Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Transkript

1 KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson

2 Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur Flyktinginvandringen ökar offentliga utgifter och förstärker konjunkturen Arbetslösheten faller till 17, vänder därefter upp Otydlighet i finanspolitiken utan klart mål för det finansiella sparandet

3 Stark tillväxt i Sverige i fjol som fortsätter i år, vilket bekräftas av optimistiska företag Index medelvärde=1, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden kv4: Prognos 1,1% Utfall 1,3% Economic tendency indicator GDP (right)

4 Lågkonjunkturen är över! BNP-gapet positivt Andel företag, procent, respektive procent av potentiell BNP, säsongsrensade kvartalsvärden Brist på arbetskraft, näringslivet BNP-gap (höger)

5 Ovanlig penningpolitik, men inte så konstigt i exceptionellt läge Procent respektive årlig procentuell förändring, kvartalsvärden BNP-gap KPIF (höger) Reporänta (höger)

6 Fortsatt låga styrräntor krävs för att hålla uppe tillväxt och inflation i tider av högt sparande Procent, dagsvärden Euroområdet USA Sverige

7 Ökad flyktinginvandring och makroekonomin: Centrala antaganden i Konjunkturinstitutets scenario Migrationsverkets huvudscenario från oktober (scenario B) SCB:s befolkningsprognos från november Arbetskraften revideras med hänsyn till Kön, födelseland och ålder Vistelsetid i Sverige Jämviktsarbetslösheten revideras med hänsyn till Kön, födelseland och ålder Vistelsetid i Sverige Arbetskraftens tillväxttakt Att de nyanlända som får jobb har 8% av genomsnittlig produktivitet för anställda i näringslivet Offentligt scenario bygger på Att bibehållet åtagande gäller 17-5 och skattefinansieras Att Migrationsverkets tillfälligt höga utgifter lånefinansieras Att nuvarande utgiftstak inte utgör någon begränsning

8 Kraftigt ökad flyktinginvandring innebär osäker prognos 17- Asylsökande, tusental Anm. Migrationsverkets prognos från oktober 15

9 SCB:s befolkningsprognos vid olika tillfällen Miljoner personer Februari 16 November 15 Maj 15 Maj 14

10 Utbudet av arbetskraft stiger betydligt mindre än den uppreviderade befolkningen Exempel år (revidering från augusti) Befolkning +33 Befolkning år +5 Kön Land Ålder Arbetskraft +13 Knappt 5% Kön Land Ålder Vistelsetid Vistelsetid Tillväxt i arbetskraft Sysselsättning +8

11 Efterfrågan påverkas av hela befolkningsökningen Myndigheter Bibehållet åtagande Skolor Bostäder Kap.stock Transf. Arb.ink. Offentlig konsumtion Investeringar Hushållskonsumtion BNP

12 Revidering av efterfrågan mellan prognosen i augusti och december Procent av potentiell BNP Offentlig konsumtion Hushållens konsumtion Fasta bruttoinvesteringar Nettoexport BNP

13 Ökad efterfråga kommer direkt, ökat utbud tar tid Revidering mellan augusti och december 15, procent av potentiell BNP Faktiskt BNP Potentiell BNP

14 Betydande effekt på resursutnyttjandet BNP-gap, procent av potentiell BNP Flera faktorer bromsar högkonjunkturen 18- Minskade kostnader för MiV Skattehöjningar Räntehöjningar Kapacitetsbegränsningar December 15 Augusti

15 Arbetslöshet vänder upp 18 Procent av potentiell arbetskraft respektive procentenheter Jämviktsarbetslöshet, december 15 Jämviktsarbetslöshet, augusti 15 Arbetslöshet, december 15

16 Stora revideringar i osäker bedömning av jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften Mars 16 December 15 Augusti 15 Augusti 14

17 Procyklisk finanspolitik med fallande strukturellt sparande trots förstärkt högkonjunktur Procent av potentiell BNP BNP-gap Strukturellt sparande

18 Offentliga utgifter ökar snabbt som andel av BNP 16- faller sedan när sysselsättningsgraden stiger Procent av BNP Tre principiella finansieringsalternativ 1. Full skattefinansiering Full lånefinansiering Minska andra utgifter i motsvande mån December 15 Augusti 15

19 Skatter antas höjas för att bekosta bibehållet offentligt åtagande och förstärka sparandet Skatter och avgifter, procent av BNP December 15 Augusti 15

20 Bättre utgångsläge för offentliga finanser, sedan lägre sparande 16- Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP December 15 Augusti 15

21 Fallande statsskuldskvot, men något högre än i augustiprognosen Statsskuld, procent av BNP December 15 Augusti 15

22 Sammanfattande kommentarer Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur Förstärks av flyktinginvandringen Flyktinginvandringen ökar offentliga utgifter Antas driva upp skatter och statsskuld På längre sikt sannolikt små effekter på offentliga utgifter som andel av BNP och därmed skattekvot Arbetslösheten blir högre på sikt Drabbar dock huvudsakligen de nyanlända Scenarierna kan dock inte användas som kostnadsintäktsanalys av ökat flyktingmottagande