KEYNES ENKLA MODELL 1. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning:
|
|
- Gösta Strömberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KENES ENKLA MODELL. Den aggregerade efterfrågans komponenter för en sluten ekonomi: AD = C+I+G Föreläsning: C C( T) a b ( T), där C(-T) betecknar funktion av -T. Intercept Lutningskoefficient Den (linjära) konsumtionsfunktionen innebär att real privat konsumtion ökar med real disponibel inkomst. b = marginell konsumtionsbenägenhet visar hur mycket C ökar när hushållens reala disponibla inkomst, -T, ökar med enhet. Antag 0b Dvs, om -T ökar med dollar, så ökar C med mindre än dollar eftersom en del av en inkomstökning används till sparande. Om konsumtionsfunktionen skrivs så att den kan ritas i ett diagram med (=real BNP) på horisontella axeln: C abt b Intercept Lutningskoefficient Exempel med siffor: Om a=200, b=0.8 och T=00: C= (-00)= = Föreläsning: Hushållens sparfunktion Hushållen använder inkomst till privat konsumtion (C) och sparande (S): -T= C+S. S a( b) ( T) Dvs. Om C ab( T) och -T = C + S så innebär det att S a( b) ( T) En alternativ och mer realistisk konsumtionsfunktion I många läroböcker så är den Keynesianska konsumtionsfunktionen: C a b( t), där t=proportionell skattesats; netto,t ex. t=0.4, som även tar hänsyn till transfereringar: A-kassebidrag, barnbidrag, sjuklön, etc. Denna konsumtionsfunktion är mer realististisk eftersom den innebär att hushållens skatteinbetalningar, t, beror av hushållens inkomst,. Dvs. när inkomsten ökar så ökar även skatteinbetalningarna netto. Dels ökar skatteinbetalningarna, dels minskar transfereringarna till hushållen eftersom de också tenderar vara relaterade till inkomsten, t ex A-kassa, socialbidrag. I verkligheten beror real privat konsumtion inte bara nuvarande disponibel realinkomst utan även på förväntad framtida realinkomst, på real förmögenhet och på realräntan. Till exempel, kan vi anta att interceptet i konsumtionsfunktionen, a, om real förmögenhet. T ex bopriserna har minskat kraftigt i många länder t ex USA och Spanien, det anses ha påverkat den privata konsumtionen i dessa länder. Många köpcenter har gått i konkurs i USA.
2 Många läroböcker antar att en högre realränta påverkar det privata sparandet, S, positivt samt minskar den privata konsumtionen vid en given disponibel inkomst, -T. Exempel med siffror: Om t=0.4: C= (-t)= (-0.4)= = Föreläsning: Investeringsfunktionen Ökad ränta innebär ökad lånekostnad och bör påverka reala investeringarna negativt. I makromodeller är den förväntade realräntan styrande för de reala investeringarna eftersom vi antar att priserna på företagens produkter följer med den allmänna prisutvecklingen (inflationen). Dvs. ökad nominalränta ökar realränta och minskar därmed de reala investeringarna. Medan ökad inflation (som ökar priset på företaget produkter) minskar realräntan som ökar de reala investeringarna. Den förväntade realräntan = bankräntan (som kan vara fix/bunden) förväntad inflationen. I fortsättningen antar vi att förväntad inflation = faktisk inflation, vilket innebär att den förväntade realräntan = faktiska realräntan. r e i e P Realränta (r) nominalränta (i) inflationstakt ( ) P Ofta antar vi följande investeringsfunktion: I() r I0 dr, där d>0 Om företagens förväntningar om framtiden förbättras så antar vi att de reala bruttoinvesteringarna (I) ökar vid given realränta. Grafiskt innebär det att investeringsfunktionen skiftar till höger i ett diagram med reala investeringar på horisontella axeln och realräntan på vertikala axeln. Matematiskt så ökar värdet på interceptet, I. 0 Investeringsbeslutet från ett företags perspektiv: Antag att ett företag överväger att köpa in en maskin för 225 miljoner. Den förväntade vinsterna till följd av denna investering är: År År 2 År En krona i framtiden är inte värd lika mycket som en krona idag. Detta eftersom om jag sätter in en krona på ett sparkonto så har jag (+bankräntan) om ett år. Det innebär att värdet idag av att erhålla en krona om ett år, nuvärdet, är /(+bankräntan). Dvs om du har /(+bankräntan) idag så har du krona om ett år vid inlåning i bank. Vad är nuvärdet av de framtida vinsterna? Nuvärde i ( i ) ( i ) ( i ) ( i ) ( i ) Ifall den förväntade bankräntan är densamma under de 3 åren: i i 2 i 3 i
3 Nuvärde 2 3 i ( i) ( i) Om i=0.05 Nuvärde , 7 Om i=0.0 Nuvärde 49,5 98, 0 97, 6 244, 6 Om bankräntan är 5 procent då skall investeringen inte genomföras eftersom nuvärdet av framtida vinster till följd av investeringen är mindre än vad maskinen kostar. Om bankräntan förväntas vara procent då skall investeringen genomföras eftersom nuvärdet av framtida vinster till följd av investeringen är större än vad maskinen kostar. Om de förväntade vinsterna är i löpande priser (som ovan) då skall man diskontera med bankräntan/nominella räntan. Ifall de förväntade vinsterna är i konstanta priser då skall man diskontera med realräntan när vi antar att företagets vinster följer den allmänna prisutvecklingen. De reala investeringarna minskar när realräntan ökar. Den offentliga sektorn T=t=skatter, netto = skatteintäkter transfereringar till hushåll och företag. G = GC + GI T och G antas vara utifrån (exogent) givna; dvs. de är inte bestämda i modellen utan utanför modellen: T T, G G. Dvs. ett streck över en variabel innebär att variabeln är bestämd utanför modellen: dvs. enligt ett antagande som vi gjort. Föreläsning: 2. Den enkla Keynesianska modellen på kort sikt: Den enkla Keynesianska modellen har ingen penning- och obligationsmarknad. På kort sikt antas priser och nominallöner vara stela i denna modell. Kort sikt i makro är att priser och löner är trögrörliga eller helt stela som i detta fall. Lång sikt i makro innebär att priser och löner är helt flexibla. Pga. stela eller trögrörliga priser och löner kan på kort sikt faktisk real BNP,, vara högre eller lägre än real BNP vid full sysselsättning,. Real BNP vid full sysselsättning kallas ibland potentiell BNP. Modell antagande: SRAS-kurvan är horisontell (= P är konstant), vilket innebär att den aggregerade efterfrågan bestämmer produktionsnivån. Med andra ord, Modellen förutsätter att det finns lediga resurser i ekonomin annars kan inte en ökad efterfrågan öka produktionen. Jämvikt på varumarknaden innebär: produktion ()=efterfrågan (E)=C(-T)+I+G T, G och I(planerade) är bestämda utanför modellen. ekvation och en obekant variabel,. Planerade utgifter är de utgifter hushållen, företagen och den offentliga sektorn vill lägga på nyproducerade varor och tjänster. I jämvikten är Faktiska utgifter = planerade utgifter.
4 , AD = AD = C(-T)+ I(pl.) + G 2 Income, Output, BNP () = aggregerad efterfrågan (AD) + ofrivillig lagerinvesteringar (positiv eller negativ). Faktisk investering = I(planerad) + ofrivillig lageruppbyggnad (som är noll, positiv eller negativ) AD = C( T) I ( planerad ) G ab( T) I ( pl.) G Där =BNP= hushållens inkomster före skatt Vi kan skriva om ekvationen ovan: AD abt I( pl.) G b, Intercept Lutningskoefficient Föreläsning: Hur nås jämvikten,? Vid 2 är de planerade utgifterna (AD) > de faktiska utgifterna () ofrivillig minskning av lager, I( pl.) > I (faktisk) företagen ökar produktionen, Vid är de planerade utgifterna (AD) < de faktiska utgifterna () ofrivillig ökning av lager, I( pl.) < I (faktisk) företagen minskar produktionen, Jämvikt på varumarknaden innebär: = AD
5 Effekt av en ökad offentlig konsumtion (eller av ökade offentliga investeringar), G:, AD = G A B AD = C(-T) + I(pl.) + G0 Income (), Output AD abt I( pl.) G b Intercept Lutningskoefficient Ex. med siffror: Om a=200, b= 0.8, T=00, G0=00, G=200, I=00, NX=20. Den gamla jämvikten: =AD=C+I+G0+NX= (-00) = = = = = /0.2=340/0.2 =3405=700 C= (700-00)= =480 Den nya jämvikten: =4405=2200 C= ( )= =880 En ökning av den offentliga konsumtionen med G skiftar AD-kurvan uppåt. Dvs initialt, vid den ursprungliga inkomsten (), ökar planerade utgifter med G. Ökade planerade utgifter leder till en ökad produktion. I den nya jämvikten har ökat med mer än G har ökat. Det beror på att en ökad produktion och inkomst i sin tur ökar de planerade utgifterna via en ökad konsumtionsefterfråga: =C(-T) + G. Föreläsning: Multiplikatorprocessen: Om G ökar med $, så kanske du förväntar dig att jämvikts () också ökar med $. Men den gör inte det: Initialt ökar AD med G, och ökar lika mycket för att tillgodose denna ökade efterfrågan. En ökad inkomst ökar privat konsumtion (och därigenom de planerade utgifterna) med bg, vilket leder till att ökar ytterligare.
6 Denna inkomstökning leder till ytterligare ökad konsumtion, denna gång med b(bg), vilket leder till att ökar ytterligare osv. Förändringen i jämvikts är: G bb2b3 (...) Använd formeln för en oändlig geometrisk serie: b G > Multiplikatorn G b b > eftersom 0<b<. T ex b=0.8 Detta är den offentliga sektorns utgiftsmultiplikator som är 5 om b= 0.8. Exempel med siffror: Ökad exportefterfrågan och proportionell skattesats. Dvs. antag T=t Om t=0.4: Om a=200, b= 0.8, t=0.25, G=00, I=00, NX0=0. NX=00 C= (-t)= (-0.4)= = =C+I+G+NX0= = =400 =833 C= =650 Om NX=00: 0.48= /0.48=500/0.48=042 C= =763 Multiplikatorn är lägre med proportionell skattesats: NX b t Märk: Att multiplikatorn minskar när skatteintäkterna ökar när inkomsten ökar. Sålunda blir mindre kvar till ökad privat konsumtion. Föreläsning: Tidigare ledde en ökning av med en miljon till en ökning av disponibel inkomst med miljon. Nu blir ökningen av disponibel inkomst endast (-t)( million). Där t är skattesatsen. Föreläsning: Analys av en lägre skattesats (t) i diagrammet. Finanspolitik är förändringar i G och t som görs i syfte att stabilisera output ().
7 Läs själva/ej Föreläsning: Skattemultiplikatorn: ej proportionell skattesats, AD -bt A B = AD = C(-T0) + I(pl.) + G Income, Output, AD abt I( pl.) G b Intercept Lutningskoefficient En skattesänkning, T<0, ökar de planerade utgifterna med ökningen I hushållens disponibla inkomst multiplicerat med MPC, (-bt)>0, vid den ursprungliga jämvikten,. Detta ökar produktionen och inkomsten i landet, vilket ökar konsumtionsefterfrågan ytterligare. Ekonomin rör sig från A till B. I den nya jämvikten har ökat med mer än (-bt). Det beror på att en ökad inkomst ökar den privata konsumtionen. Mulitiplikatorprocessen: Initialt ökar planerade utgifter med (-bt)>0 i vilket ökar inkomsten med lika mycket. En ökad inkomst leder till en ökning av planerade utgifter med b(- bt) vilket leder till att ökar lika mycket. Denna inkomstökning leder till ytterligare ökad konsumtion, denna gång med b b(- bt), vilket leder till att ökar ytterligare osv. Förändringen I jämvikts är: T ( bbbbbb...) Använd formeln för en oändlig geometrisk serie: bt b > eftersom 0<b<. T b. Detta är skattemultiplikatorn. b
8 Föreläsning: OBS! En skattesänkning med dollar ökar jämvikts med mindre än en ökning av G med dollar eftersom en del av skattesänkningen går till ökat sparande medan ökning av G ökar planerade utgifter initialt med lika mycket (= dollar). Läs själva: Härledning av jämvikts och av multiplikatorerna: Ej proportionell skattesats: Härledning är avsedd för de intresserade: Jämvikt på varumarknaden: = AD C I G NX ab( T) I G NX ab( T) I G NX Vi stuvar om något: abt I G NX b Vi har en ekvation med en obekant:. b abt I G NX (b abt I G NX ) abt I GNX b är jämvikts. Det är det värde på som innebär jämvikt på varumarknaden. Hur förändras jämvikts när G ökar från G0 till G? 0 a b T I G0 NX b I G abt NX b G G 0 0 G b b
9 Skattemultiplikatorn: bt b T b b Ej Föreläsning: Den balanserade budget multiplikatorn: Med hur mycket ökar om skatterna höjs lika mycket som de offentliga utgifterna (G) ökar? Detta innebär ett oförändrad offentligt budgetöverskott (T-G). btg b En balanserad budget innebär: T G b G G b G b b b b Med andra ord, den balanserade budget multiplikatorn är =. Läs själva: Multiplikatorn vid proportionell skattesats Antag nu: C a b( t) Där t = skattesats, netto, som är vår vanliga skattesats efterhänsyn tagits till transfereringar. Nu är skatter, netto: T=t Ekvationen säger att om ökar så ökar skatterna netto. Skatteintäkter ökar vid konjunkturuppgång och vid konjunkturuppgång så minskar även utgifter för transfereringar. AD CI G NX Jämvikt på varumarknaden innebär att =AD: ab( t) ( ) I G NX Detta är en en ekvation med en obekant, så ekvationen har en lösning: b( t) ai G NX (b ( t)) ai G NX
10 a I GNX b( t) är jämvikts, det värde på som innebär jämvikt på varumarknaden. Vad händer med jämvikts om någon eller några av komponenterna i AD förändras? a I GNX b( t) Utgiftsmultiplikatorn: If C T I NX 0 G b( t) G b( t) Märk: Att multiplikatorn minskar när skatteintäkterna ökar när inkomsten ökar. Sålunda blir mindre kvar till ökad privat konsumtion. Föreläsning: Tidigare ledde en ökning av med en miljon till en ökning av disponibel inkomst med miljon. Nu blir ökningen av disponibel inkomst endast (-t)( million). Där t är skattesatsen.
11 FÖRELÄSNING: Utrikeshandel: Ej proportionell skattesats Utlandet står för en del av de planerade utgifterna. Här antar vi att exporten är given men att importen beror av vår inkomst. Även exporten borde bero av inkomsten; av inkomsten i resten av världen. Dvs.: Exports = F(världens inkomst, ; ( e P)/ P )) Märk: om ekonomin saknar egen valuta då är e=. En högre inkomst i världen borde öka vår export. En högre real växelkurs innebär att inhemskt producerade varorna och tjänsterna blir dyrare relativt utländska varor och tjänster, vilket minskar exporten. Imports = G(; ( e P)/ P ) En högre inkomst antas öka importen. En apprecierad real växelkurs antas öka importen. Nedan förenklar vi och antar att exporten är given; dvs. bestämd utanför modellen: X Importen antas bero på inkomsten: M=m, där m är en positiv konstant, t ex 0. eller m kallas den marginella importbenägenheten, och den säger att om ökar med miljoner då ökar importen med m miljoner. Om m=0. då ökar importen med miljon. AD C I G X m Slut föreläsning: Härledning nedan är för den intresserade. Men studenter skall kunna räkna ut jämvikts med sifferexempel: Jämvikt på varumarknaden innebär:=ad ab( T) I G X m Detta är en ekvation med en obekant, jämvikts, så ekvationen har en lösning: b m abt I G X (b m abt I G X ) abt I GX bm är jämvikts, det värde på som innebär att varumarknaden är I jämvikt. Att produktionen är lika med de planerade utgifterna. Vad händer med jämvikts om någon eller några av komponenterna i AD förändras?
12 a b T I GX bm Utgiftsmultiplikatorn: Om C T I X 0 FÖRELÄSNING: G bm G bm Notera: Multiplikatorn är nu lägre eftersom en del av den ökade efterfrågan riktas mot importerade varor. Dvs. när vi tar hänsyn till importbenägenheten så minskar utgifts- och skattemultiplikatorn. Varför? Om de offentliga inköpen (G) ökar med miljon vilket ökar inkomsten () med lika mycket så kommer en del av inkomstökningen rikta sig mot importerade varor istället för mot inhemskt producerade varor vilket inte ökar produktionen i den inhemska ekonomin. Föreläsning: Multiplikatorn vid proportionell skattesats: Antag nu: C a b( t) Där t = skattesats, netto, som är vår vanliga skattesats efterhänsyn tagits till transfereringar. Nu är skatter, netto: T=t Ekvationen säger att om ökar så ökar skatterna netto. Skatteintäkter ökar vid konjunkturuppgång och vid konjunkturuppgång så minskar även utgifter för transfereringar. Jämvikt på varumarknaden innebär att =AD: ab( t) ( ) I G X m Detta är en en ekvation med en obekant, så ekvationen har en lösning: b( t) m ai G X (b ( t) m) ai G X
13 a I GX b( t) m är jämvikts, det värde på som innebär jämvikt på varumarknaden. Vad händer med jämvikts om någon eller några av bestämningsfaktorerna till planerade utgifter förändras? a I GX b( t) m Utgiftsmultiplikatorn: If C T I X 0 FÖRELÄSNING: G b( t) m G b( t) m Märk: Att multiplikatorn minskar när skatteintäkterna ökar när inkomsten ökar. Sålunda blir mindre kvar till ökad privat konsumtion. Föreläsning: Tidigare ledde en ökning av med en miljon till en ökning av disponibel inkomst med miljon. Nu blir ökningen av disponibel inkomst endast (-t)( million). Där t är skattesatsen. Läs själva: Sammanfattning: Faktorer som ökar aggregerad efterfrågan och därmed jämviktsinkomsten, : AD ab( t) ( ) I G X m Om G ökar eller skattesatsen, t, minskar; eller om Real förmöghenhet (börsen), eller förväntad framtida inkomst eller om preferenserna ändras så att folk sparar mindre då förväntas hushållens konsumtion ökar vid given real disponibel inkomst C((-t)) vid given nivå på (-t). Notera att när disponibel inkomst -T=-t ökar så ökar även privat sparande eftersom T S C S ab( T) Sålunda är sparfunktionen lika med S a( b) ( T) I verkligheten så pratar Vänsterpartier om Multiplikatorer när de kanske vill ha en större offentlig sektor även på lång sikt.
14 Läs själva:sammanfattning om multiplikatorer: Joakim Persson, Fall. jämviktsinkomsten om ingen offentlig sektor eller utrikeshandel: dvs när =C+I och C=a+b. Det innebär att =a+b + I. Om vi löser för, då får vi jämviktsinkomsten: = (a+i)/(-b). Det innebär att om I ökar med enhet så ökar med (/(-b) enheter som är större än. Det innebär att C även ökar eftersom förändringen av = förändringen av C + förändringen av I, och eftersom om I antas öka med enhet så måste även C öka eftersom ökar med mer än enhet: = C+I. Om b=0.8, då ökar med 5 gånger förändringen av I. Fall 2. jämviktsinkomsten om off sektor men ingen utrikeshandel. och ingen proportionell skatt: dvs. när =C+G+I och C=a+b(-T) Jämviktsinkomsten ges av: =(a-bt+i+g)/(-b) Multiplikatorn, /(-b), är oförändrad jmf med Fall. Det innebär att om b=0,8 och G ökar med enhet så ökar med 5 enheter. Fall 3. jämviktsinkomsten om offentlig sektor med proportionell skattesats men ingen utrikeshandel: dvs när =C+G+I och C=a+b(-T), där T=t. Det innebär att C=a+b(-t), där (-t) är hushållens disponibla inkomst. Det innebär att =a+b(-t)+g+i. Om vi löser för får vi uttrycket För jämviktsinkomsten: =(a+i+g)/(-b(-t)) En given G-ökning leder nu till en lägre -ökning jmf med Fall2-3: Om G ökar med enhet så ökar med /(-b(-t)) enheter. Dvs. /(-b(-t)) är den så kallade multiplikatorn. Varför leder en given G-ökning nu till en lägre -ökning? När G ökar med enhet då ökar totalefterfrågan initialt med enhet, vilket leder till att ökar med enhet. Ökad leder till att hushållens disponibla inkomst nu endast ökar med (- t) istället för som i fall-2 med. Hushållen använder precis som i fall-2 den högre disponibla inkomsten till konsumtion (C) som ökar totalefterfrågan och till sparande som inte påverkar totalefterfrågan. Men eftersom hushållens disponibla inkomst ökar mindre jmf med fall-2 så blir påverkan på C och Totalefterfrågan och därmed på lägre jmf med fall-2.
15 Fall 4. Här lägger vi på utrikeshandel och låter importen vara beroende av inkomst() M=m. Tidigare på kursen har vi sagt att Export och Import påverkas av den reala växelkursen. Den reala växelkursen antas vara konstant i Fall4. Jämviktsinkomsten ges av: =(a+i+g+x)/(-b(-t)+m) Om G ökar med enhets så ökar med /(-b(-t)+m) enheter < /(-b(-t)). Varför leder en given G-ökning nu till en lägre -ökning jmf med fall3? När G ökar med enhet då ökar totalefterfrågan initialt med enhet, vilket leder till att ökar med enhet. Ökad leder till att hushållens disponibla inkomst ökar med (-t). Hushållen använder den högre disponibla inkomsten till ökad konsumtion och till ett ökat sparande. Men en del av den ökade konsumtionen faller nu på inköp av importerade varor. Det innebär att konsumtionen mot inhemskt producerade varor blir lägre jmf med fall4. Därmed blir även ökningen av totalefterfrågan mot inhemskt producerade varor lägre, vilket innebär att ökningen av (till följd av en given G-ökning) blir lägre jmf med fall3. När vi pratar om totalefterfrågan då menar vi efterfrågan av inhemskt (ny)producerade varor och tjänster. Härledning av uttrycket för jämviktsinkomsten ovan: =a+b(-t) + I + G + X m. Om vi löser för får vi uttrycket ovan. Fall 5. ifall skattesatsen inte är proportionell: =(a-bt+i+g)/(-b+m) Hur tänka ekonomiskt? C+I+G+NX är totalefterfrågan, är produktionen I den kortsiktiga jämvikten är de lika.
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merFöreläsning 3 IS-LM-IRP modellen
Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5
Läs mer1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad
FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar
Läs mer2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter
1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merEn enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten
En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merU t+1 = (1 f)u t + s (1 U t ) = (1 f s)u t + s:
Några tentafrågor, jag har modi erat dem lite för att stämma med årets kurs och min smak. Fråga, December00. Kortsvarsfrågor - maximalt en sida per fråga a) I Mankiw nns en enkel modell för hur jämviktsarbetslösheten
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merTENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI. TORSDAGEN DEN 31 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på samtliga inlämnade ark.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN.NR.... Lämnat kl.... TENTAMEN l A/INTERNATIONELL MAKROEKONOMI TORSDAGEN DEN 31 maj 2012 Skrivtid: Hjälpmedel: 3 timmar Miniräknare ANVISNINGAR
Läs merTENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. NEGAOl. Makroekonomi 10.5 hp. Måndagen den 4 juni
Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet TENTAMEN NEGAOl Makroekonomi 10.5 hp Datum: Tid: Lärare: Måndagen den 4 juni 2012 14-18 Joakim Persson Tentamen omfattar totalt 35 poäng.
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 24 mars 2007 Tentamen består av två delar om tillsammans 100 poäng. Om du klarat dugga
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merBNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp
Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2017-04-28, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Mats Ekman, Johan Lindén Datum och tid: 2019-05-03, 14.30-18.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merLINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN
LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av
Läs merTentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-06-04, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser, lägsta
Läs merSamhällsekonomiska begrepp.
Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar
Läs merDEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012.
DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap. 9-12. Joakim Persson. Vt 2012. 1. Konjunkturer Från den långsiktiga modellen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av BNP per capita ökar med den tekniska utvecklingen
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR PÅ FLERVALLSFRÅGORNA Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, måndagen
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merDugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar
Läs merGör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 29 januari 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs mer1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)
Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,
Läs merBNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?
Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion
Läs merMarknadsekonomins grunder
Marknadsekonomins grunder Föreläsning 2 Makroekonomi och konjunkturläge Mattias Önnegren Agenda Vad är makroekonomi? Viktiga variabler BNP (nationalräkneskaper) Inflation Arbetslöshet Internationell ekonomi
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merTentamen i Makroekonomisk analys (NAA117)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomisk analys (NAA117) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2016-05-13, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 1/11 2016 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merFöreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merLÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
Läs merTentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126) Kurspoäng: 7,5 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-08-16, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser, lägsta
Läs merOmtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 16 januari 2010 kl 9-14. Tentamen består
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)
Läs mer1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Harry Flam Tentamen i Nationalekonomi I EC1211 Makroteori med tillämpningar 15 hp Lördagen den 15 januari 2011 kl 9-14. -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merDugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009
Dugga 2, EC 1201 Makroteori med tillämpningar, VT 2009 6 maj 2009 Inga hjälpmedel är tillåtna Svara på samtliga frågor Rätt svar ger 1 poäng och fel svar ger 0 poäng Poängen kan tas med till tentor denna
Läs merLäs själva: Härledning av AD-kurvan I PY-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet.
Läs själva: Härledning av AD-kurvan I P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan I P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merHemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler
Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs mer1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merIntern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna
Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Föreläsning 4 Stabiliseringspolitik Denna föreläsning baseras på kapitel 5, 6 och 7 i Stabiliseringspolitik i små
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs merDEN KEYNESIANSKA MODELLEN. Keynes förklarat genom det cirkulära flödet
DEN KEYNESIANSKA MODELLEN ROB HART Keynes förklarat genom det cirkulära flödet I slutet på förra föreläsningen såg vi hur, om vi antog fasta priser, en minskning i penningmängden
Läs merPRELIMINÄRA RÄTTA SVAR
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler PRELIMINÄRA RÄTTA SVAR Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, lördagen den 14 augusti 2010 kl.
Läs merOMTENTA I MAKROEKONOMI HÖSTEN 2011.
OMTENTA I MAKROEKONOMI HÖSTEN 2011. FRÅGA 1. 10 poäng. Deluppgift 1-8 ger 1 poäng. Deluppgift 9 ger 2 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och
Läs merFinanspolitiska åtgärder
Förvaltningshögskolans rapporter nummer 147 Finanspolitiska åtgärder En keynesiansk ansats Louise Holm & Osvaldo Salas Finanspolitiska åtgärder. En keynesiansk ansats Louise Holm & Osvaldo Salas Första
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merFörra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)
Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation
Läs merOBS!!! Studenter som läste kursen läsåret 2017 och tidigare år svarar på frågorna som finns på de två sista sidorna.
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Offentlig förvaltning 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2018-10-22 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merTentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nationalekonomi Tentamen på Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp 2014-11-05
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 11/12 2015 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merÖvningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi
Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera
Läs merTentamen i Samhällsekonomi (NAA132)
Mälardalens högskola, nationalekonomi Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132) Examinationsmoment: TEN2, 6 högskolepoäng Lärare: Johan Lindén Datum och tid: 2018-08-17, 8.30-12.30 Hjälpmedel: miniräknare Betygsgränser,
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merFöreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.
Läs merFöreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q
Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i
Läs merURVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014
URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2014 PROV 2 Miljöekonomi Man ska få minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon för vardera A- och B-delen får minst 10 poäng. Om det poängtal
Läs merFråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,
Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merskriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-11-01 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merKursnamn/benämning Makroekonomi
Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merBILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet
Läs merY=Y. Output (Y) Varför är AD-kurvan negativt lutad? Dvs. varför minskar aggregerad efterfrågan=produktion när prisnivån ökar?
Läs själva: Härledning av AD-kurvan i P-diagrammet Från 45- gradersdiagrammet. AD-kurvan i P-diagrammet antar att =AD, vilket innebär att faktiska investeringar = I (planerade)., AD A B = AD = C(-T) +
Läs merSKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Skr nr. SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 14 maj 2016 Skrivtid: Hjälpmedel: 5 timmar Miniräknare ANVISNINGAR Sätt ut skrivningsnummer,
Läs merMer om Ny-keynesianska modeller och kreditmarknadsimperfektioner
Mer om Ny-keynesianska modeller och kreditmarknadsimperfektioner 8 December 2008 () Lektion8 8/12 1 / 15 Den Nykeynesianska modellen Arbetstagarna väljer sitt arbetsutbud optimalt. Temporärt högre reallön
Läs merSvarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren
Läs merDet cirkulära flödet
Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.
Läs merEkonomiskt kretslopp
Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell
Läs merAnsökningsobjekt: Urvalsprovet i ekonomi
Tekniska anteckningar: TALOUS Sida: 1 (11) Namn: Ansökningsobjekt: Urvalsprovet i ekonomi Datum och tid: 7.5.2019 kl. 9.00-13.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver. Skriv ditt
Läs mer