tentaplugg.nu av studenter för studenter

Transkript

1 tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar

2 Seminarium 2 UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT UPPGIFT 1 Tänk er nu att vi jämför två länder (A & B). I A kostar en varukorg 100 kr och i B kostar exakt samma varukorg 500 mark. Ni vet också att den nominella växelkursen (E) mellan dessa två valutor är 7 mark/kr. Vidare vet ni att inflationen i land A är 4 % (och förväntas fortsätta på samma nivå) och att inflationen i land B är 10 % (och förväntas fortsätta på samma nivå). Besvara nu följande frågor: a) Vad borde den nominella växelkursen (mark/kr) vara enligt den absoluta versionen av köpkraftsteorin. Två länder, A och B Varukorg A = 100 kr Varukorg B = 500 mark Nominell växelkurs = E = 7 kr/mark Inflation i land A = 4% Inflation i land B = 10% (500 mark/varukorg)/(100 kr/varukorg) = 5 mark/kr b) Förklara hur Gustav Cassel tänkte när han kom fram till detta samband. Cassel tänkte sig att då en varukorgen är billigare i land A så kommer personer från land B importera den varukorgen istället för att köpa motsvarande varukorg i land B. På lång sikt kommer växelkursen att utvecklas så att en varukorg i land A kommer kosta lika mycket som en varukorg i land B. c) I detta fall, hur borde handelsströmmarna se ut? Land A (Sverige) vill handla i land B (Tyskland) 500 mark/7(mark/kr) = 71,4 kr. 1

3 Eftersom svenskarna får mer per krona i Tyskland, och tyskarna mindre per mark i Sverige, kommer svenskarna att handla maskiner, älgar, öl och prostitution av tyskarna. Herregud! d) Varför stämmer hans teori inte i verkligheten? Är det fel på teorin? Eller är det en för stark förenkling? Teorin stämmer inte, pga att det alltid finns handelshinder och transportkostnader. Det innebär att priserna inte utjämnas, alltså faller tankarna angående arbitrage, vilket alltså är en riskfri vinst. Ibland är transportkostnaderna så höga att en vara inte säljs i andra länder, därmed blir det omöjligt att få en utjämning. Möjlig följdfråga: vad använder man för teori istället? En mindre extrem form av teorin, relativa köpkraftsteorin för växelkurser. Istället för att jämföra kvoten mellan prisnivåerna så använder man den relativa prisförändringen. e) Vad borde hända med växelkursen det närmaste året enligt den relativa köpkraftsteorin? Vad blir den nya växelkursen? Relativ deprecieringstakt=inhemsk inflation-utländsk inflation -0,06=0,04-0,10 f) Är detta en depreciering eller appreciering av kronan? Appreciering 6% per år 2

4 UPPGIFT 2 Visa med hjälp av en principskiss hur BNP brukar förändras över tiden. Nu ska ni förklara följande begrepp så att er mamma och pappa förstår vad ni menar. Placera också in dessa begrepp i er skiss: BNP-trend Figur 13.1 sid 278 ritad! Den långsiktiga tendensen hos BNP är vad vi kallar för BNP-trenden. I figuren ser vi BNP på y- axeln och trenden som stiger över tiden. Det beror på att längre tidsserier över BNP uppvisar två grundläggande egenskaper: (1) BNP ökar långsiktigt, samt att (2) BNP fluktuerar kortsiktigt. Potentiell BNP Trenden kallas även potentiell BNP och visar ett mått över hur BNP skulle se ut vid full sysselsättning. Potentiell BNP definieras alltså som den nivå på produktionen som skulle uppnås om vi hade fullt resursutnyttjande av de idag tillga ngliga produktionsfaktorerna arbete och kapital. Den viktigaste faktorn a r potentiell sysselsa ttning ma tt med antal arbetade timmar. 3

5 Faktisk BNP Den faktiska BNPn är hur BNP utvecklas sig över tiden, vilket kan jämföras med den potentiella BNPn. Det kan även definieras som BNP observerad = BNP-trend + cyklisk BNP. I figuren kan vi t ex se amplituden som den faktiska svängningen kring potentiell BNP. Cyklisk BNP Svängningen leder till att vi kan definiera cyklisk BNP = faktisk eller observerad BNP - BNPtrend. I figuren ser vi hur cykeln svänger runt en horisontell axel för ett värde 0, om man inte tar hänsyn till faktisk BNP och trenden. Man kan även se det som att BNP fluktuerar runt trenden. BNP-gap Det är dock inte särskilt intressant att diskutera cyklisk BNP i absoluta tal då det kan vara ganska intetsägande utan förhållande till något annat, utan snarare hur stor den cykliska delen av BNP är i förhållande till trend delen. Matematiskt är alltså BNP-gap = cyklisk BNP/ BNP-trend. Värdet är en procentsats som kan vara positivt eller negativt beroende på om cyklisk BNP ligger ovanför eller under BNP-trenden. Högkonjunktur En högkonjunktur uppstår då faktisk BNP är större än trenden. I figuren kan vi se att cyklisk BNP är större än trenden, eller på liknande vis att BNP-gapet är ett positivt värde relation till trenden. Lågkonjunktur Tvärtom är en lågkonjunktur då faktisk BNP ligger under trenden, eller att BNP-gapet är negativt. Recession Recession är i nationalekonomiska sammanhang en mild lågkonjunktur. En svårare lågkonjunktur brukar benämnas depression. Ordet är synonymt med nedgång eller avmattning. I figuren är nedgångsfasen detsamma som en recession, men nödvändigtvis inte botten. Expansion På motsvarande vis är en expansion en högkonjunktur, som enligt figuren illustrerar en uppgångsfas. Skillnaderna mellan topp och botten är den fullständiga amplituden. Var befinner vi oss nu i konjunkturcykeln enligt er? Motivera sade Ingves att räntan skulle ligger kvar, vilket indikerar att Riksbanken bedömer att Sverige inte behöver stimulera ekonomin med justering av penningpolitiken. Konjunkturen bottnar till sommaren och följs av en osäker återhämtning. Arbetslösheten stiger trots en outnyttjad potential på arbetsmarknaden motsvarande en miljon jobb. BNP-tillväxten 4

6 under 2013 skrivs ner till 0,3 procent. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för fjärde kvartalet. Man kan alltså säga att Sverige befinner sig i en recession, som även präglas till stor del av osäkerhet i omvärlden. I Europa finns stora frågetecken kring t ex Grekland, Spanien och Portugal och inte särskilt stor enighet över hur problemen ska lösas. Eftersom Sveriges BNP till hälften består av export är Sverige beroende av att andra handelsländer är stabila. 5

7 UPPGIFT 3 I den här uppgiften ska ni utgå från den enkla keynesianska modellen över varumarknaden. Ni ska förklara med ord samt visa grafiskt hur den aggregerade efterfrågan på varor och tjänster kan bestämmas. a) Visa grafiskt och förklara konsumtionsefterfrågan. Anta därefter att inkomstskattesatsen sjunker. Visa grafiskt i din figur och förklara konsekvenserna av detta. Visa även vad som händer om konsumenternas genomsnittliga förmögenhet ökar. Figur 3.a.1 (14.1 i boken sid 290)! Privat konsumtion som funktion av disponibel inkomst. 6

8 Konsumtionsfunktionen har följande utseende: C=C_0 + MPC Y_d = C_0+MPC*TR+MPC(1-t)y Denna består av två delar där C_0+MPC*TR - Autonom del (intercept) + den del vi konsumerar av transfereringar - beror ej på bruttoinkomsten y (BNP) MPC(1-t)y - Lutningen på grafen, är en funktion av BNP Vi antar att även då inkomsten är noll är konsumtionen positiv och MPC-kurvan skär Y-axeln (C - konsumtion) ovanför 0. Alltså kan individen upprätthålla en positiv konsumtion även när den disponibla inkomsten är 0, genom att låna, använda besparingar eller få hjälp av vänner eller den offentliga sektorn. Disponibel inkomst = det som återstår när skatten är betald och transfereringarna har inräknats. När inkomstskattesatsen sjunker kommer alltså konsumtionen öka, det medför att konsumtionsfunktionen kommer få en brantare lutning i och med att MPC (Marginella konsumtionsbenägenheten) ökar. När konsumenternas genomsnittliga förmögenhet ökar kommer konsumtionen också öka, konsumtionsfunktionen skiftar uppåt. b) Visa grafiskt och förklara investeringsefterfrågan. Visa och förklara effekterna av en höjd realränta. Förklara också vad en mycket hög och varierande inflation kan få för konsekvenser på investeringsefterfrågan. Figur 14.3 Investeringsfunktion 7

9 Efterfrågan på investeringsvaror så som t.ex. nya byggnader, infrastruktur och maskiner beror på räntan, förväntade framtida intäkter samt osäkerhet om framtida intäkter. Investeringsbeteendet kan illustreras med investeringsfunktionen, där investeringar illustrers som en funktion av BNP. Men eftersom investeringarna inte beror på BNP är kurvan en horisontell linje. En höjd realränta innebär att investeringsefterfrågan minskar, antag att man planerar att finansiera investeringen med lånade medel och räntan stiger blir det dyrare och de framtida intäkterna täcker inte räntebetalningarna. Investeringen läggs därmed på is. Om man planerar att finansiera investeringen med eget kapital istället är det mer lönsamt att investera i olika värdepapper än att köpa investeringsvaror i och med att avkastningen hos dem stiger med höjd ränta. Höjd ränta leder alltså till mindre investringar och kurvan skiftar neråt. Hög och varierande inflation leder till att osäkerheten ökar vilket medför att efterfrågan på investeringsvaror minskar, alltså skiftar kurvan neråt. c) Visa grafiskt och förklara offentliga konsumtionsoch investeringsefterfrågan. Anta så att riksdagen bestämmer sig för att sänka de offentliga utgifterna. Visa och förklara effekterna av detta beslut. Vi antar att offentliga utgifter bestäms av riksdagen, oberoende av BNP. Offentliga konsumtionsoch investeringsutgifter (G) på y-axeln och bruttoinkomsten/bnp (Y) på x-axeln. Vi antar att offentliga utgifter inte beror på BNP och att de finansieras med skatter eller lån genom att Riksgälden säljer statsobligationer. När riksdagen sänker de offentliga utgifterna parallellförskjuts den horisontella linjen nedåt, det kan bero på att man minskar utgifter för t ex skolor, sjukvård och rättsväsende. Kan leda till färre lärare, sämre vård etc. Figur 14.4 i boken sid 295 8

10 d) Visa grafiska och förklara exportefterfrågan. Anta så att växelkursen revalveras. Visa och förklara konsekvenserna av detta i din figur. Exportefterfrågan är en endogen och oberoende variabel, vilket innebär att efterfrågan inte beror av bnp vilket ses i grafen. Ett skift uppåt eller neråt beror av fyra variabler: - Den nominella växelkursen. När växelkursen stiger blir det dyrare för oss att köpa utländsk valuta och billigare för utlandet att köpa SEK, det blir alltså billigare att köpa svenska varor och tjänster när växelkursen stiger. (Revalvering - växelkursen sjunker, Devalvering - växelkursen stiger) - Den relativa prisnivån mellan länder. När den utländska prisnivån stiger relativt den inhemska så ökar exporten. - Andra länders BNP. När ett lands BNP är hög är landets import också hög. Eftersom dess import utgör Sveriges export leder en BNP-ökning i landet till en exportökning för Sverige. Detta innebär att utländska konjunktursvängningar påverkar efterfrågan på svenska varor och således Sveriges konjunktur. - Preferenser Figur 14.5 i boken sid 295 Efterfrågan på exportvaror beror på utökandets BNP-nivå och priset på exportvaror relativt utländska varor och är därmed oberoende av BNP. När växelkursen revalveras sjunker den, vilket grafiskt innebär att den horisontella linjen parallellförskjuts nedåt. Det kommer att bli billigare för oss att köpa utländsk valuta och efterfrågan på svenska exportvaror kommer att sjunka. e) Visa grafiskt och förklara importefterfrågan. Anta att den marginella importbenägenheten ökar, visa vad som händer med importefterfrågan. Anta vidare att 9

11 regeringen beslutar sig för att devalvera den svenska kronan, visa och förklara vad som händer med importfunktionen. Importefterfrågan är en endogen variabel och kan därför beskrivas med ett linjärt samband. Interceptet ges av en autonom import Im 0 och lutningen utgörs av MPM*y. Hur känslig importefterfrågan är för förändringar i BNP mäts med den marginella importbenägenheten, MPM Bestäms av: - Den nominella växelkursen, - Den reala prisnivån mellan länder - Delvis svenskt BNP - Preferenser Vid en devalvering blir importen dyrare och imfortfunktionen skiftar nedåt. Rita 14.6 fast tvärtom med devalvering ist. för revalvering f) Konstruera med hjälp av export- och importefterfrågan den nya variabeln nettoexportefterfrågan. Visa och förklara vad som händer med nettoexportefterfrågan om Tyskland (en av våra viktigaste handelspartners) hamnar i en kraftig högkonjunktur. 10

12 Figur 14.7 i boken sid 296 Nettoexporten sammanfattar export- och importfunktionerna. Om vi ritar in import- och exportfunktionen i samma graf och sedan illustrerar nettoexporten i grafen under...när BNP stiger så ökar importen, men exporten är oförändrad så att nettoexporten sjunker. Om tyskland befinner sig i högkonjunktur kommer vår export öka. något som medför att exportfunktionen skiftar uppåt. Det i sin tur medför att nettoexporten ökar. g) Härled grafiskt den aggregerade efterfrågan genom valfria antagande om autonom efterfrågan, t, MPC och MPM. h) Vad visar lutningen på den aggregerade efterfrågan och hur tolkar vi den? lutningen på den aggregerade efterfrågekurvan visar den marginella utgiftsbenägenheten (g) vilket kan tolkas som hur mycket efterfrågan på varor och tjänster ökar om BNP stiger med en krona. g= MPC(1-t)-MPM (Marginell utgiftsbenägenhet,g = marginell konsumtionbenägenhet- marginell importbenägenhet ) 11

13 UPPGIFT 4 a) Utgå från den aggregerade efterfrågan som ni härledde i 3 g) ovan. Visa och förklara jämviktsvillkoret på varumarknaden. Figur 14.9 på sid 300 Jämvikts-BNP visar att vi inför en rät linje 45 grader ut från origo för AD(Y) = Y. Där denna skär den aggregerade efterfrågan AD(Y) finner vi y jämvikt. Här utnyttjar vi sysselsättningen optimalt och det finns varken inflations- eller deflationsgap. Utifrån Keynes 2 mål har vi även intern balans, där faktisk BNP är lika med potentiell BNP, och extern balans för bytesbalansen. b) Anta nu att faktisk produktion är lägre än jämviktsnivån. Förklara hur anpassning mot jämvikt sker. På vilket sätt skiljer sig Keynes jämviktsmekanism från Klassikernas? Grafen visar jämvikterna Y-faktisk och Y-jmv. Skillnaden mellan dessa vid deflationsgap är följande Y-faktisk < Y-jmv. Grafen visar också AD-potentiell och AD-Faktisk, den sistnämna visar den faktiska produktionen. Detta innebär att AD>Y, alltså är efterfrågan större än produktionen. Detta betyder att ett deflationsgap råder och för att komma i jämvikt bör offentliga utgifter stimuleras för att öka produktionen. Detta kan man påverka med finanspolitik, det är framför allt fyra faktorer som kan styras. Dessa är: Offentliga utgifter (G) Skattesystem (t) Transfereringar (TR) Nominell växelkurs (E) 12

14 Den klassiska teorin sätter tillit till att prismekanismen leder till ny jämvikt, vilket Keynes menar ine fungerar. Han menar istället att det är produktionsmekanismen/produktionsförändring som utgör jämviktsmekanismen. Figur c) Anta nu att faktisk produktion är högre än jämviktsnivån. Förklara återigen hur anpassningen mot jämvikt sker enligt Keynes modell. Figur Grafen visar jämvikterna Y-potentiell och Y-jmv. Skillnaden mellan dessa när jämviktsinkomsten (Y-jmv) är lägre än potentiell BNP (Y-potentiell) kallas inflationsgap. Grafen visar också AD-potentiell och AD-Faktisk, den sistnämna visar den faktiska produktionen. När Y>AD är produktionen är större än efterfrågan. Detta betyder att ett inflationsgap råder och för att komma i jämvikt bör man bromsa produktionen. Detta kan man påverka med finanspolitik, det är framför allt fyra faktorer som kan styras. Dessa är: Offentliga utgifter (G) Skattesystem (t) Transfereringar (TR) Nominell växelkurs (E) 13

15 d) Anta istället att ekonomin är i jämvikt men att denna jämvikt är högre än den potentiella BNP-nivån. Visa grafiskt och förklara konsekvenserna av detta. Detta innebär att modellen har ett inflationsgap och om inte AD faktiskt minskar till AD potentiell kommer inflation råda. För att motverka detta bör man bromsa produktionen. Alltså ska man styra högkonjunkturen mot BNP-trend. UPPGIFT 5 Föreställ dig en öppen ekonomi där allmänheten konsumerar 90 procent av sin disponibla inkomst. Staten infordrar 25 procent av alla inkomster i skatt. Den marginella importbenägenheten är 0,10. a) Hur påverkas BNP om exporten minskar med 100 miljoner? Beräkna detta samt visa i lämplig graf. MPC = marginell konsumtionsbenägenhet g = marginell utgiftbenägenhet t = proportionell skattesats MPM = marginell importbenägenhet AD = efterfrågefunktionen = C + I + G + NX C, I och G konstanta ΔY = 1/(1-g)*ΔAD = multiplikator * ΔAD 14

16 Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) Numeriskt blir det då Multiplikator = 1/(1-0,9(1-0,25)+0,1) = 2,35 ΔY = 2,35 * (-100) = -235 miljoner. Figur 15.1 på sidan 307 b) Förklara varför effekten i a) uppstår. Här skall ni alltså verbalt förklara den kedjereaktion som gör att den ursprungliga förändringen i AD(Y) förstärks. Det som händer är att när offentliga utgifter ökar så kommer arbetslösheten att sjunka. När arbetslösheten sjunker får fler lön, och när fler får lön kan fler konsumera andelen av sin disponibla inkomst. Inkomsten som ges till företagare används i sin tur för att finansiera deras konsumtion, och det hela blir en geometrisk summa som vi kallar för kedjereaktionen, vilken motsvarar multiplikatorn. c) Anta att regeringen vill motverka exportminskningen genom expansiv finanspolitik. Med hur mycket måste den offentliga konsumtionen (G) öka för att BNP ska återgå till samma. nivå som innan exportminskningen? Visa även i er graf. Då BNP enligt föregående uppgift minskade med 235 miljoner så måste den för att återgå öka med 235 miljoner. dvs ΔY = ΔG = ΔY(1-g) = 235(1-0,9) = 23,5 miljoner!! 15

17 Figur 15.2 på sidan 314, den översta och vänstra bilden d) Hur påverkas statens budget av detta? Hur kan de finansiera utgiftsökningen? Om staten vill föra en expansiv finanspolitik kan det göras genom t ex höjda skatter. Om skatterna höjs och vi antar att arbetslösheten och konsumtionen hålls hyfsat konstant får staten mer intäkter. Ett annat synsätt är att man sänker skatterna för att stimulera konsumtion och arbetslöshet, vilket innebär att staten kan få in mer pengar på så vis. Andra exempel är att locka nya investerare eller att låna. (Normalt sett kan man säga att det är denna linjen som t ex vänsterpartiet driver och som har varit tidiare socialdemokraters idé om en aktiv finanspolitik.) (Exempelvis har den totala skattenivån sedan 2006 minskat med x, samtidigt som intäkterna i statskassan ökat med y.) e) Oppositionen vill i stället motverka exportminskningen genom att ändra inkomstskatten. Illustrera (visa i graf) i den enkla keynesianska modellen hur en sådan åtgärd påverkar ekonomin. Skall skatten ökas eller minskas för att det skall vara möjligt att uppnå samma BNP som innan exportminskningen? (Ingen uträkning behövs) 16

18 Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) Med hjälp av multiplikatorn kan vi se hur skatten påverkar BNP. Skatten ska minskas? Om skatten ändras kommer flackheten på AD-kurvan att ändras. Gör en figur över detta för något slags delta t f) Efter parlamentsvalet tar Protektionismpartiet över makten. Det första de gör är att med handelspolitik (tullar mm) minska handeln med andra länder kraftigt. Detta innebär att marginella importbenägenheten sjunker till 0,01. Vad händer med multiplikatorn? Förklara varför det blir så? Vi antar att de andra variablerna hålls konstanta. Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) Om MPM förändras från 0,10 till 0,01 kommer multiplikatorn att ändras från 2,35 som beräknades enligt tidigare uppgift till Multiplikator = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) = 1/(1-0,9(1-0,25)+0,01) = 2,98. Man kan alltså konstatera att den höjs, och frågan är varför. Det beror på att g blir mindre så att förhållandet mellan 1 och g blir mindre, därav blir hela multiplikatorn större. Det är alltså det matematiska sambandet för multiplikatorn som gör att den blir större vid en lägre importbenägenhet. UPPGIFT 6 a) Visa och förklara hur faktisk BNP påverkas av en förändring i autonom efterfrågan om vi har en hög marginell utgiftsbenägenhet jämfört med om vi har en låg marginell utgiftsbenägenhet. För detta antar vi ett räkneexempel där marginella utgiftsbenägenheten g (hur mycket efterfrågan på svenska varor och tjänster ökar när BNP stiger med 1kr) varieras. Om offentliga utgifter G ökar kommer den aggregerade efterfrågan AD(Y) öka, men frågan är med hur mycket? Lutningen beror av g som i sin tur beror på MPC (marginell konsumtionsutgift), MPM (marginell importutgift) och skattenivån (t). 17

19 Multiplikator = 1/(1-g) = 1/(1-MPC(1-t)+MPM) + graf 1 Det innebär att vi ska maximera g (som är mindre än 1) för att multiplikatorn ska bli så stor som möjligt, dvs att lutningen ska bli så brant som möjligt. Figur rita ut förändringen för delta y på x-axeln och ΔG för y-axeln + graf 2 I figuren ser vi att för en flack AD så kommer Δy att vara relativt liten relativt g. Tva rtom så kommer Δy att vara stor relativt g för en brantare AD. Det a r ju på grund av detta som vi kan skriva att Δy = multiplikator (g) * ΔG. I den övre grafen så finner vi en hög marginell utgiftsbenägenhet (g) och i den nedre grafen finner vi en lägre marginell utgiftsbenägenhet. Detta ger olika lutningar för den aggregerade efterfrågan som kan ses mellan graferna. Om då deltag ändras med lika mycket i bägge graferna så ger det större effekt i den övre grafen med hög marginell utgiftsbenägenhet (brant kurva) än 18

20 vad det ger effekt i den nedre grafen med marginell utgiftsbenägenhet (flack kurva). Det är ju på grund av detta som vi kan skriva att Δy = multiplikator (g) * ΔG. b) Nu till något helt annat: Ett land har en genomsnittlig penningmängdsökning på 8% per år och en genomsnittlig (real) ekonomisk tillväxt på 4%. Vad borde inflationen vara? Stämmer detta överens med verkligheten? för att besvara detta kan vi ta hjälp av kvantitetsteorin, vilken säger att prisnivån är direkt proportionell mot penningmängden. Det kan vi uttrycka som M + V = P + Y, där M är penningmängden, Y är BNP, P prisnivån och V omloppshastigheten. Vi antar att V = Y = 0, vilket ger att P = M, dvs att inflationen är lika med penningtillväxten. Mer generellt växer real BNP över tiden så att Y > 0, så att: P = M - Y Det innebär att inflationen är lika med skillnaden mellan penningtillväxt och real BNP tillväxt. Tillväxten = Y = 4% Penningtillväxt = 8% Inflationen = P = 8-4 = 4% Alltså tappar pengarna köpkraft och resulterar i en inflation = 4% Kvantitetsteorin stämmer väl överens med verkligheten på lång sikt. Ett land med hög penningtillväxt i förhållande till real BNP upplever även hög inflation. 19