Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Transkript

1 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som regeringen lägger på reformer är merparten skattesänkningar. Exempelvis det femte jobbskatteavdraget, höjning av inkomstgräns för statlig skatt, sänkt skatt för pensionärer och sänkta egenavgifter till a-kassan. De föreslagna åtgärderna riktar sig till stor del till hushållen som genom sin konsumtion ska skapa efterfrågan och därmed tillväxt. För att öka sysselsättningen föreslås bland annat, särskilt för unga, yrkesintroduktionsanställningar, lärlingsutbildningar, yrkesprogram och minskade socialavgifter. Regeringen vill också förbättra förutsättningarna för långtidsarbetslösa och underlätta etableringen för nyanlända. Utbildningssystemet är viktigt för tillväxten genom att det skapar förutsättningar för att stärka konkurrenskraften och möta utmaningar som följer av internationaliseringen. Åtgärder som föreslås är bland annat mer undervisning i matematik och läxhjälp. Lärarnas roll är central i detta och därför föreslås ytterligare medel till fler karriärtjänster, att minska lärarnas administrativa börda och utveckla lärarnas kompetens. Nedan redovisas en sammanfattning av regeringens prognoser för den svenska ekonomin Konjunkturutvecklingen Sammantaget väntas en starkare ekonomisk utveckling år 2014 och framåt för de mest betydande svenska exportmarknaderna. Men de väntas växa i en lägre takt än genomsnittet för de senaste 15 åren. Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden var svag första halvåret 2013 men det finns indikationer på en vändning under sommaren. Konjunkturnedgången i euroområdet tycks ha nått sin botten och för 2014 väntas en viss tillväxt, om än låg. Många av de stora ekonomierna i euroområdet har fortsatt en ansträngd ekonomi. I USA finns redan tecken på en ekonomisk återhämtning. Medan tillväxten i de så kallade tillväxtekonomierna blir svagare än vad den var i början av 2000-talet. Försörjningsbalans Mdkr¹ Procentuell förändring i fasta priser, prognos BNP ,2 2,5 3,6 3,9 2,9 BNP, kallenderkorrigerad 1,2 2,6 3,3 3,5 3,1 Hushållens konsumtionsutg ,1 3,1 3,9 3,6 3,1 Offentliga konsumtionsutg 956 1,0 1,1 0,2 0,7 0,6 Statliga 260 1,5 1,9-0,7-0,5-0,4 Kommunala 697 0,7 0,8 0,6 1,2 0,9

2 Sid 2 (5) Fasta bruttoinvesteringar 669-2,4 4,3 6,9 6,7 4,3 Näringslivet 431-4,5 5,3 8,6 7,5 4,9 Bostäder 121 1,7 6,5 6,3 6,4 4,2 Stat 52 3,4-6,1 2,3 7,8 5,9 Kommunala 64-1,3 2,2 0,2 0,8-0,6 Lagerinvesteringar² -1 0,4-0,1 0,0 0,0 0,0 Export ,3 3,0 6,8 7,7 6,2 ¹Löpande priser ²Lagerinvesyteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt och inte som procentuell volymförändring Tillväxten i den svenska ekonomin väntas bli låg för helåret 2013 trots indikationer på en förbättring i omvärlden. Det beror främst på att export och investeringar faller. Men en måttlig ökning i hushållens konsumtion tillsammans med lagerinvesteringar och offentlig konsumtion håller BNP-tillväxten uppe. Nästa år väntas den svenska exporten utvecklas svagt men hushållens konsumtion öka och ge det främsta bidraget till tillväxten. En stark konsumtionsutveckling är möjlig då hushållen i nuläget har ett högt sparande, väntas få stigande reallöner och de satsningarna på att stärka hushållens ekonomi som ingår i årets budgetproposition. Svensk arbetsmarknad Tillväxten 2013 och 2014 är inte tillräckligt hög för att arbetslösheten ska minska. Den bedöms ligga kvar på över 8 procent nästa år och en tydlig minskning väntas inte förrän i slutet av Först 2017 väntas konjunkturläget bli balanserat. Antalet sysselsatta har ökat sedan slutet av 1990-talet, förutom nedgången vid den senaste finansiella krisen runt Under 2012 och första halvåret i år har ökningen varit i takt med befolkningsökningen. Det är främst den ökade sysselsättningen i tjänstebranscherna och i den offentliga sektorn som drivit på ökningen. Om man i stället mäter sysselsättningen som andel av befolkningen år är nivån visserligen något högre nu än vid krisen Men andelen var högre i början av 2000-talet och betydligt högre i början av 1990-talet. Nyckeltal för arbetsmarknaden, prognos Utfall för 2012, prognos Procentuell förändring om inte annat anges 2012¹ Arbetskraften, år ,0 0,7 0,6 0,5 0,6 Sysselsatta, år ,8 0,8 1,0 1,3 1,3 Arbetslöshet år² 403 8,2 8,1 7,8 7,0 6,4 Programdeltagare³ 230 4,8 4,8 4,6 4,5 4,4 Produktivitet ⁴ 418 0,9 2,4 1,9 1,5 2,1 Arbetade timmar ⁵ ,2 0,2 1,8 2,5 0,9 ¹ Tusental om inte annat anges ² I procent av arbetskraften ³ Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften ⁴ Mätt som BNP till baspris per arbetad timme

3 Sid 3 (5) ⁵ Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar Indikatorer som påverkar efterfrågan på arbetskraft (anställningsplaner, varsel, nyanmälda lediga platser) tyder på att sysselsättningen fortsatt kommer att öka under 2013 även om anställningsplanerna inom näringslivet är fortsatt negativa. När produktionen ökar snabbare från 2014 ökar företagens behov av anställda. Men sysselsättningsökningen blir dämpad då företagen fortfarande har lediga resurser internt. Produktiviteten väntas därför öka starkt under Arbetslösheten minskade i samband med konjunkturåterhämtningen 2010 och När konjunkturen åter försvagades i slutet av 2011 bröts nedgången och under slutet av 2012 och början av 2013 har arbetslösheten stigit ytterligare. Arbetslösheten antas börja falla tillbaka något men fortfarande ligga kvar på en hög nivå även Arbetslöshetstiderna har förlängts sedan finanskrisens utbrott. Det beror främst på att det blivit svårare för dem som redan är arbetslösa och för de som nyligen kommit in på arbetsmarknaden att hitta ett arbete. Sysselsättning i sektorer Utfall för 2012, prognos tal personer Procentuell förändring Näringslivet ,4 1,0 1,6 2,1 1,9 Varuproducenter ,7-1,5-1,0 1,0 1,9 Tjänsteproducenter ,5 2,2 2,8 2,5 2,0 Offentliga myndigheter ,3 0,4-0,4-0,4-0,2 Staten 241 2,0 0,8-0,7-0,9-0,5 Kommunala myndigheter ,2 0,3-0,3-0,2-0,2 Ekonomin totalt ,8 0,8 1,0 1,3 1,3 Anm. Tabellen avser sysselsatta enligt nationalräkenskaperna Efterfrågan på arbetskraft kommer att skilja sig åt mellan olika sektorer de närmaste åren. Eftersom BNP-tillväxten 2013 och 2014 kommer att drivas av en ökad tjänsteproduktion bedöms sysselsättningen inom tjänstesektorn öka med nästan personer från 2012 till 2014 medan sysselsättningen inom industrin väntas fortsätta att minska. Denna utveckling beror inte bara på den nuvarande konjunkturen utan är en del av en trend som pågått sedan mitten av 1990-talet. Även offentliga myndigheter visar denna nedåtgående strukturella trend för sysselsättningen. Löner I avtalsrörelsen för 2013 har de flesta större avtal redan slutits och cirka 90 procent av de anställda har fått nya avtal. Industrins avtal, märket, blev treårigt med en sammanlagd ökning på 6,8 procent. Det svaga konjunkturläget bidrog till att de avtalade löneökningarna blev förhållandevis återhållsamma. Enligt Konjunkturlönestatistiken bedöms lönerna i hela ekonomin öka med 2,7 procent 2013 och 2,8 procent 2014.

4 Sid 4 (5) Löneutveckling Årlig procentuell förändring Utfall 2012, prognos för Industri 3,9 2,3 2,6 2,9 3,2 3,4 Byggindustri 2,5 2,8 2,6 2,9 3,2 3,4 Näringslivets tjänstesektor 3,0 2,8 2,9 2,9 3,2 3,4 Statliga myndigheter 2,0 2,9 2,9 2,9 3,2 3,4 Kommunala myndigheter 2,7 2,9 2,9 2,9 3,2 3,4 Totalt konjunkturlönestatistiken 3,0 2,7 2,8 2,9 3,2 3,4 Totalt nationalräkenskaperna¹ 2,9 2,8 2,9 3,0 3,2 3,4 ¹Kalenderkorrigerad Sedan 1991/92 finns ett riksdagsbeslut om att anslagsnivåerna för myndigheters verksamhet ska pris- och löneomräknas genom ett löneindex. Systemet ska bidra till att skapa förutsättningar för en produktivitetsutveckling som motsvarar den som uppnås i den privata sektorn. Lönedelen i indexet beräknas varje år av Statistiska centralbyrån som tar fram ett arbetskostnadsindex över utvecklingen för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. För 2014 är arbetskostnadsindex 5,01 procent. Indexet minskas sedan med ett produktivitetsavdrag som motsvarar snittet av de senaste tio årens produktivitetsutveckling inom den privata tjänstesektorn. Produktivitetsavdraget för 2014 är 1,11 procent. Det slutgiltiga löneindexet för 2014 blir då 3,9 procent. Detta är över det historiska genomsnittsvärdet för löneindex som ligger på 2 procent. Inflationen var år 2012 lägre än Riksbankens mål på 2 procent. Under inledningen av 2013 har inflationen fortsatt vara låg. Det låga kostnadstrycket kan framförallt förklaras av att resursutnyttjandet är lågt, kronans förstärkning har bidragit till lägre importpriser och att bopriserna sjönk betydligt under Sammantaget väntas inflationstrycket fortsätta vara lågt resten av 2013 och 2014, endast en långsam ökning väntas. Bedömningen görs utifrån att prisökningen på varor och tjänster fortsatt väntas vara låg resterande delen av 2013 och 2014, bopriserna väntas fortsatt vara låga och importpriserna likaså. Den offentliga sektorns finanser Den utdragna lågkonjunkturen och reformer i budgetpropositionen för 2013 samt i årets proposition medför att den offentliga sektorns finanser bedöms uppvisa underskott både 2013 och Underskottet 2013 beräknas uppgå till 43 miljarder kronor, eller cirka 1,2 procent av BNP, och sedan försämras ytterligare till 58 miljarder 2014 vilket motsvarar 1,5 procent av BNP. När tillväxten sedan tar fart stärks det finansiella sparandet och för 2017 beräknas ett överskott på 47 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden definieras av EU-regler och används vid bedömningen av medlemsstaternas offentliga finanser. För svenska förhållanden

5 Sid 5 (5) innebär definitionen att skulden består av statsskulden och den kommunala sektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av statsobligationer. Vid utgången av 2012 uppgick skulden till 38,1 procent av BNP. Enligt EU:s regelverk får skulden vara högst 60 procent av BNP. Riskbild Budgetprognosen bygger på faktorerna konsumtionstillväxt och en internationell konjunkturuppgång. För båda finns en osäkerhet som innebär att tillväxten kan bli både sämre och bättre. Eftersom budgeten bygger på att hushållens konsumtion kommer att stå för en stor del av BNP-tillväxten är prognosen känslig för förändringar på det området. Det kan vara förändringar av ränteläget, hushållens skuldsättning och bostadsprisernas utveckling. Den sammantagna bedömningen är att risken för en svagare konjunkturuppgång dominerar. Däremot är risken för en kraftig nedgång lägre än vad den varit de senaste åren. Det finns fortfarande en risk för finansiell turbulens på de finansiella marknaderna i euroområdet även om läget har stabiliserats. Även i USA finns oroshärdar. Ännu finns ingen överenskommelse om finansieringen av den federala budgeten och den aviserade neddragningen av den amerikanska centralbankens stödköp av statsobligationer har bidragit till ränteuppgångar som kan riskera att stiga än mer.