Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson"

Joakim Sundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik

2 Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen. Stabiliseringspolitik. Keynesianismen.

3 Inflation Centralbankens uppgift: bevara förtroendet för det finansiella systemet och bevara penningvärdet, dvs bekämpa inflationen. Inflationsmålet 2% (+/- 1%). I januari var inflationen, mätt som den årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI) = 0,6 procent (0,9 procent i december).

4 Inflationen just nu (januari 2010) Källa: Riksbanken,

5 Igen: Varför vill vi inte ha inflation? Omfördelning av förmögenhet Trögrörliga löner (fleråriga avtal) gör att köpkraft urholkas. Bättre för grupper med indexerad lön. Sparande missgynnas. Bra med reala tillgångar. Oförutsägbar inflation kan störa prissignaler (leder till ineffektivitet). Mindre investeringar då svårt att låna eftersom osäkerhet om framtida inflation. Svårt att klara jobben inflation ger dyrare exportvaror och mindre export (sämre konkurrenskraft). Inflation ger förväntningar om framtida inflation.

Oförutsägbar inflation kan störa prissignaler (leder till ineffektivitet).

6 Hur kontrollera penningvärdet? Penningvärdet bevaras genom att centralbanken kontrollerar penningmängden. Den monetära basen (the monetary base) kontrolleras den utestående mängden av sedlar och mynt och bankernas tillgodohavanden i centralbanken. Penningmängden den monetära basen: M0 sedlar och mynt. M3 Riksbankens officiella mått, förutom sedlar och mynt även bankinlåning från hushåll och företag och bankcertifikat.

bankernas tillgodohavanden i centralbanken. Penningmängden den monetära basen: M0 sedlar och mynt.

7 Hur ökas (och minskas) penningmängden? Genom att sänka styrräntan (reporäntan) billigare för bankerna att låna från centralbanken. Genom köp av statsobligationer och utländsk valuta och betalning sker med sedlar som cirkulerar i systemet. Den ökade monetära basen används antingen till konsumtion eller sparande: Konsumtion bidrar till ny konsumtion. Sparande bidrar till ökad utlåning som genererar mer sparande och konsumtion. Den totala penningmängden kommer öka mer än vad den monetära basen ursprungligen gjorde kreditmultiplikatorn (the multiplicator effect).

Den ökade monetära basen används antingen till konsumtion eller sparande: Konsumtion bidrar till ny konsumtion.

8 Prognos för reporäntan Källa: Riksbanken,

9 Svårigheter när inflationen ska kontrolleras med penningmängden Hur starkt är sambandet mellan penningmängd och prisnivå? Hur snabbt slår förändringar i penningmängden på prisnivån? Svårt att kontrollera penningmängden i en liten öppen ekonomi. Vad är pengar? Politiska svårigheter.

Hur snabbt slår förändringar i penningmängden på prisnivån?

10 Kostnads- och efterfrågeinflation Kostnadsinflation beror på kostnadsstegringar (flaskhalsar i produktion). Efterfrågeinflation beror på en ökad efterfrågan i ekonomin (penningmängdstillväxt). Svårt att skilja de båda åt! Pris-löne-spiral (price wage spiral).

Efterfrågeinflation beror på en ökad efterfrågan i ekonomin

11 För att stark efterfrågan ska lyckas trycka upp inflationen krävs en ackommoderande politik (accomodating policy). Centralbanken tänker inte öka penningmängden och släppa upp inflation icke ackommoderande politik.

12 Marknadsstrukturens roll Prisökningar om konkurrensen försämras: Monopol Oligopol Monopolistisk konkurrens En alltmer avreglerad marknad samt frihandel har minskat inflationstrycket. Skärpt pris och kostnadspress. Utländska företag. Företag allt mindre trogna sina leverantörer. IT och Internet har gjort det enklare att jämföra priser och handla billigare.

inflationstrycket. Skärpt pris och kostnadspress. Utländska företag.

13 Förväntningar - trovärdighet Att knäcka förväntningar en central uppgift för centralbanken. Länder med låg inflation kännetecknas av att människor har ställt in sig på låg inflation. Inflationsmål. Ett mål på 2 % är liktydigt med prisstabilitet. Riksbanken har en oberoende ställning!

Länder med låg inflation kännetecknas av att människor har ställt in

14 Importerad inflation Pris och valutaförändringar i utlandet. Revalvering.

15 Konjunkturer - definitioner Potentiell BNP: Hållbar BNP, då alla resurser utnyttjas men utan att överansträngas. Högkonjunktur (Economic boom): Period med hög produktion, ibland över potentiell BNP. Lågkonjunktur (Economic recession): Produktionsnivån ligger under potentiell BNP. Kan leda till recession och depression. Produktionsgap (Output gap): Hur mycket understiger faktisk BNP potentiell BNP?

Högkonjunktur (Economic boom): Period med hög produktion, ibland över potentiell BNP.

16 Hög- och lågkonjunkturer BNP Neg. produktionsgap Potentiell tillväxt Faktisk BNP Produktionsgap Tid

17 En normal konjunkturrörelse Produktionen ökar (kan bero på ökad efterfrågan). Ökad D och stigande produktivitet skapar optimism. Fortsatt stigande efterfrågan skapar investeringar för att bygga upp kapaciteten. Investeringar finansieras med lån på kreditmarknaderna. Räntan går därmed upp. Om efterfrågan fortsätter måste företagen nyanställa sysselsättning stiger och arbetslöshet sjunker. Efterfrågan på varor och tjänster gör att kostnaden för arbetskraft stiger. Företag måste höja lönerna för att locka personal. Flaskhalsar uppstår och den allmänna prisnivån pressas upp inflation. Optimismen kan också vara överdriven, överkapacitet. Den höga räntan gör att D på krediter faller. De som skuldsatt sig börjar amortera, D faller.. Processen spegelvänds.

Om efterfrågan fortsätter måste företagen nyanställa sysselsättning stiger och arbetslöshet sjunker. Efterfrågan på varor och tjänster gör att kostnaden för arbetskraft stiger.

18 Vad kan orsaka konjunktursvängningar? Intensiva investeringsperioder. Köpkraftsökning investeringar mer tillväxt flaskhalsar mindre tillväxt mindre investeringar mindre tillväxt Extern störning: T ex oljepriset ökar mindre köpkraft mindre investeringar lägre tillväxt Stötvis teknisk utveckling. Förväntningar - flockmentalitet (herd behaviour) Politiskt skapade konjunkturer.

mindre tillväxt Extern störning: T ex oljepriset ökar mindre köpkraft mindre investeringar

19 Hur analysera konjunktursvängningar? - AD modellen Utbud och efterfrågan (som tidigare). Skillnader: Kort och lång sikt. Ekonomins aggregerade efterfrågan (hela ekonomin!) och den allmänna prisnivån. AD=C + I + G + Ex Im. Efterfrågekomponenter: konsumtion, investeringar och bytesbalansen. Alla komponenter stimuleras av låg prisnivå på kort och lång sikt.

) och den allmänna prisnivån. AD=C + I + G + Ex Im.

20 Aggregerad efterfrågan Prisnivå Aggregerad Efterfrågan BNP

21 Forts. Utbudet: Hur snabbt sker anpassningen till ändrade förhållanden? På kort sikt påverkas det aggregerade utbudet av prisnivån. tröga priser och löner. priser utvecklas olika snabbt på olika marknader. Inte perfekt information. På lång sikt påverkas INTE utbudet av prisnivån, påverkas av tillgången på produktionsresurser och teknik.

22 Prisnivå Långsiktigt utbud Kortsiktigt utbud BNP

23 Alltså: på lång sikt priset inget påverkan på produktion och sysselsättning. Men på kort sikt kan ekonomin nå en jämvikt som avviker från den långsiktiga (hög- eller lågkonjunktur). Exempel 1: aggregerad efterfrågan sjunker pga av pessimism om framtiden. Exempel 2: utbudschock. Anpassning tillbaka beror på hur god anpassningsförmågan är.

24 Efterfrågechock - Långsiktig anpassning Prisnivå Långsiktigt utbud E 1 E 0 A U 0 U 1 B C BNP

25 Utbudschock - Långsiktig anpassning Prisnivå Långsiktigt utbud E U 1 U 0 U 2 B A BNP

26 Konjunkturer stabiliseringspolitik Varför är konjunkturer ett problem? - Variationer i priser och arbetslöshet ger en godtycklig omfördelning av realinkomst, osäkerhet för hushåll och företag, svårigheter planera... => en poäng att minska konjunktursvängningar. TOLK VT 08

27 Hur motverka konjunkturer? Automatiska stabilisatorer: per automatik påverkas människors disponibla inkomster (t ex arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag, progressiva skatter). Finanspolitik (Fiscal policy): statens budget. Penningpolitik (Monetary policy): centralbankens kontroll över ränta och penningmängd.

28 Finanspolitik (fiscal policy) Expansiv finanspolitik innebär t ex: Sänka skatter utan att sänka utgifter. Öka utgifter utan att öka skatter. Syfte: att stimulera efterfrågan. Kontraktiv finanspolitik. Samma sak fast tvärt om...

29 Penningpolitik (monetary policy) Riksbanken kan göra följande: Höja/sänka reporäntan. Öka minska penningmängden. Om räntan går upp har vi en kontraktiv penningpolitik och om den går ner har vi en expansiv dito. Om räntan går ner stimuleras efterfrågan och vice versa.

30 Efterfrågechock - Expansiv stabiliseringspolitik Prisnivå Långsiktigt utbud E 1 E 0 E 2 A U B BNP

31 Utbudschock -Expansiv stabiliseringspolitik Prisnivå Långsiktigt utbud E 1 U 1 E 0 C U 0 B A BNP

32 Utbudschock -Expansiv stabiliseringspolitik Prisnivå Långsiktigt utbud U 1 E 0 C U 0 B A BNP

33 Keynesianismen Ifrågasatte den klassiska synen. Antar tröga priser och löner på kort sikt. Ekonomin rör sig inte automatiskt mot full sysselsättning. Efterfrågepolitik anses som väldigt effektivt. Anses orsaka endast lite (om någon) inflation. Har präglat efterkrigstidens ekonomiska politik.

34 Problem med keynesiansk efterfrågepolitik Information. Svårt med fine tuning, riskerar att förstärka problemen. Keynesianism: antingen arbetslöshet eller inflation men stagflation då? Penningpolitik kan vara mer effektivt än finanspolitik. Antar i stora drag en stängd ekonomi (ingen utrikeshandel eller valutaflöde).

Relevanta dokument

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.

1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET