Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Transkript

1 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler som tillväxt, sysselsättning, arbetslöshet, inflation Plan för makroekonomi Makroekonomi Priser Inflation BNP och dess komponenter Arbetsmarknad Räntor Valutakurser Tillväxtteori Kapitel 1 Priser och inflation Inom makroekonomi studerar vi inte enskilda priser utan genomsnittspriser Prisnivån: en viktad summa av flera olika priser Prisindex visar procentuell förändring över tex tiden 1

2 Priser Andra prisindex Konsumentprisindex (KPI) specifik varukorg baserad på vad och hur mycket som konsumeras i Sverige (livsmedel, bensin, medicin, hårklippning, transport, boende etc) Fastighetsprisindex Byggnadsprisindex Problem med KPI säger inget om kvaliteten. Tex en TV 1960 inte samma som en TV Måste kontrollera för kvalitetsförändringar Fastighetsprisindex för permanenta småhus (1981=100) Byggnadsprisindex Riket

3 KPI (årsmedel) 1949 som basår KPI (årsmedel) 1980 basår År Årsmedel Årsmedel År Inflation Inflationen i Sv Definition: Inflationen mellan två tidpunkter definieras som den procentuella förändringen av prisindex mellan dessa två tidpunkter. Mäter procentuell prisökning Negativ inflation - deflation 3

4 Inflationstakten i Sv Bruttonationalprodukten BNP Kap 3 och 4 BNP: marknadsvärdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period BNP ett mått på ett lands inkomster inte förmögenhet! BNP fasta priser basår (100) BNP per capita tals kr 4

5 BNP Index, volymutveckling År Källa: OECD och SCB Hämtat: Sverige EU-15 USA Sverige i välståndsligan 2007 BNP per capita, svenska kronor Luxemburg Norge USA Irland Schweiz Nederländerna Kanada Australien Österrike Sverige Danmark Island Storbritannien Belgien Finland Tyskland Japan Frankrike Spanien Italien Grekland Nya Zeeland Sydkorea Tjeckien Portugal Slovakien Ungern Polen Mexiko Turkiet Kronor Källa: OECD Hämtat: Not: För att öka jämförbarheten har ländernas BNP per capita tabellen justerats med hänsyn till prisnivån. BNP löpande priser BNP till marknadspris Tillväxt Procentuell ökning i BNP Real BNP tillväxt BNP till marknadspris

6 Hur får man fram BNP? Flera olika sätt att mäta BNP. BNI bruttonationalinkomsten Företagen Marknadsvärdet av alla färdiga varor Summan av förädlingsvärdet Hushållen Summan av faktorinkomsterna Försörjningsbalansen Summan av konsumtion (privat+off) +investeringar och nettoexport Försörjningsbalansen Y + Im = C + I + G + X Kapital Kapital Alla tillgångar som bidrar i produktionsprocessen Fasta tillgångar Materiella (maskiner, datorer, fordon, byggnader etc) Immateriella (humankapital, varumärke, datorprogram etc) Finansiella nettotillgångar: finansiella tillgångar - skulder Investeringar Fasta bruttoinvesteringar (inköp försäljning av fasta tillgångar under en period) Lagerinvesteringar Värdeföremål Nettoinvestering = bruttoinvesteringkapitalförslitning 6

7 Arbetsmarknaden Kap 5 Andra mått på arbetslöshet En viktig produktionsfaktor Olika arbetskraftsmått AKU I arbetskraften= sysselsatta + arbetslösa Relativ arbetslöshetstal= antal arbetslösa/antalet i arbetskraft Relativ arbetskraftstal (el förvärvsfrekvens) = antal personer i arbetskraften/antal personer i befolkningen Sysselsättningsintensiteten = antalet sysselsatta/befolkning De flesta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder räknas inte som arbetslösa Studenter som aktivt söker arbete räknas inte som arbetslösa i Sverige Olika typer av arbetslöshet Friktionsarbetslöshet Strukturell arbetslöshet Konjunkturarbetslöshet Klassisk arbetslöshet Full sysselsättning när konjunkturarbetslösheten = 0, eller enbart har naturlig arbetslöshet Sysselsättningsutveckling 1000-tal personer, år År Källa: SCB Hämtat: OBS: bruten skala Antal 7

8 Sysselsättningsandel i olika länder Antal sysselsatta i procent av befolkningen år Arbetslöshet Andel av befolkningen år År Källa: Eurostat Hämtat: Sverige EU-15 USA 5 apr-05 apr-06 apr-07 apr-08 År Källa: SCB, AKU Hämtat: Arbetslösa Ungdomsarbetslöshet Andel arbetslösa yngre än 25 år Löner Nominell lön bruttolön (innan skatter men efter arbetsgivaravgifter) Real lön År Källa: Eurostat Hämtat: OBS: bruten skala. *Tidsseriebrott Sverige EU-15 Danmark Lönenivå Inkomst ~= lön 8

9 Ränta Kap 7 Marknadsräntor Ränta: avgift som en låntagare betalar en långivare, anges ofta i procent Rörlig fast ränta Faktorer som påverkar storleken på räntan Risk Löptid Statspapper Statsskuldväxlar, löptid1-12 månader Statsobligationer, löptid 2-30 år Nominellt belopp: det långivaren får vid löptidens slut Likviditetsbelopp: försäljningspris (mindre än nominelltbelopp för statskuldväxlar) Nollkupongare statskuldväxlar Kupongobligationer statsobligationen, ger en en periodvis utdelning (kupong) Styrräntor Styrräntor: de räntor som riksbanken själv sätter i penningpolitiskt syfte De är inlånings-, utlånings- och reporäntan. Reporäntan är den viktigaste styrräntan. Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Inlåningsräntan är den ränta bankerna får när de sätter in pengar på konto i Riksbanken över natten och är normalt 0,75 procentenheter lägre än reporäntan. Utlåningsräntan är den ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken över natten och är normalt 0,75 procentenheter högre än reporäntan. STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate, den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar mellan varandra) Övernatträntan 9

10 Reporäntan ,5 Förändring i procent Reporänta , Reporänta , Förändring i procent Avkastningskurvor Räntan beror på löptiden ju längre löptid desto högre ränta Penningpolitik Riksbanken bestämmer över: Reporäntan Den monetära basen Riksbanken har viss kontroll över: Övernatträntan Längre räntor Penningmängd Inflation 10

11 Penningpolitik Penningpolitik - Inflationsmålet Reporänta och monetär bas hänger nära samman, måste ändra monetär bas för att kunna ändra räntan. Negativt samband mellan reporäntan och monetär bas. Det viktigaste målet för Riksbanken är att ha kontroll över inflationen. Ska hållas inom 2%. Tidigare var målet att hålla arbetslösheten under kontroll Inflationsmålet Real ränta Inflationsmålet uppnås genom tranmissionsmekanismen 1. När Riksbanken ökar reporäntan så ökar andra räntor i ekonomin (penningmängden minskar) 2. Högre räntor gör det dyrare att låna och fördelaktigare att spara. Konsumtion och investeringar minskar (Riksbanken kyler ekonomin) 3. Konsumtion och investeringar minskar => BNP faller och arbetslösheten stiger => takten i pris- och löneökningarna minskas Nominell ränta R, real ränta r, förväntad inflationstakt π e r = R- π e R = r + π e 11

12 Valutakurser Kap 2 Växelkurs Valutakurs=växelkurs Priset i SEK för en enhet av någon valuta Tex USD 8 kr Valutakursförändringar Depreciera: tappar i värde Appreciera: stärkas Fast eller rörlig växelkurs Sverige fast t o m 1992, nu rörlig Nominell växelkurs: kronans utveckling generellt rensad för vad osm händer i andra länder. Viktade enligt deras betydelse för Sv => skapar ett index (100 vid en tidpunkt, går upp till 110 (tappat i värde), går ned till 90 (stärkts)) Valutakurser, årsgenomsnitt Kronkurs i förhållande till respektive valuta Sv kronan tappat väsentligt i värde mot andra valutor sedan 1970-talet, speciellt Kan devalvera (appreciera) en fast växelkurs 12

13 Tillväxtteori Kap 9 Modell för tillväxt Tillväxt: procentuell förändring i real BNP eller i real BNP per capita L: total mängd arbeta K: total mängd kapital Y: total mängd färdiga varor (BNP) Aggregerad produktions funktion: Y=f(K,L) Modell för tillväxt Källor till tillväxt enligt modellen Marginalprodukten av arbete MP L =dy/dl>0 Marginalprodukten av kapital MP K =dy/dk>0 MP L avtagande i L MP L växande i K MP K avtagande i K MP K växande i L En ökning i L En ökning i K En förändring i f (teknologisk utveckling eller produktivitetstillväxt) 13

14 Humankapital Tillväxtteorier Y = f(l,k,h) H = humankapital Tillväxtbokföring (growth accounting) kallas den aktivitet där vi försöker räkna ut hur stor del an BNP tillväxten som beror på tillväxt i L, K eller f. Den klassiska tillväxtteorin (Malthus) Den neoklassiska tillväxtteorin (Solow) Endogen tillväxtteori (Romer) Prognos från Riksbanken Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Reporäntan Inflation BNP 14

15 KPI med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden BNP med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring, säsongrensade data Ränteskillnader mellan den svenska, brittiska och ECBs ränta, kvartalsvis sedan 1999 Överskott i offentliga finanser, ,00 1,50 6,00 4,00 1,00 2,00 Procentenheter 0,50 0,00-0, procent av BNP 0, ,00-4,00-1,00-6,00-1,50-8,00-2,00 Källa: Eurostat -2,50 Källa: Eurostat År EU27 Non-EMU Euro area Sweden Sweden-Euro UK-Euro 15

16 Outputgapet Faktiskt BNP potential BNP Procent OECD, Economic Outlook (2010) EMU Non-EMU Sweden 16