1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)

Transkript

1 Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2) a) Värdet av ett lands produktion av varor och tjänster under ett år kan bestämmas på tre olika sätt. Redogör kortfattat för dessa. b) Varför är BNP ett intressant mått för makroteorin? Vad är en recession? c) Definiera real respektive nominell BNP. d) Hur påverkas den procentuella arbetslösheten av en minskning av den totala arbetskraften? 2. Bestämning av BNP på kort sikt när investeringarna och priserna är givna och ekonomin är sluten (kap. 3) Antag att den privata konsumtionen kan beskrivas av följande funktion där Y d d ( ) = c + c ( Y T ) C = C Y 0 1 = Y T är disponibel inkomst, c0 är en parameter som beskriver möjligheten att 0 < c 1 < är en annan parameter som beskriver den konsumera utan arbetsinkomst och 1 marginella konsumtionsbenägenheten. a) Hur bestäms produktionsnivån ( Y ) i makromodellen? Illustrera med 45- gradersdiagrammet. b) Härled den s k multiplikatorn algebraiskt. Hur påverkas multiplikatorn av att den marginella konsumtionsbenägenheten ökar? Förklara även intuitivt vad som händer. c) Antag att c 0 plötsligt minskar (exempelvis p g a fallande börskurser och/eller fallande fastighetsvärden). Illustrera händelsen i 45-gradersdiagrammet och förklara vad som händer med BNP på kort sikt. d) Den offentliga budgeten blir ofta negativ i en konjunkturnedgång och positiv i en konjunkturuppgång även om finansministrarna är helt passiva. Varför? e) Vilken funktion har finanspolitiken utöver den stabiliseringspolitiskt motiverade? - 1 -

2 3. Bestämning av BNP på kort sikt när priserna är givna och ekonomin är sluten, IS-LMmodellen (kap. 4-5) Nu släpper vi antagandet om att de privata investeringarna är givna. Investeringarna antas vara en funktion av ränta, d v s I = I( i) a) Vad bestämmer efterfrågan på pengar i den kortsiktiga modellen? b) Vad bestämmer räntan i den kortsiktiga modellen? Illustrera med ett diagram. c) Härled IS-kurvan för modellekonomin och förklara intuitivt varför den lutar som den gör

3 Gruppövning 2 1. Bestämning av BNP på kort sikt när priserna är givna och ekonomin är sluten, forts. från gruppövning 1, fråga 3 (kap. 4 och 5) a) Härled LM-kurvan för samma modellekonomi och förklara intuitivt varför den lutar som den gör. b) Ge exempel på faktorer som leder till skift i IS- och LM-kurvorna. Viktigt: att förstå skillnaden mellan skift av och rörelser längs IS- och LM-kurvorna. Ledfråga: Varför säger man att LM-kurvan skiftar nedåt/uppåt medan IS-kurvan skiftar inåt/utåt (alternativt vänster/höger )? Ledtråd: Hur hänger det ihop med lutningen på IS- och LM-kurvorna? c) Använd IS-LM-modellen för att analysera hur jämviktsräntan och jämviktsproduktionen påverkas på kort sikt av att staten sänker skatten samtidigt som centralbanken sänker sin styrränta. Förklara intuitivt varför produktionen ändras relativt mycket. Antag här att investeringar endast beror på räntan. 2. Tidsfördröjnings- och samordningsproblem vid finans- och penningpolitik (kap. 5) a) Gör samma analys som i fråga 1c, men antag nu istället att centralbanken höjer sin styrränta (kanske som ett svar på statens skattesänkning). Hur påverkas jämviktsproduktionen nu? Vad händer med jämviktsräntan? b) Diskutera vilka samordningsproblem som kan uppstå mellan finans- och penningpolitiken. Ledfråga: Vilken typ av penningpolitik skulle du förespråka som ett svar på statens skattesänkning? Den expansiva som i fråga 1c eller den kontraktiva (eller strama) som i fråga 2a? c) Vilka tidsfördröjningsproblem uppstår vid genomförandet av penning- respektive finanspolitik? Vi tänker här på den olika tidsåtgången från (i) tanke till beslut samt (ii) beslut till effekt för respektive politik

4 Gruppövning 3 Enligt modern makroteori (se bl. a. Blanchard) återgår BNP (och arbetslösheten) till sin initiala ( naturliga ) nivå efter en efterfrågechock (d v s en exogen förändring i privat konsumtion eller investeringar) eller en viss penning- och finanspolitik. Det blir därför viktigt att bestämma BNP (och arbetslöshet) på medellång sikt och att analysera vilken mekanism som gör att effekterna på BNP av förändringar i aggregerade efterfrågan ebbar ut på medellång sikt. Ledtråd: ändrade prisförväntningar medför att BNP återgår till sin ursprungliga nivå på medellång sikt efter en efterfrågeförändring. Prisförändringar gör också att BNP-effekterna av en förändrad efterfrågan blir svagare på kort sikt jämfört med vid givna priser (se gruppövning 1 och 2). Prisförändringar medför nämligen ränteförändringar (genom skift i LMkurvan) som försvagar effekterna av exogena chocker samt finans- och penningpolitik! 1. Bestämning av BNP och arbetslöshet på medellång sikt (kap. 6) a) Härled den s k lönesättningskurvan och förklara varför den lutar som den gör. Ange en orsak till skift i den. b) Härled den s k prissättningskurvan och förklara varför den lutar som den gör. Ange en orsak till skift i den. c) Hur bestäms den naturliga arbetslösheten (alternativt den strukturella/långsiktiga arbetslösheten) i förhandlingsmodellen? Illustrera i WS-PS-diagrammet hur den naturliga arbetslösheten påverkas av en höjning i ersättningsnivån i A-kassan. 2. Integration av makromodellens korta och medellånga sikt (kap. 7) a) Härled den s k AS-kurvan (utbudskurvan på produktmarknaden) och förklara intuitivt varför den lutar som den gör. Hur påverkas AS-kurvan på kort sikt av en oljeprischock? b) Skriv funktionen för den s k AD-kurvan (efterfrågekurvan på produktmarknaden) och förklara intuitivt varför den lutar som den gör. Hur måste de andra tre variablerna som bestämmer efterfrågan (utöver prisnivån) ändras för att AD-kurvan ska skifta utåt (höger)? Y = Y c) Antag att BNP är vid sin "naturliga" nivå i utgångsläget, d v s n, och att centralbanken beslutar sig för att bedriva expansiv penningpolitik. Använd AS-ADmodellen för att analysera effekterna på BNP och prisnivå på kort och medellång sikt av den förda politiken. d) Analysera den expansiva penningpolitiken i fråga 2c med hjälp av en IS-LM-modell. Vilken betydelse tror ni att AS-kurvans lutning har för penningpolitikens effektivitet? e) Gör samma sak fast för expansiv finanspolitik! - 4 -

5 Gruppövning 4 1. Phillipskurvan (kap. 8 och 9) Den eventuella utbytbarheten mellan inflation och arbetslöshet beskrivs av den så kallade Phillipskurvan. Huvudfrågan är om det går att - varaktigt eller tillfälligt - påverka ekonomins aktivitetsnivå genom att välja en viss inflationstakt, eller om detta enbart innebär att inflationstakten blir den valda medan BNP och arbetslösheten förblir vid sin naturliga nivå (så kallad nominell neutralitet). a) Utgå från den förväntningsutvidgade Phillipskurvan och redogör för Phillipssambandet som gällde fram till runt 1970, och sedan från 1970 och framåt. b) Vad är NAIRU? 2. Makroekonomisk analys på lång sikt (kap ) Vi behandlar här utvecklingen av BNP per capita och produktivitet för ett visst land eller en grupp länder över en längre tidsperiod. En viktig fråga: varför är tillväxttakten högre i vissa länder än i andra? En viktig distinktion är den mellan nivån för och tillväxten (ökningen) i BNP per capita resp. produktivitet på lång sikt. Enligt den s k Solowmodellen är det naturligt att rika länder (hög nivå på BNP per capita och produktivitet) uppvisar låg tillväxt. a) Illustrera hur vi analyserar tillväxt i Solowmodellen. Visa hur vi i modellen konvergerar mot en jämviktspunkt. Tips: Förklara först hur kapitalintensiteten (kapitalet per arbetare) förändras över tid. b) Antag att vi befinner oss i denna jämviktspunkt. Illustrera vad som händer med BNP per arbetare om vi plötsligt får en ökad sparkvot? c) Antag nu att vi inför befolkningstillväxt i modellen och att vi befinner oss i jämvikt. Illustrera vad som händer med BNP per arbetare om vi får en högre befolkningstillväxt? d) Skilj nu mellan tillväxttakten i BNP per arbetare och nivån i densamma. (Notera också att BNP per arbetar i princip är samma mått som BNP per capita eftersom vi bortser från arbetslöshet i Solowmodellen.) Studera sedan Figur 10-1 i Blanchard. Antag nu att du fick se ett liknande diagram som visar en likartat utvecklingen fast för BNP per capita under samma tidsperiod (sådana finns, men inte i Blanchard!). Hur skulle du då vilja förklara den långsiktigt ihållande positiva tillväxttakten i BNP per capita? Kan du använda Solowmodellen så långt som den är utvecklad i fråga a-c, eller är det något som saknas för att modellen ska kunna förklara den observerade utvecklingen? Vad tror du att de små hacken som syns i kurvan beror på? - 5 -

6 Gruppövning 5 1. Utvidgning av basmodellen I : förväntningar (kap ) Bestämning av BNP på kort sikt med inkluderande av förväntningar om framtiden. I vår basmodell är privat konsumtion bestämd av nuvarande disponibel inkomst och de privata investeringarna av räntan (i) och BNP (Y) Men konsumtions- och investeringsteorierna är nu mer sofistikerade, främst genom att vi tar hänsyn till förväntningar. a) Hur ter sig makromodellen när vi tar hänsyn till individers förväntningar? Hur påverkas IS- och LM-relationerna/kurvorna? b) Antag att du får veta att du får en omedelbar skattesänkning under innevarande år. Hur påverkar detta dina köp- och investeringsbeslut i och med att du måste ta hänsyn till framtiden? Betrakta i termer av den förväntningsutvidgade IS-LM-modellen. 2. Utvidgning av basmodellen II: öppen ekonomi (kap ) Bestämning av BNP på kort sikt när ekonomin är öppen. Vid analyser av öppna ekonomier tar vi hänsyn till att BNP på kort sikt även påverkas av export och import. Export- och importvolymen bestäms av reala växelkurser samt av BNP i det egna landet och utomlands. a) Definiera nominell och reala växelkurs. b) Använd den enkla versionen av ränteparitetsvillkoret för att förklara varför nominella räntor kan skilja sig mellan två länder. Vad händer med den nominella växelkursen ( E ) om den nominella räntan ökar? Antag för enkelhetens skull att E e = 0. c) Förklara hur en nominell depreciering påverkar nettoexporten på kort sikt? Illustrera eventuell anpassning av nettoexporten över tid med hjälp av en s k J-kurva under förutsättning att det s k Marshall-Lerner-villkoret är uppfyllt. d) Penning- och finanspolitikens effekter på BNP beror på om landet har rörliga växelkurser (t ex Sverige, USA eller EMU) eller fasta växelkurser (t ex Kina). Varför är finanspolitik ett effektivare stabiliseringspolitiskt instrument vid fast växelkurs jämfört med fallet då växelkursen är rörlig? Illustrera med hjälp av ett IS-LM-diagram! Även vid gruppövning 5: - Gruppindelning och fördelning av redovisningsuppgifter inför seminarierna. Obligatorisk närvaro för seminarieserien