Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen för grundläggande makroekonomiska begrepp, främst inom den reala ekonomin. Uppgifterna hör ihop med kapitel 3-5 i Fregert-Jonung. Uppgift 1 Följande fiktiva uppgifter gäller för ett land som vid 2009 års slut har en befolkning på 10 miljoner människor. Värdena är i miljarder i löpande priser för respektive år. år 2009 år 2010 hushållens konsumtion privata investeringar offentlig konsumtion och investering export, varor och tjänster import, varor och tjänster BNP till marknadspris a) beräkna lagerinvesteringarnas storlek respektive år b) antag att inflationen under 2010 är lika med noll. Beräkna tillväxten i BNP för c) antag i stället att inflationen under 2010 (mätt med procentuell förändring av BNPdeflatorn) är 2 %. Beräkna BNP 2009 till 2010 års pris och beräkna därefter tillväxten i BNP för d) antag fortfarande att inflationen under 2010 är 2 %. Beräkna förändringen i hushållens konsumtion till fast pris. e) ange värdet på följande mått, alternativt ange vad man mer skulle behöva veta för att ange värdet: -nettoexporten nettonationalprodukten bruttonationalinkomsten förändringen i exportvolymen från 2009 till bytesbalansens saldo BNP per capita -offentliga sektorns totala utgifter -BNP-tillväxten prisnivån 2010 i förhållande till 2009

2 Uppgift 2 Använd följande (fiktiva) sifferuppgifter: BNP till marknadspris kapitalförslitning 350 primära inkomster från utlandet, netto -10 momsintäkter till staten 800 subventioner från staten 45 driftsöverskott (netto) 600 hushållens konsumtion bruttoinvesteringar 450 offentlig konsumtion 950 export, varor och tjänster import, varor och tjänster löpande transfereringar från utlandet, netto -5 Beräkna utifrån dessa uppgifter: a) Bruttonationalinkomst (till marknadspris) b) Nettonationalinkomst (till marknadspris) och disponibel nationalinkomst c) ställ upp landets försörjningsbalans. En av de faktorer som ingår saknas uppgift om: beräkna den och för in den i uppställningen. d) saldot i landets bytesbalans e) storleken på nettoinvesteringarna Uppgift 3 Familjen Svensson utför ett antal ekonomiska transaktioner under året. Nedan ges exempel på ett antal sådana. Ange om årets försörjningsbalans (för Sverige) direkt skulle påverkas i nedanstående exempel och i så fall vilka poster som påverkas? Motivera! a) far handlar mjölk på Konsum för 50 kronor b) dottern får 50 kronor för att hon tvättar familjens Volvo på garageuppfarten c) familjen betalar 125 kronor på Statoil för att tvätta bilen i en biltvätt d) familjen köper Erikssonaktier på Stockholmsbörsen för kr, därtill betalar man en mäklarfirma courtage på 1% av köpebeloppet för att de förmedlar köpet e) familjen säljer sin Volvo från 2004 till en bekant för kr. f) Industriföretaget där mor arbetar producerar en maskin för 50 miljoner som de säljer till ett utländskt tillverkningsföretag. g) IT-företaget där far arbetar installerar datorer med utrustning hos privatpersoner för vilket man under året erhåller 10 miljoner samt säljer konsulttjänster till andra företag för 25 miljoner. h) i julrean köper familjen kläder, som tillverkats i Kina och Indien, på HM, för 2000 kronor

3 i) familjen reser till Teneriffa och bor där på ett hotell som de bokat på internet och betalar 450 euro för med hjälp av ett kreditkort. De äter också på restauranger där de betalar i cash för motsvarande 2000 kronor som de växlat till sig före avresan. Uppgift 4 Nedanstående uppgifter redovisas för ett land (i miljarder för ett år): BNP till marknadspris 4500 Hushållens konsumtion 2455 Offentlig konsumtion 900 Offentlig bruttoinvestering 150 Privat bruttoinvestering 800 Export, varor och tjänster 2100 Import, varor och tjänster 1900 Primära inkomster, netto -50 Löpande transfereringar, netto -25 Kapitalförslitning 450 Finansiell balans (exkl. valutareserv) -130 Transfereringar 150 a) Beräkna årets lagerinvesteringar b) Beräkna bytesbalansens saldo c) Beräkna bruttonationalinkomst, nettonationalinkomst och disponibel (netto-)nationalinkomst. d) Beräkna de totala nettoinvesteringarna e) Beräkna förändringen i valutareserven f) beräkna offentliga sektorns utgifter g) Antag att offentliga sektorns inkomster helt kommer från skatter. Skatterna är proportionella mot bruttonationalinkomsten (BNI) och är 25 % av denna. Beräkna den offentliga sektorns finansiella sparande. h) beräkna privata sektorns finansiella sparande Uppgift 5 Besvara med hjälp av informationen nedan följande uppgifter. Visa erforderliga beräkningar. a) Beräkna tillväxten i % för 2009 och 2010 (enligt prognosen). b) Kan någon slutsats dras om inflationen i landet? Om så är fallet, beräkna inflationen de år så är möjligt. Visa beräkningen och förklara kort vad du gjort. Om så inte är fallet, ange vilken ytterligare information som skulle behövas. c) Kan någon slutsats dras om bytesbalansens saldo i landet? Om så är fallet, beräkna bytesbalanssaldot de år så är möjligt. Visa beräkningen och förklara kort vad du gjort. Om så inte är fallet, ange vilken ytterligare information som skulle behövas.

4 , prognos Potentiell BNP 2432,8 2580,7 2763,9 BNP till marknadspris 2421,0 2580,7 2804,6 Hushållens konsumtion 1090,0 1161,3 1262,1 Privata bruttoinvesteringar 484,2 541,9 617,0 Offentlig konsumtion och 826,8 857,5 935,5 investering Export, varor och tjänster 1210,5 1290,3 1402,3 Import, varor och tjänster 1200,5 1270,3 1412,3 BNP till marknadspris i 2421,0 2481,5 2568, års priser Öppen arbetslöshet i % 3,6 3,0 2,3 Penningmängd 1100,4 1147,0 1219,4 Uppgift 6 För år 2005 gäller följande värden (allt i mrd): BNP till marknadspris 8000 Hushållens konsumtion 4250 Privata bruttoinvesteringar 1650 Offentliga sektorns konsumtion och bruttoinvestering 2300 Export, varor och tjänster 1800 Import, varor och tjänster 1975 Vidare lämnas följande prognoser: Förändring i real BNP 2,0 2,5 3,5 Förändring i hush. kons. 1,5 2,3 4,1 BNP-gap % -2,0-1,2 0 BNP-deflator (2005=1) ,056 1,115 KPI-inflationen 1,6 % 3,6 % 5,8 % Växelkurs: inh 5,00 5,50 6,00 valuta/usd Löneökning % 1,5 3,7 6,0 Öppen arbetslöshet % 6,5 5,7 4,5 a) Beräkna prognosticerad real BNP (uttryckt i miljarder) för 2007 och b) Beräkna prisförändringarna på produktionen c) Beräkna BNP till löpande pris 2006 enligt prognoserna. d) Beräkna potentiell BNP e) Beräkna hushållens konsumtion till löpande pris 2006 enligt prognoserna. f) Beräkna lagerinvesteringarna g) beräkna reallöneökningen under 2006.

5 h) hur stor är den naturliga arbetslösheten (antag att den är konstant under hela perioden)? [den frågan kan du först besvara vid kursens slut, när du läst mer om arbetsmarknaden] i) med hur många procent förväntas valutan apprecieras eller deprecieras under 2007? Uppgift 7 Denna uppgift bygger på informationen i nedanstående tabell. Alla värden i tabellen är i miljarder, löpande priser om ej annat anges BNP Import, varor och tjänster Hushållens konsumtion Bruttoinvesteringar exkl lager Offentlig konsumtion Lagerinvestering 0-25 Export, varor och tjänster Inflation i % 1,0 1,5 1,0 Öppen arbetslöshet 5,0 4,0 4,5 i % Kapitalförslitning Primära inkomster från utlandet, netto Löpande transfereringar från utlandet, netto Finansiellt sparande i offentlig sektor Naturlig arbetslöshet i % 4,5 4,5 4,5 Beräkna följande med hjälp av tabelluppgifterna, alternativt ange vad man behöver veta mera för att kunna utföra beräkningen. a) Lagerinvesteringarna b) Den reala tillväxten i BNP c) Bytesbalansens saldo 2010 d) Privata sektorns finansiella sparande 2010 d) Disponibel (netto)nationalinkomst 2010

6 Uppgift 1 a) 2009=0 2010=55 b) ( )/5250 = 0,02, dvs 2 % tillväxt c) BNP 2009 till 2010 års pris: 5250*1,02 = Det betyder att BNP 2009 uttryckt i 2010 års pris är exakt lika stort som BNP 2010, alltså var tillväxten lika med noll. d) Då måste även konsumtionen 2009 räknas upp till 2010 års pris, så att vi räknar och jämför till fast pris. 2500*1,02 = ( )/2550 = 0,02, dvs hushållen konsumerade (avrundat) 2 % mer varor och tjänster 2010 än e) vi behöver veta storleken på kapitalförslitningen under vi behöver veta storleken på de primära inkomsterna från utlandet, netto, beräknas som vi gjorde med konsumtionen i d-uppgiften: 2700*1,02 = ( )/2754 = 0,017. Landet exporterade alltså 1,7 % mer varor och tjänster 2010 än vi behöver veta storleken på de primära inkomsterna och de löpande transfereringarna från utlandet, netto, 2009 för att kunna lägga det till nettoexporten vi behöver veta storleken på transfereringarna från den offentliga sektorn för att addera dem till den offentliga konsumtionen och investeringarna - antingen BNP för 2008 till 2009 års pris, eller BNP 2008 i löpande pris samt inflationen inder Med det senare kan vi beräkna BNP för 2008 till 2009 års pris och sedan räkna ut den procentuella förändringen, precis som i c-uppgiften. Uppgift 2 a) 3000-(-10) = 2990 b) = (-5)=2635 c) ( )-( I L ) = 0 I L = 25 d) (-10)+(-5) = 60 e) = 100 Uppgift 3 a) BNP, C b) nej registreras ej c) BNP, C [samma produktion registreras alltså i NR i det andra men inte i det första fallet, vilket illustrerar räkenskapernas ofullkomlighet] d) BNP, C (med 300 kr; aktieköpet är i sig ingen realekonomisk aktivitet (ingen produktion äger rum) e) nej. Volvon kom in i NR Säljer man den via Blocket kommer priset man betalar till Blocket in i BNP och C, likaså om den säljs via en bilfirma kommer mellanskillnaden mellan in- och utpris in som ett mått på värdet av bilfirmans produktion. f) BNP, X g) BNP, C (de tjänster som säljs till andra företag kommer in i NR först när dessa företag säljer sina produkter, och då beror det på vad de säljer för något: det kan bli antingen C, I eller X) h) IM, C (egentligen även BNP, för av de 2000 kronor som betalas för de importerade kläderna är en del betalning för den produktion som butiken i Sverige utför)

7 i) IM, C (det spelar ingen roll om konsumtionen sker i Sverige eller utomlands. Det rör sig, liksom i (h) om något som tillverkats i annat land (och därmed kommit in i det landets BNP). Transaktioner av det här slaget mäts genom valutaväxling, att kontokortsföretag lämnar uppgifter óm inköp i utlandet m.m.) Uppgift 4 a) (BNP+IM)-(C+I+G+X) = -5, alltså lagerinvesteringarna var negativa: man tog ur tidigare uppbyggda lager med 5 mrd. b) Export, varor och tjänster 2100 Import, varor och tjänster Primära inkomster, netto -50 Löpande transfereringar, netto -25 Bytesbalansens saldo 125 c) bruttonationalinkomst = (-50) = 4450 nettonationalinkomst = = 4000 disponibel (netto-)nationalinkomst = (-25) = 3975 d) = 500 e) Förändring i valutareserv = bytesbalans + finansiell balans (-130) = -5 (valutareserven minskade med 5; stoppas detta in i den finansiella balansen med omvänt tecken blir denna 125, dvs samma som bytesbalansen) f) offentlig konsumtion+investering+transferering = 1200 g) skatteintäkter = 0,25*4450=1112,5 Finansiellt sparande=inkomster minus utgifter för konsumtion och investering 1112, = - 87,5 (offentliga sektorn har ett budgetunderskott dvs. negativt finansiellt sparande) h) privata finansiellt sparande = landets finansiella sparande minus offentligt finansiellt sparande. Landets finansiella sparande = bytesbalansen. 125 (-87,5) = 212,5. den privata sektorn har ett positivt finansiellt sparande (detta sparande ska räcka till både för att låna ut till offentliga sektorn (87,5) och till utlandet (125). Uppgift 5 a) förändring i BNP till fast pris: 2009 = 2,5 %, 2010 = 3,5 %

8 b) Ja, genom att först beräkna BNP-deflatorn för varje år (BNP till löpande pris/bnp till fast pris) och sedan den procentuella förändringen av densamma. Inflation 2009 = 4,0 %, 2010 = 5,0 % c) Nej, det går inte att beräkna. Vi har uppgift om exporten och importen men saknar uppgifter om de övriga delarna av bytesbalansen, nämligen primära inkomster och löpande transfereringar netto. Vi skulle också kunna ange den om vi visste det finansiella sparandet. Vi kan dock varken få fram offentligt eller privat finansiellt sparande ur uppgifterna i tabellen. Uppgift 6 a) 2007 = 8364 mrd, 2008 = 8657 mrd b) 2006 = 1,8 %, 2007 = 3,7 %, 2008 = 5,6 % (förändring i BNP-deflatorn) c) 8000*1,02*1,018 = 8307 mrd (ursprungsvärde gånger volymförändring gånger prisförändring) d) 8160 mrd är 2 procent mindre än (98 % av) potentiell BNP. 8160/0,98 = 8327 mrd. e) 4250*1,015*1,016 = 4383 mrd. (samma sorts beräkning som i c-uppgiften, här bör man dock ta prisförändringen med KPI och inte BNP-deflatorn eftersom det är konsumtionen och inte produktionen vi räknar på (har man inte tillgång till det inflationsmått som är korrekt får dock det alternativa duga som approximation)) f) -25 (se 1a) g) löneökningen var 1,5 %, prisökningen (med KPI) 1,4 %, alltså ökade reallönerna med (approximativt) 0,1 % (eller noga 1,06/1,05=0,095 %)! h) Eftersom landet befinner sig i potentiell BNP år 2008 är all arbetslöshet då naturlig (konjunkturarbetslöshet = 0). Alltså är den naturliga arbetslösheten 4,5 %. i) Eftersom man måste betala 10 % mer för utländsk valuta har valutan deprecierats (minskat i värde) med 10 % (( )/5.00) Uppgift 7 a) 10 b) BNP 2009 till 2010 års pris: 10655*1,01= /10762= 1,217; tillväxt 2,17% c) = -125 d) PFS=bytesbalans-offentligt finansiellt sparande ->-175 e) =9660