed återgår vi till punkt a

12 Svar: Uppgift 13A. Den naturliga arbetslöshetsnivån är den arbetslöshetsnivå vid vilken faktisk inflation är lika med förväntad inflation. Här är den förväntade inflationen lika med förra årets inflationstakt. Den naturliga arbetslöshetsnivån är Uppgift 13B. Den kortsiktiga Phillipskurvan ges av ekvationen I uppgiften. Den långsiktiga phillipskurvan är vertikal. Uppgift 13C. Den kortsiktiga phillipskurvan talar om för oss att det krävs en arbetslöshet över den naturliga för att inflationen skall minska. Vi kan skriva phillipskurvan på följande sätt: Faktisk inflation föregående års inflation = 0.5(u-0.06). Om vi vill att inflationen skall minska med 5 procentenheter : Faktisk inflation föregående års inflation = = -0.5(u-0.06). Om vi loser denna ekvation för u: u=0.16. Med andra ord, det krävs att arbetslösheten ökar till 16 procent för att inflationen skall minska med 5 procentenheter på ett år. Svar uppgift 14 a)vid naturlig arbetslöshet finns ingen tendens för inflationen att stiga eller sjunka. Vid den naturliga arbetslöshetsnivån är faktisk inflation lika med den förväntade inflationen. b) 1.Arbetsmarknadsinstitutioner. Arbetslöshetsersättningen, främst, bör utformas så att den skapar incitament till att söka jobb som successivt sänkta nivåer och en bortre gräns när ersättningen upphör. 2. Åtgärder för att få in utslagna på arbetsmarknaden 3. Lönesystem som tillåter flexibilitet, det skall vara lätt att både hja och sänka löner, c) Trots hög efterfrågan på arbetskraft hänger en hel del kvar i dels arbetslöshet dels arbetsmarkandspolitiska åtgärder. Det är denna grupp som avses. Gruppen är inte definierad i begreppet naturligt arbetslösa. Svar: Uppgift 15A. Full indexering av nominalönerna innebär att oförväntade prisförändringar inte påverkar reallönen. Därmed påverkas inte oförväntade prisförändringar sysselsättning och produktion. Därmed är den kortsiktiga utbudskurvan vertikal och lika med den långsiktiga utbudskurvan. 16B.Vid ofullständig indexering är den kortsiktiga utbudskurvan inte vertikal som är fallet vid full indexering. Indexering, fullständig eller ofullständig, innebär att den kortsiktiga utbudskurvan är brantare än för fallet med ingen prisindexering alls. Svar Uppgift 16. Om allmänheten blint tror på politikerna behöver inte arbetslösheten öka alls för att inflationen skall komma ner. Om allmänhetens inflationsförväntningar minskar då skiftar den kortsiktiga phillipskurvan nedåt. Om allmänheten är skeptisk krävs ökad arbetslöshet för att få ner inflationen. Hur kan trovärdighet att bekämpa inflationen uppnås? Genom ett inflationsmål och en oberoende centralbank. Svar Uppgift 17. Om allmänheten blint tror på politikerna behöver inte arbetslösheten öka alls för att inflationen skall komma ner. Om allmänhetens inflationsförväntningar minskar då skiftar den kortsiktiga phillipskurvan nedåt. Om allmänheten är skeptisk krävs ökad arbetslöshet för att få ner inflationen. Hur kan trovärdighet att bekämpa inflationen uppnås? Genom ett inflationsmål och en oberoende centralbank.

13 Övningsuppgift 18LS a) t 5ut ut b) c) d) e) f) g) h) 1 alternativ: arbetslöshet = NAIRU inflationen konstant vid arbetslöshet på 3% är inflationen kontant; dvs. inflationsförväntningarna= faktisk inflation.

14 Svar uppgift 20: den offentliga skulden minskar men tillgångarna minskar lika mycket. Så netto är det plus minus noll. Svar Uppgift 21: Sänkta skatter idag kan innebära högre skatter I framtiden eftersom den offentliga budgeten över tid måste vara balanserad över tid. Vad som är relevant är offentlig skuld i relation till inkomsten, BNP. Det innebär att om staten sänker skatten idag då förstår hushållen att skatterna kan komma att höjas i framtiden. Hushållens konsumtion beror av den disponibla inkomsten över hela livstiden. Det innebär att om hushållens disponibla inkomst tillfälligt ökar till följd av en tillfällig skattesänkning så kommer hushållen inte öka sin konsumtion utan endast öka sparandet enligt det Rikardianska synsättet. Svar uppgift 22 En balansräkning för staten visar på en mängd tillgångar (vägar, hamnar, byggnader etc.) som gott och väl uppväger statsskulden, den sk. nettoskulden är negativ. Avkastningen från dessa tillgångar kommer nu och i framtiden. Det finns inga särskilda skäl till att endast nuvarande generation skall betala av skulden. Det finns också stora investeringsbehov. Järnvägen mm behöver rustas upp.