Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
|
|
- Jan-Erik Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
2
3 Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan och 5.3 Produktion och produktivitet i näringslivet... 6 Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknaden... 9 Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och 5.6 Inflation och reporänta... Tabeller till avsnitt 8 Utgifter... 2 Tabeller till avsnitt 0 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld
4 Tabellförteckning BNP-tillväxt Räntor och valutor, slutkurs Räntor och valutor, årsgenomsnitt Försörjningsbalans Bidrag till tillväxt Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Fasta bruttoinvesteringar Hushållens ekonomi Näringslivets produktion, baspris Offentlig produktion, baspris... 8 Bytesbalans Bruttonationalinkomst (BNI) Arbetsmarknad Sysselsatta i näringslivet Sysselsatta i offentliga myndigheter Resursutnyttjande och potentiella variabler Löneutveckling och inflation... 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Utgifter per utgiftsområde Offentliga sektorns finanser Statens finanser Ålderspensionssystemet Kommunsektorns finanser Strukturellt sparande
5 Tabeller till avsnitt 5. Internationell och finansiell ekonomi Tabell BNP-tillväxt Procentuell förändring, fasta priser. Utfall för , prognos för BNP, USA,9-0,3-3, 2,4,8 2, 2,3 2,9 3, 3,0 BNP, Euroområdet 3,0 0,4-4,4 2,0,5-0,4 0,6,7 2,4 2,5 Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar. Tabell 2 Räntor och valutor, slutkurs Utfall för , prognos för Reporänta 4,00 2,00 0,25,25,75,50,50 2,50 3,50 3,50 6-månadersränta 2 4,2,58 0,9,47,3,25,60 2,60 3,60 3,65 5-årsränta 2 4,9 2,33 2,62 2,7,6,25,80 3,50 4,50 4,50 0-årsränta 2 4,32 2,67 3,29 3,20,68,80 2,25 3,70 4,70 4,70 Differens 0-årsränta. 2 SEK-DEM 0,07-0,4 0,06 0,25-0,33 0,00-0,25-0,30 0,00 0,00 6-månadersränta 2 (EUR) 3,97,97 0,46 0,57-0,02 0,25,25,50 2,75 3,25 TCW-index EUR/SEK 9,43 0,83 0,40 9,05 9,0 8,50 8,50 8,50 8,50 8,60 USD/SEK 6,48 8,00 7,4 6,84 6,85 6,85 6,9 6,9 6,85 6,67 EUR/USD,46,35,46,32,3,24,23,23,24,29 Riksbanken fattade beslut om att sänka reporäntan till,25 procent den 5 september. Detta har inte beaktats i denna prognos. 2 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt Utfall för , prognos för månadersränta 3,59 3,8 0,38 0,59,69,29,44 2,4 3,4 3,63 5-årsränta 4,5 3,79 2,5 2,30 2,3,22,55 2,72 4,04 4,50 0-årsränta 4,8 3,90 3,25 2,89 2,6,64 2,04 3,04 4,24 4,70 Differens 0-årsränta. SEK-DEM -0,06-0,0-0,0 0, -0,05 0,0-0,4-0,28-0,4 0,00 6-månadersränta (EUR) 3,97 3,70 0,72 0,46 0,65 0,09 0,79,39 2,8 3,02 TCW-index EUR/SEK 9,25 9,62 0,6 9,54 9,03 8,7 8,50 8,50 8,50 8,55 USD/SEK 6,75 6,59 7,64 7,20 6,49 6,88 6,89 6,9 6,88 6,75 EUR/USD,37,46,39,33,39,27,23,23,24,27 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. 5
6 Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan och 5.3 Produktion och produktivitet i näringslivet Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter 664 3,7 0,0-0,3 3,7 2,0,9 2,9 3,8 3,7 3, Offentliga konsumtionsutgifter 928 0,7,0 2,2,9,8 0,8 0,4 0,5 0,3 0,4 Statliga 248-0,5 0,0 2,2 4,4,8 2,0-0,2 0,2-0,5-0,5 Kommunala 680,,4 2,,,9 0,3 0,7 0,6 0,6 0,7 Fasta bruttoinvesteringar 642 8,9,4-5,5 7,7 6,2 3,9 4,6 7,9 6,9 5,8 Lagerinvesteringar 2 4 0,7-0,5 -,6 2, 0,6-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 75 5,7,7-3,8,7 6,9,5 5,0 6,9 6,8 6,5 Import 533 9,0 3,5-4,3 2,7 6,3 0,5 5,0 7,2 7,2 7,0 BNP ,3-0,6-5,0 6,2 3,9,6 2,7 3,7 3,5 3,0 BNP, kalenderkorrigerad 3,4-0,8-4,9 5,9 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7 Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter,7 0,0-0,,8,0 0,9,4,8,8,5 Offentliga konsumtionsutgifter 0,2 0,3 0,6 0,5 0,5 0,2 0, 0, 0, 0, Statliga 0,0 0,0 0,2 0,3 0, 0, 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunala 0,2 0,3 0,4 0,2 0,4 0, 0, 0, 0, 0, Fasta bruttoinvesteringar,7 0,3-3,,4, 0,7 0,9,5,4,2 Lagerinvesteringar 0,7-0,5 -,6 2, 0,6-0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 2,9 0,9-7,4 5,6 3,4 0,8 2,5 3,5 3,6 3,5 Import -3,9 -,5 6,7-5,3-2,7-0,2-2,2-3,2-3,3-3,3 BNP 3,3-0,6-5,0 6,2 3,9,6 2,7 3,7 3,5 3,0 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Export Varuexport 227 3,6 0,7-8,4 5,5 8,5 0, 5, 6,6 7,0 6,7 Tjänsteexport 524,8 4,5-2,8 3,9 3,3 4,8 4,9 7,4 6,4 6,0 Total export 75 5,7,7-3,8,7 6,9,5 5,0 6,9 6,8 6,5 Exportdeflator,9 4,0 0,8-0,5 -, -0,2-0,2 0,5 0,5 0,5 Import Varuimport 34 8,7 2,7-6,6 7,5 6,9-0,5 4,7 7,2 7,3 7,2 Tjänsteimport 400 9,8 5,7-7,8,2 4,7 3,3 5,9 7,4 6,7 6,3 Total import 533 9,0 3,5-4,3 2,7 6,3 0,5 5,0 7,2 7,2 7,0 Importdeflator 0,6 4,4 0,2-0,3-0,4-0, 0,4 0,6 0,7 0,8 Löpande priser. 6
7 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Näringslivet ,3 5, -8,3 5,7 5,0 8,2 7,9 0,6 8,6 6,9 Varuproducenter 63,8 3,9-9,8 2,6,4 8,9 8,8,2 8,3 6,0 Industri 78 3,5 0,6-26,3,0 7,9 2,3 7,0,6 9,3 6,6 Övriga varuproducenter 86 9,8 7,4-3,4 4,0-4,0 4,9 0,2,0 7,6 5,5 Tjänsteproducenter ,2 6, -7, 8,0 7,6 7,7 7,2 0, 8,7 7,6 Bostäder 32 8,0-3, -9, 7,2 5, -9,,0 4,9 4,8 4,9 Offentliga myndigheter 3,8 4,3,4 6,2,5 3,8-3,8 0,0,9, Staten 5 -,0 5,6 4,0 5,4-5,6 7,0-6,8 0,3 5,3 2,5 Kommuner 60 8,8 3, -, 7,0 8,4, -,0-0,3-0,9-0,2 Totalt 642 8,9,4-5,5 7,7 6,2 3,9 4,6 7,9 6,9 5,8 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring. Utfall för , prognos för Real disponibel inkomst 2 5,5 2,3 2,2,2 3,0,9 2,7 2,5 2,5,8 Prisindex 3,4 3, 2,,4,3,2,2,4,7,9 Nominell disponibel inkomst 722 6,9 5,4 4,3 2,6 4,3 3, 3,9 3,9 4,3 3,7 varav Lönesumma ,9 5,5 0, 3, 5,6 3,7 3,8 4,9 5, 4,4 Övriga faktorinkomster 69,3-5,9-5, -0,5 7,6 3,0 3,6 4,2 4,4 4,0 Kapitalinkomster, netto ,4 0,3 0,7 0,3-0,6-0,7 0,3 0,7 0,8 0,3 Offentliga transfereringar 536 -,2,9 6,9 0,2-0,9 4, 3,5 0,7,7 2,9 varav Pensioner 285 4,0 5,5 7,4 0,8 0,6 5,5 5,7,8 3,6 4,4 Sjukdom 0 -,4-3, -2,3-6,3-2,2 2,2 -,5-0,7 0,3,2 Arbetsmarknad 3-32,5-20,7 53,5 8, -3,7 2,2 0,3-0,8-3,9-5,0 Familjer och barn 60,9 2,0 2, 3,6 2,4 3,7 3,2 3,3 3, 3, Studier 4-0,0 4,9 9,0 2,8-0,5 0,4 3, -2,3-2,9 -,7 Övrigt 47-0,8 8,0 0,8, -,9 2,4 2,9 0,4-0,3,4 Privata transfereringar 8 8,0 4,5,4,0 6,2 3,9 4,3 2,8 3,2 3,4 Skatter och avgifter 556,3 0, -4,8 2,, 3,0 3,9 5,0 5,7 5,2 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 20 Eget sparande 58 0,2 2,4 4,7 2,4 3,3 3,3 3,,9 0,8-0,5 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 22 7,6 7, 7,2 6,6 7, 6, 6,0 6,2 6,3 6,3 Total sparkvot ,2 8,9,2 8,5 9,7 8,9 8,6 7,6 6,7 5,5 Finansiellt sparande 22 3,5 6, 9,4 5,9 7, 6, 6,0 5,0 4,2 3,0 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 7
8 Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Varuproducenter 859 4,9-4,9-4,9 4,8 5,6, 4,0 5,2 5,3 4,7 Industri 58 3,9-5,5-2,0 9,6 6,0 -,0 5, 6,3 6,7 6,4 Byggverksamhet 79 6,0-5,8-7,0 0,0 8,8 4, 2,6 4,4 3,7 2,8 Tjänsteproducenter 564 3,9 2, -2,8 4,8 5, 2,6 2,9 4,5 3,8 3,0 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 64 5,3,7-3,8 7,0 6,,9 3, 5,0 4,3 3,5 Näringslivet totalt ,3-0,6-7,2 8,2 5,3 2, 3,2 4,7 4,3 3,6 Löpande priser. Tabell 0 Offentlig produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Kommunal produktion 438 0,2 0,2 0,6 -,2 0,7 0,0-0,2-0,4 0,7,0 Statlig produktion 6-0,3 0,2 2, 3,5,2,6 0,4 0,8 0,8 0,9 Total offentlig produktion 599 0,0 0,2,0 0,0 0,9 0,4 0,0-0, 0,7,0 Löpande priser. Tabell Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Handelsbalans procent av BNP 3,8 3,2 3,2 2,5 2,4 2,5 2,2 2,0,8,5 Tjänstebalans Faktorinkomster Löpande transfereringar Bytesbalans procent av BNP 9,2 8,8 7,0 6,9 7,0 7,2 7,2 7, 7,0 6,8 Kapitaltransfereringar Finansiellt sparande procent av BNP 9,2 8,6 6,9 6,7 6,9 7,0 7,0 6,9 6,9 6,7 Bytesförhållande procentuell utveckling,4-0,4 0,5-0,2-0,8-0, -0,6-0,2-0,2-0,3 Anm.: Utfall för handels- och tjänstebalans enligt Betalningsbalansstatistiken. Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för , prognos för BNP Primära inkomster netto BNI
9 Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknaden Tabell 3 Arbetsmarknad Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Faktisk utveckling Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för BNP ,3-0,6-5,0 6,2 3,9,6 2,7 3,7 3,5 3,0 Produktivitet ,2 -,7-2,7 3, 2, 2,3 2,0 2,6,4,5 Produktivitet i näringslivet 447 0,0-2,9-3,5 3,7 2,5 2,9 2,2 2,8,4,5 Arbetade timmar ,,2-2,9 3,2 2,3-0,5 0,6,2 2,,6 Medelarbetstid ,6 0, -0,8 2, 0, -0,9 0,2-0, 0,4 0,8 Kalenderkorrigerad utveckling 5 BNP ,4-0,8-4,9 5,9 3,9 2,0 2,7 3,9 3,3 2,7 Produktivitet , -,3-2,8 3,4 2,0,8,9 2,4,8 2,0 Produktivitet i näringslivet 449-0,2-2,6-3,6 4,0 2,5 2,4 2,2 2,6,8 2, Arbetade timmar ,4 0,7-2,6 2,6 2,3 0,3 0,6,5,5 0,8 Medelarbetstid ,9-0,5-0,5,5 0,2-0, 0,2 0,2-0,2 0,0 Sysselsatta 5 74 år ,5,2-2,, 2, 0,4 0,4,3,7 0,8 Sysselsättningsgrad 5 74 år 6 66,7 66,8 64,7 64,7 65,6 65,5 65,4 65,8 66,6 66,8 Sysselsättningsgrad år 6,7 80, 80,3 78,3 78,7 80,0 80,0 79,8 80,4 8,4 8,7 Arbetskraft 5 74 år 5 020,5,2 0,2,,2 0,5 0,3 0,4 0,4 0,5 Arbetskraftsdeltagande 5 74 år 8 7, 7,2 70,6 70,7 7,0 70,9 70,7 70,6 70,5 70,4 Arbetslöshet 5 74 år , 6,2 8,3 8,4 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 5,2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 0 85,8,7 2,6 3,7 3,5 3,7 4,0 3,6 3,3 3,2 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen Tusental personer, årsgenomsnitt. Sysselsatta I utbildning Totalt BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mätt som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 5 74 år enligt AKU. 5 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 6 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 7 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 8 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 9 I procent av arbetskraften. 0 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 9
10 Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring 20 Varuproducenter 087 3,2 2,3-6,2 0,4 2,0 -,3 -,0,,8 0,6 Industri 620 2,2 0,3-9,7 -,5 0,9-3,4 -,9-0,,4 0,2 Byggverksamhet 32 7,6 7,2 -,0 4,0 5,,8 0,3 3,8 3,4,8 Tjänsteproducenter ,9 2,4-0,9 2,6 3,3 0,9,4 2,4 3,0,8 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 945 4,2 2,4-0,8 2,9 3,5,2,4 2,3 3,0,8 Näringslivet totalt ,7 2,3-2,8,8 2,9 0,2 0,6 2,0 2,6,4 Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring. 20 Kommunala myndigheter 054 0,2 -,9-2,5 -,5 0,5 0,6-0,2-0,3-0,4-0,6 Staten 239 -,7-3,0,3,7,3,5 0,0 0,5-0,9 -, Offentliga myndigheter totalt 293-0, -2, -,8 -,0 0,7 0,8-0, -0,2-0,5-0,7 Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. BNP-gap 3,0 0,2-6,5-2,6-0,9 -,4 -,7-0,4-0, 0,0 Produktivitetsgap i hela ekonomin,7-0,3-3,3-0,9-0, 0, 0,2 0,5 0,2 0, Produktivitetsgap i näringslivet 2, -0,7-4,4 -, -0,2 0, 0,2 0,7 0,3 0, Timgap,4 0,5-3,3 -,8-0,8 -,6 -,9 -,0-0,3-0, Sysselsättningsgap 0,8 0,6-2,6-2,2 -, -,7-2, -,3-0,4-0, Potentiella variabler Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring i fasta priser om annat ej anges, kalenderkorrigerade värden. 20 Potentiell BNP ,,9 2,0,7 2, 2,5 2,9 2,6 3,0 2,6 Potentiell produktivitet ,9 0,6 0,2 0,9,3,6,9 2,0 2, 2, Pot. produktivitet i näringslivet ,9 0,2 0, 0,5,6 2,0 2, 2,2 2, 2,2 Pot. antal arbetade timmar ,3,5,3,0,3, 0,9 0,6 0,9 0,5 Pot. sysselsättning, 5 74 år 4 694,,3,2 0,7,0,0 0,8 0,5 0,8 0,5 Jämviktsarbetslöshet, 5 74 år ,7 6,6 6,4 6,5 6,3 5,8 5,5 5,4 5, 5, Potentiella variabler, löpande priser Miljarder kronor. Potentiell BNP, Potentiell BNP till marknadspris. Nivå avser miljarder kronor. 2 Nivå avser kronor per timme. 3 Nivå avser tal. 4 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. 5 Deflaterad med BNP-deflator, basår 20. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 0
11 Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och 5.6 Inflation och reporänta Tabell 7 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för Nominell timlöneutveckling Industri 3,7 4,4 3,0 2,8 2,5 4,0 3, 3,5 3,5 3,6 Byggindustri 2,6 4,5 3,5,9 3,0 3,2 3, 3,5 3,5 3,6 Näringslivets tjänstesektorer 3,4 3,8 3,2 2,4 2,5 3, 3, 3,4 3,5 3,6 Statliga myndigheter 3,8 3,9 3,9 3,,9 3,0 3,0 3,3 3,4 3,6 Kommunala myndigheter 3,0 5,0 3,9 2,7 2,3 3,0 3,0 3,3 3,4 3,6 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,3 4,3 3,4 2,6 2,4 3,2 3, 3,4 3,5 3,6 Totalt, nationalräkenskaperna 3,4 4,2 3,0 0,4 2,9 3,2 3,2 3,4 3,5 3,6 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 3,5 0,9 0,6 2,3 2,3 0,3,5 2,0 2,8 2,2 KPI, årsgenomsnitt 2,2 3,4-0,5,2 3,0,0,2,7 2,4 2,6 KPIF 2, dec dec 2,4,6 2,4 2,3 0,5,0,3,6,8 2,0 KPIF 2, årsgenomsnitt,5 2,7,7 2,0,4,0,2,4,7,9 HIKP, dec dec 2,5 2, 2,8 2, 0,4,0,,3,6,7 HIKP, årsgenomsnitt,7 3,3,9,9,4 0,9 0,9,2,5,7 NPI, dec dec 3,8-0,2 0,6 3,,4 0,7,,3,6,7 NPI, årsgenomsnitt 2,7 2,7-0,8,8 2,0,4 0,9,2,5,7 Prisbasbelopp, tusen kronor 40,3 4,0 42,8 42,4 42,8 44,0 44,5 45,2 45,9 47, Kalenderkorrigerad. 2 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast bostadsränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
12 Tabeller till avsnitt 8 Utgifter Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Utgiftstak Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 3,,4 2,5 3,9 7,5 5,7 2,7 2,5 3,0 3,2 Anm.: Utgiftstaket för 206 är regeringens bedömning av utgiftstak i denna proposition. 2
13 Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall Anslag 2 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Rikets styrelse Samhällsekonomi och finansförvaltning Skatt, tull och exekution Rättsväsendet Internationell samverkan Försvar och samhällets krisberedskap Internationellt bistånd Migration Hälsovård, sjukvård och social omsorg Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Ekonomisk trygghet vid ålderdom Ekonomisk trygghet för familjer och barn Integration och jämställdhet Arbetsmarknad och arbetsliv Studiestöd Utbildning och universitetsforskning Kultur, medier, trossamfund och fritid Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Regional tillväxt Allmän miljö- och naturvård Energi Kommunikationer Areella näringar, landsbygd och livsmedel Näringsliv Allmänna bidrag till kommuner Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen Minskning av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Utgiftstak för staten Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för Enligt 20/2:FiU och förslag till vårändringsbudget för 202 (prop. 20/2:0). 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av utgiftstak för 206 (se avsnitt 4.5.2). Källa: Egna beräkningar. 3
14 Tabeller till avsnitt 0 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld Tabell 20 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Procent av BNP 52,5 5,9 5,9 50,6 49,7 49,4 48,8 48,5 48,6 48,6 Skatter och avgifter Procent av BNP 47, 46,2 46,3 45,3 44,3 44,0 43,7 43,6 43,7 43,7 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Procent av BNP 49,0 49,7 52,9 50,6 49,6 49,8 49,5 48, 46,9 46, Transfereringar och subventioner Hushåll Näringslivet Utlandet Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 3,6 2,2 -,0-0, 0, -0,3-0,6 0,3,7 2,5 Staten Pensionssystemet Kommunsektorn Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld Procent av BNP 40,2 38,8 42,6 39,4 38,4 37,7 36,9 34,7 3,2 27, Nettoställning Procent av BNP 7,5 2,5 9,6 20,9 8,4 7,7 6,5 5,9 6,9 8,6 Inklusive ofördelade utgifter. 4
15 Tabell 2 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter och avgifter Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Transfereringar till privat sektor Bidrag till kommunsektorn Ålderspensionsavgifter Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 2,4,3-0,8-0,4-0, -0,5-0,2 0,5,8 2,6 Budgetsaldo Procent av BNP 3,3 4,2-5,7 0,0,9-0,5-0,2 0,9 2,0 3,0 Statsskuld Procent av BNP 35,7 33, 37,0 33,4 30,8 3,3 30,4 28, 24,6 20,4 Inklusive ofördelade utgifter. Tabell 22 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Socialförsäkringsavgifter Statliga ålderspensionsavgifter m.m Räntor, utdelningar m.m Utgifter Pensioner Övriga utgifter Finansiellt sparande Procent av BNP,,0 0,2 0,2 0,5 0,2-0,3-0, 0,0-0, 5
16 Tabell 23 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag Skatter och statsbidrag, procent av BNP 9,2 9,5 20,6 20,3 9,8 9,8 9,8 9,5 9,2 9,0 Kapitalinkomster Övriga inkomster varav kompensation för mervärdesskatt Utgifter Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion Investeringar Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 0, -0, -0,3 0,2-0,3 0,0-0,2-0, -0, 0,0 Resultat före extraordinära poster Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. Investeringsutgifterna inkluderar även nettoutgifter för köp av mark och fastigheter. Tabell 24 Strukturellt sparande Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Finansiellt sparande, miljarder kronor Finansiellt sparande 3,6 2,2 -,0-0, 0, -0,3-0,6 0,3,7 2,5 Justering för konjunkturläge -,6-0, 3,8,5 0,5 0,8 0,9 0,2 0, 0,0 Justering för engångseffekter 0,0-0,2-0, 0,0 0,0-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster -0,8 0,0 0,0-0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande,2,8 2,8,3 0,6 0,2 0,3 0,6,8 2,5 BNP-gap, procent 3,0 0,2-6,5-2,6-0,9 -,4 -,7-0,4-0, 0,0 Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor
Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Läs merBilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Global
Läs merBilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell och
Läs merBilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell
Läs merBilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning 1 Tabeller Den makroekonomiska utvecklingen...
Läs merBilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser
Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser PROP. 07/8:00 Bilaga Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller
Läs merTabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016
Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell
Läs merBilaga 5. Tabellsamling
Bilaga 5 Tabellsamling Utfall för statens budget 2008 2012 Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 901,3 709,5 779,5 872,4 787,6 Statens skatteinkomster 808,7 705,8 779,5 840 792,4 Övriga
Läs merSVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merEkonomirapporten. oktober 2012
oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6
Läs merSkattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar
Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar Granskning av oppositionens politik Magdalena Andersson och Per Bolund 217-1-6 2 Inledning Tydlig skiljelinje: Investeringar mot enorma
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna Januari 2019
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Januari 219 Sammanfattning Högkonjunkturen har passerat toppen Miljarder kronor 12 1 8 Finansiellt sparande i offentlig sektor av BNP 3, 2,5 2, 6 1,5
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent
Läs merUppdaterad septemberprognos ESV 2013:51
Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande
Läs merSida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.
Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna April 2018
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 218 Sammanfattning Högkonjunkturen toppar i år 1 Finansiellt sparande av BNP 2,5 8 2, Små överskott 218 och 219 6 4 1,5 1, 2,5 I grunden starka
Läs merÖvergångsregeringens budgetproposition för 2019
Övergångsregeringens budgetproposition för 2019 Torsdagen den 15 november Magdalena Andersson Finansdepartementet 1 Agenda Sammanfattning Bestämmelser och riktlinjer Principer för budgetarbetet och budgetpropositionen
Läs merPROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning
PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 30 maj 2017 BNP kvartal 1, 2017 Kvartal 1 Säsongrensad 0,4 Kalenderkorrigerad 2,2 Faktisk 3,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring
Läs merRegeringens proposition 1998/99:100
Regeringens proposition 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1999, skattefrågor, kommunernas ekonomi
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merBNP Kvartal. 30 maj 2018
BNP Kvartal 30 maj 2018 BNP kvartal 1, 2018 Kvartal 1 Säsongrensad 0,7 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående
Läs merPenningpolitisk rapport september 2015
Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merBNP Kvartal. 28 februari 2018
BNP Kvartal 28 februari 2018 BNP kvartal 4, 2017 Kvartal 4 Säsongrensad 0,9 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2016
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2017
Redogörelse för penningpolitiken 217 Diagram 1.1. KPIF, KPIF exklusive energi och KPI Årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken Diagram 1.2. Inflationsförväntningar bland samtliga tillfrågade
Läs merBonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi
LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre
Läs merDiagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent
Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 21 februari 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Små prognosrevideringar Oförändrad BNP- och arbetslöshetsprognos
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merVårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån
Vårbudget för 2019 Max Elger 29 april 2019 Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån Finansdepartementet 1 Agenda Det ekonomiska läget Vårändringsbudget 2019 Foto: Maskot / Folio Finansdepartementet 2 Ekonomiska läget
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters
Diagram till Ekonomiska utsikter våren 9, de som används för bedömningen Dia BNP i länder Källa: Reuters EcoWIn * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser
Läs merBNP Kvartal. 13 september 2017
BNP Kvartal 13 september 2017 BNP kvartal 2, 2017 Kvartal 2 Säsongrensad 1,3 Kalenderkorrigerad 3,1 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med
Läs merVäxelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, årstakt -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : : 9 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet
Läs merPenningpolitisk rapport. April 2015
Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 28 februari 2017 Stegrad BNP-tillväxt kv 4 1,5 114 1,0 112 Procent 0,5 0,0-0,5-1,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs mer1 Finansplan. 1.1 Budgetpropositionen för 2019 har beslutats av en övergångsregering
1 Finansplan 1 Finansplan 1.1 Budgetpropositionen för 2019 har beslutats av en övergångsregering Sverige styrs av en övergångsregering. Efter valet hösten 2018 röstade fler än hälften av den nyvalda riksdagens
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2016
Redogörelse för penningpolitiken 2016 Diagram 1.1. BNP utveckling i Sverige och i omvärlden Index, 2007 kv4 = 100, säsongsrensade och kalenderkorrigerade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat,
Läs merMdr kr
Dia -,,,,,,,,9 Växelkurs EUR/USD, 9 9 97 9 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 9 7 Svenska växelkurser SEK/EUR USD/SEK 9 9 97 9 Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average 99 99 999 SWE(vä)
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012
Läs merBNP Kvartal. 29 november 2018
BNP Kvartal 29 november 2018 BNP-kvartal 3, 2018 Kvartal 3 Säsongrensad -0,2 Kalenderkorrigerad 1,6 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med
Läs merBNP Kvartal. 13 september 2018
BNP Kvartal 13 september 2018 BNP-kvartal 2, 2018 Kvartal 2 Säsongrensad 0,8 Kalenderkorrigerad 2,5 Faktisk 3,0 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNP-förändring redovisas jämfört med
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 19 december 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Men finns risker Små revideringar av makroprognosen
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merBNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 14 september 2016 Dämpad BNP-uppgång efter starka kvartal 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2011 2012 2013
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga
Läs mer1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average
Dia - Växelkurs EUR/USD,,,,,,,,9, 9 9 97 9 Svenska växelkurser 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 97 9,,, 9 7 Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige 9 -, 7 -, -, Förändring års pris -, 9: 9: : : 7: : : Affärsvärldens
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter våren, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex Sverige
Läs merVad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
Läs merPenningpolitisk rapport juli 2015
Penningpolitisk rapport juli 2015 Kapitel 1 Diagram 1:1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merScenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler
2017-03-29 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och
Läs merStatsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merPenningpolitisk rapport December 2016
Penningpolitisk rapport December 2016 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merVäxelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,
,,,,,,,,9 7,,,, -, Dia -, 9 9 99 7 9 7 Växelkurs EUR/USD Brentolja USD / fat 9 9 7 BNP i Sverige -, -, års pris -7, 9: 9: : : 7: : : 9 9 7 7 9 7 SEK/EUR SEK/USD 9 9 99 7,,,,,, -, Bidrag till BNP-tillväxten
Läs merDiagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.
Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB Diagram 1.2. Inflationsförväntningar, penningmarknadens aktörer Procent Källa: TNS Sifo
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Läs merPenningpolitisk rapport februari 2017
Penningpolitisk rapport februari 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merGör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016
Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark
Läs merSvensk ekonomi 2010 2015
Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017
Statsupplåning prognos och analys 2017:3 25 oktober 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten
Läs merPenningpolitisk rapport Juli 2016
Penningpolitisk rapport Juli 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors
Läs merSverige bedöms i stället bruttoskulden minska kraftigt, till under 30 procent av BNP 2020.
PROP. 2010/11:1 Många studier visar att effekten på räntan av skulden är icke-linjär i meningen att effekten av en skuldökning är större för länder med relativt hög skuldsättningsgrad. Ny forskning visar
Läs merPenningpolitisk rapport oktober 2017
Penningpolitisk rapport oktober 2017 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade
Läs merArbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3
GLOBALA NYCKELTAL BNP OECD 2,3 1,7 2,0 2,0 BNP världen (PPP) 3,1 3,1 3,5 3,6 KPI OECD 0,6 0,9 1,6 1,8 Exportmarknad OECD 3,1 2,5 3,3 4,0 Oljepris Brent (USD/fat) 53,4 44,0 55,0 60,0 USA mdr USD BNP 18
Läs merDiagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen
Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 9, de som används för bedömningen Dia Växelkurs EUR/USD Källa: Riksbanken * Svenska växelkurser Källa: Riksbanken * Brentolja Källa: Reuters EcoWIn * Aktieindex
Läs merSamhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige
VÅRBUDGET 2018 Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige Presentation av vårbudgeten 2018 Magdalena Andersson 16 april 2018 Foto: Maskot / Johnér Samhällsbygget går vidare Stark svensk ekonomi nu
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merUtsikterna för den svenska konjunkturen
KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt
Läs merÄrendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014
Ärendeplan för kammaren (preliminär) 22 oktober 31 december 2014 Onsdag 19 november 9.00 Votering kl. 16.00 Tillgänglig tid: 14 tim. 0 min. Beräknad tid: 1 tim. 10 min. KU3 Några ändringar på tryck- och
Läs merRedogörelse för penningpolitiken 2018
Redogörelse för penningpolitiken 2018 Kapitel 1 Diagram 1:1. KPIF och variationsband Årlig procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0 1 11 13 15 17 Anm. Det rosa fältet visar Riksbankens variationsband
Läs merBilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen
Läs mer