Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap

Transkript

1 Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är konstant: Den kortsiktiga utbudskurvan är horisontell. Nu är penningmarknaden explicit redovisad och räntan är variabel. Obligationsmarknaden finns i bakgrunden. Det räcker att vi analyserar antingen penning- eller obligationsmarknaden eftersom när en av dessa är i jämvikt är även den andra marknaden i jämvikt. Vi fokuserar på penningmarknaden. Dvs. Vi har en varumarknad, vars jämvikt ges av: Y=AD=C(Y-T)+G+I(realräntan) d Samt en penningmarknad vars jämvikt ger av: M/P= M / P= L(bankräntan, Y) M/P är realt penningutbud och L(bankräntan, Y) är den reala penningefterfrågan. Notera i denna modell är bankräntan = realränta eftersom Prisnivån är konstant. Bankräntan påverkar den reala efterfrågan på pengar medan realräntan påverkar investeringsefterfrågan (och ibland även hushållens konsumtion). Modellmässigt antar vi Att hushållens reala konsumtion endast beror av hushållens reala disponibla inkomst. Uppgift 1. Vad händer med räntan, inkomsten, privat konsumtion och privata investeringar om: a. Centralbanken ökar penningmängden b. De offentliga inköpen (G) ökar. C. Skattesatsen (t) ökar. D. Staten ökar inköpen (G) och skatteintäkterna (T=t*Y) lika mycket. Uppgift 2. Vad händer med offentliga sektorns skatteintäkter (T=t*Y) och offentliga sektorns budgetöverskott (= t*y-g) när G ökar? Uppgift 3. Analysera effekten på inkomst, ränta, konsumtion och de privata investeringarna av följande händelser. Om nivån på inkomsten (Y) skall bibehållas vad skall riksbanken göra göra med räntan? a. En ny snabb datorprocessor får många företag att uppgradera sina datorer. b. Hushållen ökar sitt sparande vid en given disponibel inkomst. Uppgiften 4 (kursiv) kräver att man kan lösa ett ekvationssystem med 2 obekanta; Det kräver jag inte på A-kursen. Antag att hushållens konsumtionsfunktion är: C ( Y T ) Investeringsfunktionen är: I r, G=T=100. d Den reala efterfrågan på pengar är: ( M / P) Y 100 r Nominellt penningutbud (M) är 1000 och prisnivån (P) är 2. a. Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? b. Antag att G ökar till 150. Hur mycket ökar Y ifall räntan vore konstant? Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? c. Antag att nominellt penningutbud ökar till 1,200. Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? d. Använd de ursprungliga värdena för M och G, och anta nu att prisnivån ökar från 2 till 4. Vad händer? Vad är jämviktsräntan och jämviktsinkomsten? e. Härled en ekvation för AD-kurvan I PY-diagrammet. Vad händer med AD-kurvan ifall G och M ökar som i (d) och (e)?

2 Uppgift 5. Vilka är effekterna på inkomst (Y), ränta, prisnivå, privat konsumtion, privata investeringar och det reala penningutbudet på kort och lång sikt: Utgå ifrån att initialt är real BNP (Y) lika med potentiell real BNP. A.En ökning av nominellt penningutbud. B. En ökning av offentliga inköp (G). C. en skatteökning; dvs. antag att skattesatsen, netto (t) ökar. Uppgift 6. Antag att centralbanken minskar nominellt penningutbud med 5 procent. A. Vad händer med AD-kurvan i PY-diagrammet? B. Vad händer med produktionen och prisnivån på kort och lång sikt? C. Vad händer med realräntan på kort och lång sikt? Uppgift 7 I den här uppgiften har vi både en monetär och en real marknad. För att inte föra in allt för mycket nytt antar vi att priserna ligger stilla. Dvs. vi anlyserar ekonomin på kort sikt. Real Transaktionsefterfrågan på pengar: M T = 0.1Y Real Spekulationsefterfrågan: M A = 12-20r Total real efterfrågan på pengar: M d = M T + M A Real penningmängd= nominell penningmängd: M S Y= nationalinkomst och r = ränta. Notera att eftersom Prisnivån antas vara konstant (=1) så är nominalräntan lika med realräntan. Nominalräntan har betydelse för den reala efterfrågan på pengar medan realräntan har betydelse för real investeringsefterfrågan, samt kan även ha betydelse för den reala privata konsumtionen. a) Antag att Y=20. Bestäm räntan vid jämvikt på penningmarknaden då M S =12. b) Antag i stället att Y=26. Vad måste nominella penningmängden vara för att jämviktsräntan skall vara 8% (0,08)? c) Antag att M S =14.5 och att räntan vid jämvikt är 5%. Vad måste Y vara för jämvikt på penningmarknaden? Vi går nu över till den reala marknaden (varor och tjänster). Följande samband råder här: Privat konsumtion: C = Y d Privat investering: I = 10-90r Offentlig kons. och invest.: G = 15 Skatter (T): T = Notera att skatterna inte är beroende av Y. Dvs. vi har inte en proportionell skattesats. d) Skriv upp ekvationen för efterfrågan = f(y,r). e) Utgå ifrån de tre ränte-värdena i uppgifterna a)-c) och skriv upp totalefterfrågan. Vad händer således med total efterfrågan då räntan sjunker (ceteris paribus)?

3 Den Keynesianska modellen på kort sikt för en liten öppen ekonomi med flytande växelkurs och inga restriktioner på rörligheten för finansiellt kapital: Dvs. Mundell-Fleming-modellen. Läs: FJ: kap. 16 Dvs. Vi har en varumarknad, vars jämvikt ges av: Y=AD=C(Y-T)+G+I(världsrealräntan)+NX(real växelkurs) d Samt en penningmarknad vars jämvikt ger av: M/P= M / P= L(nominell världsräntan, Y) M/P är realt penningutbud och L(nominell inhemsk ränta, Y) är den reala penningefterfrågan. Antagandet är att en liten öppen ekonomi inte kan påverka världsrealräntan. Uppgift 8. Använd denna modell för att analysera vad som händer med inkomsten(y), växelkursen och handelsbalansen om växelkursen är flytande ifall: A. Sämre framtidsutsikter innebär att hushållen ökar sparandet och minskar konsumtionen vid en given nivå på den disponibla inkomsten. B. Förändrad smak så att konsumenterna föredrar inhemskt producerade bilar istället för utländska bilar (Toyota). Uppgift 9. Antag att ekonomin är i en recession och bytesbalansen är noll. Om regeringen vill öka sysselsättningen skall regeringen välja finanspolitik (ökad G och/eller minskade skatter) eller penningpolitik (Högre nominellt penningutbud och lägre ränta)? Uppgift 10. Politiker pratar ofta om industrins internationella konkurrenskraft. Med det menas de inhemska företagens förmåga att sälja deras produkter på världsmarknaden med vinst. a. Hur påverkar en förändrad växelkurs den internationella konkurrenskraften? b. Antag att staten vill öka den internationella konkurrenskraften utan att öka inkomsten, vilken kombination av finans- och penningpolitik skall staten välja? Uppgift 11 Ange orsaker till varför reala världsmarknadsräntan kan ändras? AD/AS-modellen Den Keynesianska modellen på kort och lång sikt med en positivt lutad kortsiktig utbudskurva samt Phillipskurvan. FJ. Kap. 17 En positivt lutad utbudskurva innebär att prisnivån inte är fix på kort sikt. uppgift 12 Antag att den kortsiktiga AS-kurvan beskrivs av ekvationen: P = 1 + 0,00025Y. Plustecknet påvisar det positiva sambandet, ökar Y så ökar P på kort sikt. Dvs den kortsiktiga utbudskurvan är inte horisontell utan har en positiv lutning. Antag att AD-kurvan beskrivs av ekvationen: P = 2 0,00025Y. Minustecknet visar att ökade priser leder till minskad Y. a) Beräkna P och Y då AD = AS b) Antag att priserna på produktionsfaktorerna stiger med 50%. Därmed blir den nya kortsiktiga AS-kurvan: P = 1,5 + 0,00025*Y. Beräkna nytt P och Y. c) Åter till utgångsläget. Nu ökar den totala efterfrågan i ekonomin istället. Ny AD blir: P = 2,5 0,00025*Y. Beräkna nytt Y och P. d) Förklara i ord varför priserna stiger i de båda fallen. e) Y = 2000 vid full sysselsättning. Förklara hur ekonomin själv anpassar sig till långsiktig jämvikt. Utgå från c) ovan, där det inte råder jämvikt på lång sikt.

4 uppgift 13 Den keynesianska AS-kurvan ges av följande samband: P=c+a(Y-Y F ) Den faktiska prisnivå P påverkas av den förväntade prisnivån c och det konjunkturella efterfrågetrycket a(y-y F ), dvs. om Y>Y F stiger prisnivån, om Y<Y F sjunker prisnivån. Inkomsten vid full sysselsättning Y F, även kallad potentiell output, bestäms av produktionsfunktionen Y=f(AL,K). Anta i utgångsläget följande värden: c= 6, a=0,01, Y F =300 AD-kurvan kan sammanfattas i följande ekvation: P = 12 0,02Y. Utifrån denna information, besvara nedanstående frågor: a) Rita AS-kurvan och AD-kurvan. Fastställ Y och P vid jämvikt, först grafiskt och sedan även algebraiskt. b) P g a utbudsstörning (t ex oljeprischock) stiger den förväntade prisnivån till 7 nästa period. Fastställ den nya kortsiktiga AS-kurvan. Beräkna den nya jämviktsinkomsten och prisnivån. c) För att motverka arbetslösheten beslutar sig regeringen för en expansiv penningpolitik. Effekten blir att investeringarna ökar. Detta leder till förskjutning av ADkurvan och dess ekvation ges nu av: P = 13 0,02 Y. Finn den nya jämviktsinkomsten (utgå från den AS-kurva vi hade i uppgift b). d ) Rita in den klassiska eller långsiktiga AS-kurvan i något av dina diagram från de tidigare uppgifterna. Förklara skillnaderna. e) Om inte regeringen hade fört en expansiv politik för att återkomma till potentiell output (som gjordes i fråga c), vad hade hänt på lång sikt? UPPGIFTER PÅ PHILLIPSKURVETEORIN: FJ: kap. 18 Uppgift 14 Antag att ekonomin har följande Phillips-kurva: t t 1 0.5( ut 0.06) e dvs. (d v s den förväntande inflationen "år t" är lika med t t 1 den faktiska inflationen året innan. a. Vad är den naturliga arbetslöshetsnivån? b. Visa I ett diagram den kortsiktiga och den långsiktiga relationen mellan inflationen och arbetslöshetsnivån. c. Hur mycket måste den cykliska arbetslösheten öka för att minska inflationen med 5 procentenheter? uppgift 15 Naturlig arbetslöshet, jämviktsarbetslöshet, NAIRU. Det finns många namn på denna företeelse. a) Förklara vad som menas med naturlig arbetslöshet. b) Hur kan man få den att sjunka? c) Den nuvarande regeringen pratar ibland om utanförskap. Vad menas och hur kan det kopplas till naturlig arbetslöshet?

5 Uppgift A Antag att priserna är helt flexibla och att nominallönerna är indexerade till konsumentprisindex. Förklara den kortsiktiga utbudskurvan. 16.B Antag att indexeringen ej är fullständig, vilket innebär att för varje ökning av KPI så ökar nominallönerna proportionellt mindre, hur påverkar detta den kortsiktiga utbudskurvan I jämförelse med I uppgift A. Uppgift 17. Utgå ifrån den rationella förväntningsskolan. Om politikerna verkligen vill bekämpa inflationen och att allmänheten tror detta, då behöver inte arbetslösheten öka lika mycket för att få ned inflationen jämfört med det fall då allmänehten är skeptisk till politikerna vilja att verkligen bekämpa inflationen. Varför kan detta vara sant? Hur kan trovärdighet att bekämpa inflationen uppnås? Uppgift 18. Förklara varför följande påstående kan vara sant enligt den rationella förväntningsskolan: A. Bara oförväntade förändringar I penningmängden påverkar real BNP. Förändringar i penningmängden som är förväntade när nominallöner och priser bestäms har inte någon effekt på real BNP. B. Om centralbanken bestämmer penningmängden vid samma tidpunkt som nominallönerna bestäms I löneförhandlingar samtidigt som priserna är flexibla, då kan centralbanken inte systematiskt använda penningpolitiken för att påverka real BNP och arbetslösheten (förutsatt att allmänheten har samma information som centralbanken om ekonomin). C. Om centralbanken bestämmer penningmängden efter det att lönekontrakt och vissa priser bestämts, då kan centralbanken systematiskt påverka real BNP och arbetslösheten.

6 uppgift 19 Phillipskurvan bestäms av följande ekvation: au c b e t t t Där t är en betäckning för inflationen "år t" Vi vet också att: a = 5, c = 1, b = 15 Och e t t 1 (d v s den förväntande inflationen "år t" är lika med den faktiska inflationen året innan. a) Rita en Phillipskurva då t 1 10 (arbetslöshet på den horisontella axeln och inflation på den vertikala axeln). b) Bestäm π 1 (inflationen år 1) då u 1 (arbetslösheten år 1) = 3 och π 0 (inflationen år 0) = 10. c) År 2 för regeringen en expansiv ekonomisk politik och därmed sjunker arbetslösheten till 2%. Beräkna inflationen år 2. Visa också förändringen i ett diagram. d) Regeringen fortsätter denna politik även år 3 och 4. Arbetslösheten ligger därmed kvar på 2%. Beräkna inflationen år 3 och 4 och visa även vad som sker i diagramform. e) Den växande inflationen blir alltmer besvärande. Åren 5 och 6 prioriteras inflationsbekämpningen. Arbetslösheten tillåts stiga till 3%. Beräkna inflationen för år 5 och 6 och visa vad som sker i diagramform. f) Inflationstakten ökar inte längre men ligger kvar på en mycket hög nivå. En mer återhållsam ekonomisk politik förs. Åren 7 och 8 ökar arbetslösheten till 4%. Beräkna inflationen för dessa år och visa i diagramform. g) Inflationen är nu nere på en acceptabel nivå. Politiken blir något mer expansiv. År 9 sjunker arbetslösheten till 3 %. Beräkna inflationen. h) Ange den naturliga arbetslösheten UPPGIFT PÅ TAYLOR-REGELN Uppgift 20. Använd Taylor regeln för att besvara följande frågor: A. Antag att real Y ökar hur agerar riksbanken enligt taylor regeln med avseeende på styrräntan och vilken är effekten på realränta? B. Antag att inflationen ökar hur agerar riksbanken enligt tayrlor regeln med avseende på styrräntan och vilken är effekten på realräntan? Hur påverkars aggregerad efterfrågan? Den offentliga sektorns underskott och skuld Uppgift 21. Antag att staten säljer det statliga telefonbolaget till den privata sektorn. Innebär det att den offentliga skulden minskar? Tycker du att en sådan försäljning innebär en verklig minskning av skulden? Uppgift 22. Förklara innebörden av den Rikardianska synen på offentliga underskott. Enligt detta synsätt leder en skattesänkning till att totalefterfrågan ökar? uppgift 23 Den nya regeringen har ett lägre överskottskrav i statens budget än den gamla. Finns det några skäl till att man inte skyndar sig att betala av statsskulden?