Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Transkript

1 Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

2

3 Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 3.2 Svensk efterfrågan och 3.3 Produktion och produktivitet i näringslivet... 6 Tabeller till avsnitt 3.4 Arbetsmarknaden... 9 Tabeller till avsnitt 3.5 Löner och 3.6 Inflation och reporänta... Tabeller till avsnitt 6 Utgifter... 2 Tabeller till avsnitt 7 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

4 Tabellförteckning Tabell BNP-tillväxt... 5 Tabell 2 Räntor och valutor, slutkurs... 5 Tabell 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt... 5 Tabell 4 Försörjningsbalans... 6 Tabell 5 Bidrag till tillväxt... 6 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling... 6 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar... 7 Tabell 8 Hushållens ekonomi... 7 Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris... 8 Tabell 0 Offentlig produktion, baspris... 8 Tabell Bytesbalans... 8 Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI)... 8 Tabell 3 Arbetsmarknad... 9 Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet... 0 Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter... 0 Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler... 0 Tabell 7 Löneutveckling och inflation... Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal... 2 Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde Tabell 20 Utgifter, Tabell 2 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter, Tabell 22 Offentliga sektorns finanser... 6 Tabell 23 Statens finanser... 7 Tabell 24 Ålderspensionssystemet... 7 Tabell 25 Kommunsektorns finanser... 8 Tabell 26 Strukturellt sparande

5 Tabeller till avsnitt 3. Internationell och finansiell ekonomi Tabell BNP-tillväxt Procentuell förändring, fasta priser. Utfall för , prognos för BNP, Euroområdet 0,4-4,4 2,0,4-0,6-0,3,0 2,0 2,4 2,4 BNP, USA -0,3-3, 2,4,8 2,2,7 2,9 3,5 3,4 3, Anm.: Kalenderkorrigerade värden. Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar. Tabell 2 Räntor och valutor, slutkurs Utfall för , prognos för Reporänta 2,00 0,25,25,75,00,00,00,75 2,75 3,25 6-månadersränta,58 0,9,47,3 0,94,00,0,80 2,80 3,30 5-årsränta 2,33 2,62 2,7,6 0,96,40,70 3,00 4,00 4,25 0-årsränta 2,67 3,29 3,20,68,5 2,00 2,30 3,25 4,25 4,50 Differens 0-årsränta. SEK-DEM -0,4 0,06 0,25-0,33 0,5 0,25 0,30 0,00 0,00 0,00 6-månadersränta (EUR),97 0,46 0,57-0,02 0,0 0,25 0,50,75 3,00 3,25 TCW-index EUR/SEK 0,83 0,40 9,05 9,0 8,65 8,30 8,40 8,40 8,40 8,40 USD/SEK 8,00 7,4 6,84 6,85 6,59 6,48 6,6 6,6 6,72 6,72 EUR/USD,35,46,32,3,3,28,27,27,25,25 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. Källor: Riksbanken, Reuters, Ecowin och egna beräkningar. Tabell 3 Räntor och valutor, årsgenomsnitt Utfall för , prognos för månadersränta 3,8 0,38 0,59,69,2 0,96,05,48 2,34 3,07 5-årsränta 3,79 2,5 2,30 2,3,6,38,56 2,40 3,54 4,4 0-årsränta 3,90 3,25 2,89 2,6,59,98 2,6 2,8 3,79 4,39 Differens 0-årsränta. SEK-DEM -0,0-0,0 0, -0,05 0,03 0,32 0,28 0,4 0,00 0,00 6-månadersränta (EUR) 3,70 0,72 0,46 0,65 0,03 0,3 0,39,8 2,43 3,4 TCW-index EUR/SEK 9,62 0,6 9,54 9,03 8,70 8,42 8,35 8,40 8,40 8,40 USD/SEK 6,59 7,64 7,20 6,49 6,77 6,43 6,55 6,6 6,67 6,72 EUR/USD,46,39,33,39,29,3,27,27,26,25 Avser statsskuldväxel för löptider kortare än ett år och statsobligation för löptider längre än ett år. Källor: Riksbanken, Reuters, Ecowin och egna beräkningar. 5

6 Tabeller till avsnitt 3.2 Svensk efterfrågan och 3.3 Produktion och produktivitet i näringslivet Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter 673 0,0-0,3 4,0 2,,5 2,2 2,8 3,7 3,6 3, Offentliga konsumtionsutgifter 924,0 2,2 2,, 0,8 0,9 0,5 0,4 0,8 0,6 Statliga 250 0,0 2,2 5,4,5,4,0 0,3-0,9 0,2 0,4 Kommunala 674,4 2, 0,9 0,9 0,6 0,9 0,5 0,9,0 0,6 Fasta bruttoinvesteringar 644,4-5,5 7,2 6,4 3,4 0,9 4,0 6,6 6,7 4,4 Lagerinvesteringar ,5 -,6 2,2 0,5 -, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 749,7-3,8,4 7, 0,7, 4,5 7,3 7,8 6,2 Import 532 3,5-4,3 2,0 6,3-0, 2,0 5,4 7,3 7,5 6,3 BNP ,6-5,0 6,6 3,7 0,8,2 2,2 3,6 3,9 2,9 BNP, kalenderkorrigerad -0,9-4,9 6,3 3,7,2,2 2,3 3,4 3,5 3, Löpande priser. 2 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) och inte som procentuell volymförändring. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter. Utfall för , prognos för Hushållens konsumtionsutgifter 0,0-0, 2,0,0 0,7,,4,8,8,5 Offentliga konsumtionsutgifter 0,3 0,6 0,6 0,3 0,2 0,2 0, 0, 0,2 0, Statliga 0,0 0,2 0,4 0, 0, 0, 0,0-0, 0,0 0,0 Kommunala 0,3 0,4 0,2 0,2 0, 0,2 0, 0,2 0,2 0, Fasta bruttoinvesteringar 0,3-3,,3,2 0,6 0,2 0,8,3,3 0,9 Lagerinvesteringar -0,5 -,6 2,2 0,5 -, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 0,9-7,4 5,5 3,5 0,4 0,5 2,2 3,7 4, 3,4 Import -,5 6,7-5,0-2,7 0,0-0,9-2,4-3,3-3,5-3, BNP -0,6-5,0 6,6 3,7 0,8,2 2,2 3,6 3,9 2,9 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Export 20 Varuexport 227 0,7-8,4 5,0 8,9-0,7 0, 4,3 7, 7,6 6,0 Tjänsteexport 522 4,5-2,8 3,9 2,8 4,2 3, 4,8 7,6 8, 6,7 Total export 749,7-3,8,4 7, 0,7, 4,5 7,3 7,8 6,2 Exportdeflator 4,0 0,8-0,5 -, -,6-2,6 0,2 0,5 0,7 0,8 Import Varuimport 36 2,7-6,6 6,5 7,5 -,5,5 5,2 7,2 7,5 6, Tjänsteimport 396 5,7-7,8,2 3, 4, 3,2 5,9 7,4 7,6 7,0 Total import 532 3,5-4,3 2,0 6,3-0, 2,0 5,4 7,3 7,5 6,3 Importdeflator 4,4 0,2 0,2-0,3 -, -2,0 0,7 0,7 0,9,0 Löpande priser. 6

7 Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Näringslivet , -8,3 5,5 6,2 7,3 3,5 5,6 8,8 7,9 4,7 Varuproducenter 70 3,9-9,8 4,5 3,8 2,0 0, 4,6 9,2 6,8 5,0 Industri 8 0,6-26,3 2,7,4 7,5 0,6 6,5 0, 8,0 4,7 Övriga varuproducenter 89 7,4-3,4 6,0-2,5 6,0-0,2 2,9 8,5 5,7 5,2 Tjänsteproducenter , -7, 6,2 8, 4,0 6,0 6,4 8,6 8,6 4,5 Bostäder 30-3, -9, 5,7 4,7-9, -6,8,3 2,8 6, 4,7 Offentliga myndigheter 0 4,3,4 5,4 -,4 3,9-0,7 0,5 0,7 2,2 2,5 Staten 5 5,6 4,0 3,4-6,3,0-0,5 -,4,2 4,8 6,3 Kommuner 59 3, -, 7,3 3,4 6,4-0,8 2, 0,3 0,0-0,6 Totalt 644,4-5,5 7,2 6,4 3,4 0,9 4,0 6,6 6,7 4,4 Löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring. Utfall för , prognos för Real disponibel inkomst 2 2,3 2,0,7 3,5 2,5,5,0,9 2,7 2, Prisindex 3 3, 2,,5,3,2,,4,5,8 2, Nominell disponibel inkomst 737 5,4 4, 3, 4,9 3,8 2,7 2,4 3,5 4,5 4,3 varav Lönesumma ,5 0, 3, 5,6 3,9 3, 3,3 3,9 5,0 5,0 Övriga faktorinkomster 80-5,9-5, 5,2 8,5 -,9 2,7 3,0 3,7 4,3 4,3 Kapitalinkomster, netto 5 7 0,3 0,5 0, -0, 0,3-0,4 0, 0,4 0,7 0,3 Offentliga transfereringar 536,9 6,9 0,3 -, 4,5 3,5 0,9 2, 2,6 2,6 varav Pensioner 285 5,5 7,4 0,8 0,5 6,2 5, 0,5 3,6 4,3 4,2 Sjukdom 0-3, -2,3-6,3-2,2 2,2 -,0 -,2-0, 0,9,6 Arbetsmarknad 3-20,7 53,5 9,0-4,5 4,8 6,2-0,6-4,2-8,9-9,3 Familjer och barn 60 2,0 2, 3,8 2,2 4,4 3,0 3, 3,0 3,0 3,2 Studier 4 4,9 9,0 2,8-0,5 0,5 3,5 -,8-5,9 -,8-0,4 Övrigt 47 8,0 0,8, -,9 0,2 2,5 6,2 2,5 2,9,3 Privata transfereringar 8 4,5,4 0,8 5,9 -,6 7,8 4,4 6,8 6,8 7,2 Skatter och avgifter 553 0, -4,8,7,0 2,6 3,8 3,6 4,9 5,6 5,2 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 20 Eget sparande 64 2,4 4,5 2,3 3,7 4,6 3,9 2,2 0,5-0,4 -,4 Nettosparande i avtalspensioner 27 7,2 7,3 6,6 7,3 7,7 7,8 7,9 7,8 7,8 7,8 (inklusive pps) Total sparkvot 6 9 9,0,0 8,4 0,2,4 0,9 9,4 7,7 6,9 5,9 Finansiellt sparande 3 6, 9,2 5,7 7,6 9,3 8,8 7,2 5,6 4,7 3,8 Löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. 7

8 Tabell 9 Näringslivets produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Varuproducenter 878-4,9-4,9 7, 6,0-0,6 0,0 2,8 4,8 5,4 3,9 Industri 546-5,5-2,0 27,7 6,5-3,6 -, 4,2 6,7 7,3 5,4 Byggverksamhet 7-5,8-7,0 4,0 9,3 2,8,7, 2,5 3,0,7 Tjänsteproducenter 553 2, -2,8 4, 5,0 2,0,7 2,5 4,3 4,6 3,5 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 66,7-3,8 6,7 6,2 2,0,9 2,9 5, 5,5 4, Näringslivet totalt ,6-7,2 8,5 5,4,, 2,6 4,5 4,9 3,6 Löpande priser. Tabell 0 Offentlig produktion, baspris Mdkr Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för , prognos för Kommunal produktion 437 0,2 0,6-0,5-0,4-0,3 0,8 0,6 0,7 0,6 0,2 Statlig produktion 6 0,2 2, 3,9 0,7 2,0,8 0,6 0,6 0,8 0,5 Total offentlig produktion 598 0,2,0 0,7-0, 0,3, 0,6 0,7 0,7 0,3 Löpande priser. Tabell Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Handelsbalans procent av BNP 3,5 3,0 2,5 2, 2,,4,0 0,9 0,8 0,7 Tjänstebalans Faktorinkomster Löpande transfereringar Bytesbalans procent av BNP 9, 6,7 6,8 7,0 7,2 6,2 6, 5,9 5,7 5,5 Kapitaltransfereringar Finansiellt sparande procent av BNP 8,9 6,6 6,7 6,9 7, 6,0 6,0 5,8 5,6 5,4 Bytesförhållande procentuell utveckling -0,4 0,5-0,6-0,8-0,6-0,6-0,5-0,2-0,2-0,2 Anm.: Utfall för handels- och tjänstebalans enligt Betalningsbalansstatistiken. Tabell 2 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för , prognos för BNP Primära inkomster netto BNI

9 Tabeller till avsnitt 3.4 Arbetsmarknaden Tabell 3 Arbetsmarknad Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Faktisk utveckling Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för BNP ,6-5,0 6,6 3,7 0,8,2 2,2 3,6 3,9 2,9 Produktivitet ,7-2,7 4,0,8, 0,9 2,2 2,3,6 2,2 Produktivitet i näringslivet 45-2,9-3,5 4,7 2,4,7,3 2,6 2,5,6 2,2 Arbetade timmar ,2-2,9 2,6 2,4-0,2 0, 0,0,3 2,4 0,8 Medelarbetstid , -0,8 2,0 0, -0,9-0, 0, 0,7 0,9-0,6 Kalenderkorrigerad utveckling BNP ,9-4,9 6,3 3,7,2,2 2,3 3,4 3,5 3, Produktivitet ,4-2,8 4,4,8 0,7 0,9 2,0 2,7 2,,9 Produktivitet i näringslivet 452-2,6-3,6 5,0 2,4,2,3 2,4 2,9 2,,9 Arbetade timmar ,7-2,6 2,0 2,4 0,6 0,2 0,3 0,7,5,3 Medelarbetstid ,5-0,5,4 0, 0,0 0,0 0,4 0, 0, -0, Sysselsatta 5 74 år 4 626,2-2, 0,6 2,3 0,7 0,2-0, 0,6,5,4 Sysselsättningsgrad 5 74 år 5 66,8 64,7 64,4 65,4 65,5 65,2 64,7 64,8 65,4 66,0 Sysselsättningsgrad år 5,6 80,3 78,3 78, 79,4 79,4 79,0 78,4 78,5 79,4 80,4 Arbetskraft 5 74 år 5 06,2 0,2 0,8,4 0,9 0,5 0, 0,2 0,4 0,5 Arbetskraftsdeltagande 5 74 år 7 7,2 70,6 70,5 70,9 7, 7,0 70,7 70,5 70,4 70,5 Arbetslöshet 5 74 år ,2 8,3 8,6 7,8 8,0 8,3 8,4 8, 7, 6,3 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska 223 2, 3,0 4,4 4,4 4,5 5,0 5,2 5,0 4,8 4,5 9 åtgärder Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen Tusental personer, årsgenomsnitt. Sysselsatta I utbildning Totalt BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Arbetsproduktivitet mätt som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta i åldersgruppen 5 74 år enligt AKU. 5 Antal sysselsatta i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 6 Sysselsättningsgrad enligt EU:s 2020-mål. 7 Antal i arbetskraften i procent av befolkningen i den aktuella åldersgruppen. 8 I procent av arbetskraften. 9 Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften. 0 Till följd av avrundning summerar inte alltid delarna till totalen. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 9

10 Tabell 4 Sysselsatta i näringslivet Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring 20 Varuproducenter 086 2,3-6,2 0,2 2,0-0,4 -,8 -,5,0 0,9-0, Industri 624 0,3-9,7 -,5,5 -,9-2,4-2,5 0,6 0,6-0,6 Byggverksamhet 36 7,2 -,0 2,6 4,8,4 -,6 0,8 2,3 2,,2 Tjänsteproducenter 2 0 2,4-0,9 2,6 3,5, 0,9 0,3,2 3, 3,3 exkl. finans- och fastighetsverksamhet 946 2,4-0,8 2,8 3,7,2,0 0,3,2 3,2 3,4 Näringslivet totalt ,3-2,8,8 3,0 0,6 0,0-0,3, 2,4 2,2 Anm.: Tabellen avser sysselsättning enligt nationalräkenskaperna. Tabell 5 Sysselsatta i offentliga myndigheter Utfall för , prognos för Nivå, tusental Procentuell förändring. 20 Kommunala myndigheter 059 -,9-2,5 -, 0,5 0,5 0,8 0,4-0,6-0,7-0,6 Staten 236-3,0,3 0,4,3 2,0 0,2 0,5 -,2-0,8 0,0 Offentliga myndigheter totalt 295-2, -,8-0,8 0,7 0,8 0,7 0,4-0,7-0,7-0,5 Anm.: Enligt nationalräkenskaperna (NR). Offentliga myndigheter och kommunala myndigheter är NR-begrepp som skiljer sig från begreppen offentlig sektor respektive kommunal sektor. Skillnaden ligger i att kommunernas så kallade affärsdrivande verksamheter inte omfattas av de förstnämnda begreppen, utan förs till näringslivet i NR:s branschindelade (funktionsindelade) statistik. Tabell 6 Resursutnyttjande och potentiella variabler Resursutnyttjande Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå. BNP-gap 0, -6,7-3, -,3-2,2-3,5-3,3-2,3 -, -0,4 Produktivitetsgap i hela ekonomin -0,4-3,5-0,7 0, -0,2-0,7-0,3 0,5 0,6 0,4 Produktivitetsgap i näringslivet -0,9-4,7-0,9 0,0-0,4-0,9-0,3 0,6 0,8 0,5 Timgap 0,5-3,3-2,4 -,5-2,0-2,8-3, -2,8 -,7-0,8 Sysselsättningsgap 0,6-2,6-2,7 -,6-2,0-2,6-3,2-3,0-2,0-0,9 Potentiella variabler Nivå, tusental om annat ej anges Procentuell förändring i fasta priser om annat ej anges, kalenderkorrigerade värden. 20 Potentiell BNP ,0 2, 2,2,9 2, 2,5 2, 2,3 2,2 2,4 Potentiell produktivitet ,6 0,4,4,0,0,4,6,9 2,0 2,2 Pot. produktivitet i näringslivet ,3 0,2 0,9,5,6,8,8,9 2,0 2,2 Pot. antal arbetade timmar ,5,3,0,4,2,0 0,6 0,5 0,4 0,4 Pot. sysselsättning, 5 74 år 4 700,3,2 0,7,, 0,9 0,5 0,4 0,4 0,4 Jämviktsarbetslöshet, 5 74 år ,6 6,4 6,5 6,4 5,9 5,6 5,5 5,5 5,5 5,5 Potentiella variabler, löpande priser Miljarder kronor. Potentiell BNP, Potentiell BNP till marknadspris. Nivå avser miljarder kronor. 2 Nivå avser kronor per timme. 3 Nivå avser tal. 4 Skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning i procent av potentiell arbetskraft. 5 Deflaterad med BNP-deflator, basår 20. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 0

11 Tabeller till avsnitt 3.5 Löner och 3.6 Inflation och reporänta Tabell 7 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för , prognos för Nominell timlöneutveckling Industri 4,4 3,0 2,8 2,5 3,9 2,6 2,8 3, 3,4 3,6 Byggindustri 4,5 3,5,9 3, 2,5 2,8 2,8 3, 3,4 3,6 Näringslivets tjänstesektorer 3,8 3,2 2,4 2,4 3,0 2,9 2,9 3, 3,4 3,6 Statliga myndigheter 3,9 3,9 3,,9,6 2,9 3,0 3,0 3,4 3,6 Kommunala myndigheter 5,0 3,9 2,7 2,3 2,6 2,9 3,0 3,0 3,4 3,6 Totalt, konjunkturlönestatistiken 4,3 3,4 2,6 2,4 2,9 2,8 2,9 3, 3,4 3,6 Totalt, nationalräkenskaperna 2 4,2 2,9, 2,7 2,9 2,9 3,0 3,2 3,4 3,6 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 0,9 0,6 2,3 2,3-0,,0,3 2,2 3,0 3, KPI, årsgenomsnitt 3,4-0,5,2 3,0 0,9 0,5,2,8 2,7 3, KPIF 3, dec dec,6 2,4 2,3 0,5,0,2,3,7,9 2, KPIF 3, årsgenomsnitt 2,7,7 2,0,4,0,,3,5,8 2,0 HIKP, dec dec 2, 2,8 2, 0,4, 0,8,,4,6,8 HIKP, årsgenomsnitt 3,3,9,9,4 0,9 0,7,0,2,5,7 NPI, dec dec -0,2 0,6 3,,4 0,0 0,7,,4,6,8 NPI, årsgenomsnitt 2,7-0,8,8 2,0,2 0,,0,2,5,7 Prisbasbelopp, tusen kronor 4,0 42,8 42,4 42,8 44,0 44,5 44,7 45,2 46,0 47,2 Utfall enligt Konjunkturlönestatistiken för 202 är endast preliminärt och kommer att revideras i takt med att retroaktiva löneutbetalningar inkluderas i statistiken. 2 Kalenderkorrigerad. 3 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast bostadsränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

12 Tabeller till avsnitt 6 Utgifter Tabell 8 Utgiftstak och budgeteringsmarginal Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Utgiftstak Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,5 2,0 2,7 5, 4,9 Anm.: Utgiftstaket för 206 och 207 är regeringens bedömning av utgiftstak i denna proposition. 2

13 Tabell 9 Utgifter per utgiftsområde Miljoner kronor Utgiftsområde Utfall Anslag 2 Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Rikets styrelse Samhällsekonomi och finansförvaltning Skatt, tull och exekution Rättsväsendet Internationell samverkan Försvar och samhällets krisberedskap Internationellt bistånd Migration Hälsovård, sjukvård och social omsorg Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Ekonomisk trygghet vid ålderdom Ekonomisk trygghet för familjer och barn Integration och jämställdhet Arbetsmarknad och arbetsliv Studiestöd Utbildning och universitetsforskning Kultur, medier, trossamfund och fritid Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Regional tillväxt Allmän miljö- och naturvård Energi Kommunikationer Areella näringar, landsbygd och livsmedel Näringsliv Allmänna bidrag till kommuner Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen Minskning av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Takbegränsade utgifter Budgeteringsmarginal Utgiftstak för staten Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för Enligt 202/3:FiU och förslag i propositionen Vårändringsbudget för 203 (prop. 202/3:99) 3 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. 4 Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. 5 Regeringens bedömning av utgiftstak för 206 och 207 (se avsnitt 4.4). Källa: Egna beräkningar. 3

14 Tabell 20 Utgifter, Miljarder kronor Utfall , prognos 203 och beräknat Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 203. Utgiftsområde Rikets styrelse 9,3 9,6 9,8 9,9 0,6 0,6,0 2,2,7,2,5 2,0 2,2 2,4 2,5 2,8 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 8,8 9,0 9,2,0,8,2,4 2,0 2, 2,9 3,5 6,0 3,7 4, 4,4 4,9 3 Skatt, tull och exekution 8,0 8,3 8,6 8,6 9,0 9,7 9,4 9,4 9,4 9,9 0,3 0,3 0,5 0,6 0,8, 4 Rättsväsendet 24, 25,5 26,3 27,0 28,5 30,6 32,7 33,6 35,5 37,2 38,2 38,7 40,3 4,3 42, 42,9 5 Internationell samverkan,,,3,4,4,6,8,8 2,0,9,5,8 2,0 2,0 2,0 2,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45,0 45,6 43,3 44,0 44,3 46,5 43,0 42, 45,7 44,2 45,5 44,6 47,0 47,6 48, 49, 7 Internationellt bistånd 5,7 5,9 9,9 22,3 25,9 25,4 27,5 29,6 26,7 29,2 30,2 30,9 3, 32,4 34,6 36,5 8 Migration 3,8 4,9 5,2 4,8 4,5 5,3 6, 6,5 7, 7,6 8,2 0,2,,5 2, 3,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3,0 34, 36,8 38,5 42,2 46,7 49, 53, 56,0 56,5 58,7 60,6 64,0 63,7 64,8 66,5 0 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 2,9 2,5 22,9 27,0 25,7 9,5 5,9 0,0 99,9 95,8 94,9 93, 90,7 88,7 87,9 87,3 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 33,8 52,0 5,2 46, 45,0 43,7 42,6 42,3 4,5 4,6 4,3 40, 39, 38,0 36,7 36,0 2 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 53,9 55,8 57,5 59, 63,7 64,9 66,4 68, 70,2 72,0 75,6 78,3 80,8 82,7 85,4 88,2 3 Integration och jämställdhet 7,2 7,0 6,5 6,4 3,4 4,3 5,0 5,3 5,2 5,0 6,8 9,9 3,8 5,2 5,5 6,0 4 Arbetsmarknad och arbetsliv 57,7 6,2 64,3 66,4 69,5 54,9 47,8 60,6 68,6 63,3 66,6 70, 7, 68, 65,3 62,8 5 Studiestöd 2, 20,3 2,2 20,2 20,6 9,7 9,5 2,4 22,6 2,8 2, 2,0 20,4 9,2 9,0 20,0 6 Utbildning och universitetsforskning 40,5 4,6 43,6 43,3 46, 4,8 44,2 48,9 53,3 53,7 53,8 57, 59,5 59,2 59,8 60,4 7 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8, 8,4 8,7 9,0 9,6 0, 0, 0,3,3 2,0 2,3 2,6 2,9 2,8 2,9 3, 8 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3,2 3,3 3, 3, 2,9 2,4 2,,9,6,,0,,2,2,2,2 9 Regional tillväxt 3,2 3,4 3,3 3,3 3,3 2,9 2,8 3,2 3,2 3,2 3,4 3,3 3,0 2,7 3,2 3,3 20 Allmän miljö- och naturvård 2,7 2,5 3, 4,0 4,5 4,3 4,7 5,2 5,2 5, 4,8 4,8 5,0 5,0 5,0 5,0 2 Energi 2,3,9 2,,4,6 2,2 2, 3,0 2,7 2,9 2,7 2,8 2,8 2,2 2,3 2, 22 Kommunikationer 24,4 25, 29,0 3,7 3,0 44,3 6,5 40,6 39,8 38,7 42,9 44,8 45,6 48,8 50,9 52,7 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 3,9 9,6 2,2 7,4 2,0 5,5 6,5 6,4 7,4 6,4 6,4 6,4 6,5 5,4 5,2 5,3 24 Näringsliv 3,2 3, 3,5 3,5 3,9 4,2 2,7 6,5 8,5 5,3 5,9 5,2 5,5 5, 5,2 5,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 02,3 72,4 69,8 57,3 60,2 73,0 64,8 8,6 75,7 88,0 85, 88,9 87,8 87,3 87,3 87,2 26 Statsskuldsräntor m.m. 67,3 42,2 52,7 32,7 49,5 47,3 48,2 36,5 23,4 34,5 27,4 9,0 20,7 22,4 2,8 9,2 27 Avgiften till Europeiska unionen 20,6 8,3 25,6 25,6 25,9 26,6 3,5 9,2 30,4 30,6 3,5 36,6 36,5 37,9 28,3 34,4 Minskning av anslagsbehållningar -0,3 -,4-0,4-0,5 Summa utgiftsområden 725,3 703,5 740,7 725,0 765,5 769,2 790,3 78,3 786,4 80,5 8, 830,2 844,4 846, 844,2 858,0 Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 658,0 66,3 688,0 692,3 76, 72,9 742, 744,8 763,0 767,0 783,7 8,2 823,7 823,6 822,3 838,8 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 53,6 57,8 67,5 72,0 79, 88,2 20,4 29,8 222,9 222,0 238,5 256,9 259,3 27,3 286,0 300,2 Takbegränsade utgifter 8,6 89, 855,6 864,3 895,2 90, 943,4 964,6 985,9 989,0 022,2 068, 083,0 094,9 08,3 38,9 Budgeteringsmarginal 0,4 2,9 2,4 5,7,8 27,9 3,6 24,4 38, 74,0 6,8 26,9 22,0 30, 56,7 56, Utgiftstak för staten Regeringens bedömning av utgiftstak för 206 och 207. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 4

15 Tabell 2 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter, Utfall , prognos 203 och beräknat Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 203. Utgifter justerade för tekniska förändringar anges i kursiv stil. Utgiftsområde Rikets styrelse,,2,,,2,2,2,3,2,,,,,,, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,,,,3,3,2,2,2,2,3,3,5,3,3,3,3 3 Skatt, tull och exekution,0,0,0,0,0,,0,0,0,0,0,0,0,0,0,0 4 Rättsväsendet 3,0 3, 3, 3, 3,2 3,4 3,5 3,5 3,6 3,8 3,7 3,6 3,7 3,8 3,8 3,8 5 Internationell samverkan 0, 0, 0, 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 6 Försvar och samhällets krisberedskap 5,5 5,6 5, 5, 4,9 5, 4,6 4,4 4,6 4,5 4,4 4,2 4,3 4,3 4,3 4,3 7 Internationellt bistånd,9,9 2,3 2,6 2,9 2,8 2,9 3, 2,7 3,0 3,0 2,9 2,9 3,0 3, 3,2 8 Migration 0,5 0,6 0,6 0,6 0,5 0,6 0,7 0,7 0,7 0,8 0,8,0,0,,,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3,8 4,2 4,3 4,4 4,7 5, 5,2 5,5 5,7 5,7 5,7 5,7 5,9 5,8 5,8 5,8 0 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 3,9 4,8 4,4 4,7 4,0 3, 2,3,4 0, 9,7 9,3 8,7 8,4 8, 7,9 7,7 0 Justerad för teknisk förändring 4,8 5,3 4,9 4,7 4,0 3, 2,3,4 0, 9,7 9,3 8,7 8,4 8, 7,9 7,7 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 4,2 6,3 6,0 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 4,2 4,2 4,0 3,8 3,6 3,5 3,3 3,2 Justerad för teknisk förändring 5,7 5,9 5,5 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 4,2 4,2 4,0 3,8 3,6 3,5 3,3 3,2 2 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,6 6,8 6,7 6,8 7, 7, 7,0 7, 7, 7,3 7,4 7,3 7,5 7,6 7,7 7,7 2 Justerad för teknisk förändring 6,7 6,8 6,7 6,9 7, 7,2 7, 7, 7, 7,3 7,4 7,3 7,5 7,6 7,7 7,7 3 Integration och jämställdhet 0,9 0,9 0,8 0,7 0,4 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,7 0,9,3,4,4,4 3 Justerad för teknisk förändring 0,9 0,9 0,8 0,7 0,4 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,6 0,9,3,4,4,4 4 Arbetsmarknad och arbetsliv 7, 7,5 7,5 7,7 7,8 6,0 5, 6,3 7,0 6,4 6,5 6,6 6,6 6,2 5,9 5,5 4 Justerad för teknisk förändring 7,3 7,7 7,8 7,9 8,0 6,3 5, 6,3 7,0 6,4 6,5 6,6 6,6 6,2 5,9 5,5 5 Studiestöd 2,6 2,5 2,5 2,3 2,3 2,2 2, 2,2 2,3 2,2 2, 2,0,9,8,7,8 6 Utbildning och universitetsforskning 5,0 5, 5, 5,0 5,2 4,6 4,7 5, 5,4 5,4 5,3 5,3 5,5 5,4 5,4 5,3 6 Justerad för teknisk förändring 4,0 4, 4, 4,4 4,6 4,6 4,7 5, 5,4 5,4 5,3 5,3 5,5 5,4 5,4 5,3 7 Kultur, medier, trossamfund och fritid,0,0,0,0,,,,,,2,2,2,2,2,2,2 7 Justerad för teknisk förändring,,,,,,2,,,,2,2,2,2,2,2,2 8 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 9 Regional tillväxt 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,3 0,3 20 Allmän miljö- och naturvård 0,3 0,3 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 0,5 0,5 0,5 0,4 2 Energi 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 22 Kommunikationer 3,0 3, 3,4 3,7 3,5 4,9 6,5 4,2 4,0 3,9 4,2 4,2 4,2 4,5 4,6 4,6 22 Justerad för teknisk förändring 3, 3,2 3,5 3,8 3,5 5,0 6,6 4,3 4, 3,9 4,2 4,2 4,2 4,5 4,6 4,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel,7,2,4 2,0 2,3,7,7,7,8,7,6,5,5,4,4,3 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,5,4 0,7 0,9 0,5 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 2,6 8,8 8,2 6,6 6,7 8,0 6,9 8,5 7,7 8,9 8,3 8,3 8, 8,0 7,9 7,7 25 Justerad för teknisk förändring 7,7 8,4 7,7 8,2 8,2 8,2 8,5 9,8 8,7 9, 8,5 8,3 8, 8,0 7,9 7,7 26 Statsskuldsräntor m.m Avgiften till Europeiska unionen 2,5 2,2 3,0 3,0 2,9 2,9 3,3 2,0 3, 3, 3, 3,4 3,4 3,5 2,6 3,0 Minskning av anslagsbehållningar 0,0-0, 0,0 0,0 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 8,9 9,3 9,6 9,9 20,0 20,7 2,3 22,8 22,6 22,4 23,3 24, 23,9 24,8 25,8 26,4 Justerad för teknisk förändring 8, 9,3 9,6 9,9 20,0 20,7 2,3 22,8 22,6 22,4 23,3 24, 23,9 24,8 25,8 26,4 Budgeteringsmarginal 0,0 0,4 0,3 0,7,3 3,,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,5 2,0 2,7 5, 4,9 Baseras på Regeringens bedömning av utgiftstak för 206 och 207. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 5

16 Tabeller till avsnitt 7 Offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld Tabell 22 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Procent av BNP 5,9 5,9 50,5 49,4 49,6 49,4 49,2 49,0 48,8 48,8 Skatter och avgifter Procent av BNP 46,2 46,3 45,2 44,0 44,0 44, 44, 44,0 43,9 44,0 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Procent av BNP 49,7 52,9 50,5 49,4 50,3 5,0 50,3 49,0 47,7 46,8 Transfereringar och subventioner Hushåll Näringslivet Utlandet Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP 2,2 -,0 0,0 0,0-0,7 -,6 -,0 0,0, 2,0 Staten Pensionssystemet Kommunsektorn Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld Procent av BNP 38,8 42,6 39,4 38,4 38,2 42,0 4,8 39,5 36,2 32,3 Nettoställning Procent av BNP 2,5 9,5 20,7 8, 2, 8,8 7,0 6,2 6,5 7,8 Inklusive ofördelade utgifter. 6

17 Tabell 23 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Skatter och avgifter Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Transfereringar till privat sektor Bidrag till kommunsektorn Ålderspensionsavgifter Konsumtion Investeringar m.m Ränteutgifter Finansiellt sparande Procent av BNP,3-0,8-0,4-0, -0,7 -, -0,5 0,6,6 2,3 Budgetsaldo Procent av BNP 4,2-5,7 0,0,9-0,7-4, -0,4,0,9 2,6 Statsskuld Procent av BNP 33, 37,0 33,4 30,7 3,5 34,7 34,2 3,6 28,0 24, ¹ Inklusive ofördelade utgifter. Tabell 24 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Inkomster Socialförsäkringsavgifter Statliga ålderspensionsavgifter Räntor, utdelningar m.m Utgifter Pensioner Övriga utgifter Finansiellt sparande Procent av BNP,0 0,2 0,2 0,5 0,2-0,2-0, -0,2-0,2-0,2 7

18 Tabell 25 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för , prognos för Intäkter Skatter Kommunal fastighetsavgift Statsbidrag Skatter och statsbidrag, procent av BNP 9,5 20,6 20,2 9,7 9,9 20,3 20, 9,8 9,5 9,4 Kapitalintäkter Övriga intäkter varav kompensation för mervärdesskatt Kostnader Transfereringar till hushåll Övriga transfereringar Konsumtion Investeringar Räntekostnader Finansiellt sparande Procent av BNP -0, -0,3 0,2-0,4-0,3-0,3-0,4-0,4-0,3-0, Resultat före extraordinära poster Anm.: Skatter och statsbidrag som andel av BNP inkluderar intäkter från den kommunala fastighetsavgiften. Investeringarna inkluderar även köp av mark och fastigheter, netto. Tabell 26 Strukturellt sparande Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för , prognos för Finansiellt sparande, miljarder kronor Finansiellt sparande 2,2 -,0 0,0 0,0-0,7 -,6 -,0 0,0, 2,0 Justering för konjunkturläge -0, 4,0,7 0,7,2 2,0,9,3 0,6 0,2 Justering för engångseffekter -0,2-0, 0,0 0,0-0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster 0,0 0,0-0, -0, 0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande,8 3,0,6 0,7 0,3 0,4 0,9,3,7 2,3 BNP-gap 2 0, -7,2-3,2 -,3-2,2-3,5-3,3-2,3 -, -0,4 Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 8