Nationalekonomi för tolkar och översättare
|
|
- Peter Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationalekonomi för tolkar och översättare 21 februari 2012 Konjunkturer och stabiliseringspolitik En modell för makroekonomisk analys Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen
2 Introduktion Det här gör vi i kväll: Diskussion om veckans instuderingsfrågor (på tavlan) Högkonjunktur och lågkonjunktur. Produktionsgapet. Genomgång av AS-AD-modellen: Aggregerat utbud (AS) och aggregerad efterfrågan (AD). Stabiliseringspolitikens grunder.
3 Hög- och lågkonjunktur Under de senaste 200 åren har BNP/capita i världen ökat kraftigt. Stora variationer mellan länder, men också från år till år. Två förklaringar: - Cykliska förlopp. Produktionen fluktuerar kring en långsiktig trend. Detta kallas konjunktursvängningar. - Den långsiktiga trenden kan förändras, till exempel efter tekniska genombrott.
4 Hög- och lågkonjunktur Vi ska fokusera på de kortsiktiga fluktuationerna. En period som omfattar en högkonjunktur och en lågkonjunktur brukar kallas för en konjunkturcykel. I högkonjunktur är BNP större än den skulle vara enligt den långsiktiga trenden. Produktionsgapet är positivt. I lågkonjunktur är BNP i stället mindre än den trendmässiga produktionen.
5 Hög- och lågkonjunktur BNP (Y) Högkonjunktur Potentiell BNP Lågkonjunktur Tid
6 Hög- och lågkonjunktur Den produktion som motsvaras av den långsiktiga trenden kallas potentiell BNP eller naturlig BNP. Lite knepiga begrepp, öppnar för missförstånd. Vad det handlar om är att kapaciteten i ekonomin används så mycket som möjligt, men utan att överansträngas. Avgörs av tillgången på produktionsfaktorer och på yttre förhållanden (institutioner, demografi, geografi).
7 Hög- och lågkonjunktur Viktigt att skilja mellan produktionsnivån och tillväxttakten. En konjunkturuppgång innebär att BNP ökar snabbare än normalt. Den leder till högkonjunktur, ett läge där BNP är större än den trendmässiga produktionen. En konjunkturnedgång innebär att BNP ökar långsammare än normalt, eller t.o.m. minskar. Den leder till lågkonjunktur.
8 Hög- och lågkonjunktur BNP (Y) Konjunkturuppgång Potentiell BNP Konjunkturnedgång Tid
9 Hög- och lågkonjunktur Några vanliga benämningar: Överhettning (overheating): Produktion utöver det normala i kombination med resursbrist. Avmattning (slowdown): Tillväxttakten minskar. Recession (recession): BNP minskar två kvartal i rad (viss förenkling, tumregel). Depression (depression): Särskilt djup och/eller långvarig minskning av BNP. Ingen formell definition.
10 Hög- och lågkonjunktur I modellen är kurvorna jämna och regelbundna, men i praktiken är konjunkturcykelns längd och styrka mycket oregelbundna. Vissa ekonomer ifrågasätter om det alls rör sig om en cykel. Ett problem när vi diskuterar konjunktursvängningar är att vi inte kan observera potentiell BNP. Produktionsgapet är alltid en beräkning.
11 Hög- och lågkonjunktur
12 Hög- och lågkonjunktur. 980 Svensk BNP (kvartalsvärden) Miljarder kronor Procentuell förändring (höger) Källa: Konjunkturinstitutet
13 Hög- och lågkonjunktur Vad som orsakar konjunktursvängningarna är en omdiskuterad fråga. Vi går inte in på den. Låt oss i stället titta närmare på ett normalt konjunkturförlopp som Eklund beskriver det.
14 Hög- och lågkonjunktur Under lågkonjunkturen finns det gott om ledig kapacitet i ekonomin. Om efterfrågan ökar kan företagen därför öka produktionen med befintlig personal och kapital. Produktiviteten (Y/H) stiger. Vinstutsikterna förbättras och börskurserna stiger. Hushållen ökar konsumtionen när tiderna blir bättre. Företagen investerar för att öka kapaciteten. Bankernas utlåning blir mer frikostig.
15 Hög- och lågkonjunktur Företagen börjar nyanställa. Sysselsättningen ökar. Detta sker vanligtvis sent under uppgången. Kostnaderna stiger. Flaskhalsar och resursbrist uppstår. Konjunkturuppgången bryts. Överhettning, alltför stora investeringar och höjt ränteläge är några möjliga anledningar. Hushåll och företag blir försiktigare och lånar mindre.
16 Hög- och lågkonjunktur Sämre vinstutsikter gör att börskurserna faller. Bankerna blir mer restriktiva i sin kreditgivning. När både konsumtion och investeringar minskar faller efterfrågan. Företagen får överkapacitet och reducerar personalen. Inflationstrycket minskar p.g.a. minskad efterfrågan. Räntorna sjunker p.g.a. minskat intresse för lån. Återigen är kostnaderna låga och den lediga kapaciteten stor. En ny konjunkturuppgång kan börja.
17 AS-AD-modellen Dessa kortsiktiga växlingar i ekonomin kan analyseras med hjälp av AS-ADmodellen. Med hjälp av modellen kan vi också analysera politiska åtgärder som syftar till att påverka konjunkturen. Modellen består av två grundläggande samband: Aggregerat utbud (aggregated supply) och aggregerad efterfrågan (aggregated demand), illustrerade med var sin linje/kurva.
18 AS-AD-modellen Aggregerad efterfrågan (AD) är den totala efterfrågan i ekonomin. Den blir större ju lägre priserna är. Vi kan använda uttryck hämtade från genomgången av BNP: Y= C+I+G+NX Lägre priser ökar privat konsumtion, investeringar och nettoexport. Vi utgår från att alla andra faktorer hålls oförändrade, t.ex. prisnivån i andra länder. Ceteris paribus-antagandet.
19 AS-AD-modellen P Aggregerad efterfrågan (AD) Y
20 AS-AD-modellen Aggregerat utbud står för det totala utbudet i ekonomin. Här finns några speciella svårigheter: 1) Sambandet mellan prisnivå och produktionsvolym ser olika ut på kort och lång sikt. 2) Det råder oenighet mellan ekonomer om hur sambandet ser ut på kort sikt.
21 AS-AD-modellen På lång sikt har den allmänna prisnivån ingen inverkan på produktionsvolymen. Om alla priser fördubblas finns inget skäl att arbeta mer eller tillverka mer. Jämför med fallet då bara den egna timlönen fördubblas. På lång sikt avgörs produktionsvolymen i stället av tillgången på produktionsfaktorer och yttre omständigheter, som vi påpekade i stycket om potentiell BNP. Den långsiktiga AS-kurvan är därför en vertikal linje.
22 AS-AD-modellen P Aggregerat utbud, lång sikt (LRAS) Y
23 AS-AD-modellen Men som vi har sett avviker faktisk BNP ofta från potentiell BNP, vilket medför att vi får ett produktionsgap. På kort sikt kan det också finnas ett samband mellan BNP och prisnivå. Ju större produktion, desto högre priser. En förklaring är att det blir dyrare att producera när kapaciteten tänjs ut för att möta ökad efterfrågan. Övertid kostar extra och reservmaskiner kan ha sämre kapacitet.
24 AS-AD-modellen P Aggregerat utbud, kort sikt (SRAS) Aggregerat utbud, lång sikt (LRAS) Y
25 AS-AD-modellen Eklunds AS-kurva är rak, precis som utbudskurvorna i mikromomentet. Vår AS-kurva är i stället böjd, så att den blir brantare till höger i diagrammet. Orsaken är att kostnadstrycket ökar olika snabbt, beroende på kapacitetsutnyttjandet. Vid lågt kapacitetsutnyttjande kan produktionen öka utan att kostnadstrycket stiger. AS-kurvan är flack. Ju högre kapacitetsutnyttjande, desto högre kostnadstryck. AS blir brantare.
26 AS-AD-modellen Nu kombinerar vi AD-kurvan med den kortsiktiga AS-kurvan för att finna den kortsiktiga jämvikten i ekonomin. Skärningspunkten mellan kurvorna avgör storleken på produktionen och den allmänna prisnivån på kort sikt. Där är aggregerat utbud och aggregerad efterfrågan lika stora. I det här fallet sammanfaller den kortsiktiga jämviktsproduktionen med den långsiktiga. Inget produktionsgap.
27 AS-AD-modellen P LRAS SRAS p0 AD Y Y0
28 AS-AD-modellen Jämvikten är inget stabilt tillstånd. Externa chocker skiftar AD-kurvan eller SRAS-kurvan. Det kan t.ex. handla om en förändrad syn på framtiden, höjda råvarupriser eller politiska åtgärder. Vi ska studera några olika scenarier och två olika sätt att bemöta dem att låta marknaden sköta anpassningen och att ingripa med statliga åtgärder.
29 En negativ efterfrågechock Det första exemplet är en negativ efterfrågechock. Av någon anledning minskar den aggregerade efterfrågan i ekonomin. Orsaken kan t.ex. vara en konjunkturnedgång i viktiga exportländer eller fallande huspriser. Vi illustrerar det med att låta AD-kurvan skifta inåt. Oavsett prisnivå är den samlade efterfrågan nu mindre än förut.
30 En negativ efterfrågechock P LRAS SRAS P0 A p1 B AD Y Y1 Y0
31 En negativ efterfrågechock Detta leder till att BNP krymper och att priserna faller. Vi får alltså ett negativt produktionsgap eftersom BNP är mindre än den potentiella produktionen. Efter hand sätter ökad arbetslöshet press på lönerna nedåt. SRAS-kurvan skiftar gradvis ned till dess att vi återigen har Y = LRAS.
32 En negativ efterfrågechock P LRAS SRAS P0 A p1 B AD p2 C Y Y1 Y2
33 En negativ efterfrågechock En viktig fråga är hur lång tid det tar för ekonomin att röra sig tillbaka till den potentiella produktionsnivån (LRAS). Om marknaderna är stela och priserna trögrörliga varar lågkonjunkturen längre. Ett vanligt antagande är att det är särskilt svårt att sänka de nominella lönerna. De är trögrörliga nedåt.
34 En negativ utbudschock Även utbudssidan kan utsättas för chocker. Om företagens kostnader stiger inträffar en negativ utbudschock. SRAS-kurvan skiftar inåt: Oavsett prisnivå blir nu utbudet mindre än förut. Detta kan bero på dyrare insatsvaror eller energi, men också på att löntagarnas förhandlingsstyrka har ökat. Sämre konkurrens mellan företagen får samma effekt. Högre pålägg (markup).
35 En negativ utbudschock P LRAS p1 B SRAS p0 A AD Y Y1 Y0
36 En negativ utbudschock Här ser vi att den allmänna prisnivån har stigit, samtidigt som BNP har minskat och är mindre än den potentiella produktionen. Vi har alltså inflation och lågkonjunktur samtidigt. Denna kombination kallas ibland stagflation (stagnation + inflation). Obehaglig överraskning på 1970-talet.
37 En negativ utbudschock I bästa fall anpassar sig ekonomin snabbt, på samma sätt som vi beskrev i fallet med en negativ efterfrågechock. Det låga kapacitetsutnyttjandet gör att lönerna pressas ned och SRAS-kurvan skiftar tillbaka. Risken finns dock att inflationsimpulsen sprider sig i ekonomin: Andra företag höjer priserna, och arbetstagarna begär kompensation i form av högre löner.
38 En negativ utbudschock P LRAS p1 B SRAS p2 C AD Y Y1 Y2
39 AS/AD-modellen Vi har studerat två negativa chocker, från efterfrågesidan och från utbudssidan. Chocker kan också vara positiva och leder i så fall till att produktionen blir större än potentiell BNP. En positiv efterfrågechock illustreras med att AD-kurvan skiftar utåt. En positiv utbudschock innebär att SRAS-kurvan skiftar utåt.
40 AS/AD-modellen En viktig fråga i samband med utbudschocker är om förändringarna påverkar den potentiella produktionen. I så fall förskjuts LRAS. Några exempel: - Hårdare konkurrens mellan företagen. - Förbättrad teknologi. - Mindre samordnade löneförhandlingar. - Utslagning av arbetskraft under en djup lågkonjunktur.
41 Stabiliseringspolitiken En politik som syftar till att jämna ut konjunktursvängningarna kallas stabiliseringspolitik. Denna idé slog igenom under depressionen på 1930-talet. Keynes, Stockholmsskolan (Ohlin, Myrdal m.fl.). Tanke: Stimulera ekonomin i lågkonjunktur och strama åt i högkonjunktur.
42 Stabiliseringspolitiken Två varianter: Penningpolitik (monetary policy) och finanspolitik (fiscal policy). Penningpolitiken sköts av centralbanken (i Sverige Riksbanken). Verktyg: Höjd eller sänkt styrränta. Finanspolitiken sköts av regeringen/ finansdepartementet. Verktyg: Skatter, offentlig konsumtion, offentliga investeringar.
43 Stabiliseringspolitiken Stabiliseringspolitiken blir viktigare ju sämre marknaden själv klarar att återgå till den potentiella produktionsvolymen. Källa till lång debatt mellan olika ekonomiska skolor, bl.a. keynesianer och monetarister. Ambitioner och värderingar påverkar. Olika stor handlingsfrihet i olika länder: Utrikeshandel, skuldsättning, internationella åtaganden.
44 Stabiliseringspolitiken Låt oss studera efterfrågechocken och utbudschocken en gång till. Vad händer, och hur kan regeringen eller Riksbanken påverka händelseförloppet? Vi börjar med den negativa efterfrågechocken. AD-kurvan skiftar inåt. Prisnivån och produktionen faller.
45 Stabiliseringspolitiken P LRAS SRAS P0 A p1 B AD Y Y1 Y0
46 Stabiliseringspolitiken Här kan stabiliseringspolitiken se till att stimulera ekonomin för att ersätta bortfallet av efterfrågan. Regeringen kan sänka skatterna så att den privata konsumtionen (C) ökar. Regeringen kan också öka de egna utgifterna, antingen för konsumtion (G) eller investeringar (I). Y = C+I+G+NX
47 Stabiliseringspolitiken Ett alternativ är att centralbanken sänker räntan. Det gör det billigare att låna till konsumtion och investeringar. Hushåll och företag ökar efterfrågan. Y = C+I+G+NX En politik som syftar till att stimulera efterfrågan kallas expansiv penning-/ finanspolitik. En politik som syftar till att strama åt efterfrågan kallas kontraktiv.
48 Stabiliseringspolitiken P LRAS SRAS P2 C p1 B AD Y Y1 Y2
49 Stabiliseringspolitiken Utbudschocken är ett svårare kapitel. Anledningen är att vi får lågkonjunktur och inflation samtidigt. Detta skapar ett dilemma för centralbanken och regeringen.
50 Stabiliseringspolitiken P LRAS p1 B SRAS p0 A AD Y Y1 Y0
51 Stabiliseringspolitiken Ett alternativ är att slå vakt om produktionsnivån och sysselsättningen. I så fall för man en expansiv politik som ökar efterfrågan. AD-kurvan skiftar ut. Effekten blir att produktionsnivån återställs. Produktionsgapet försvinner. Men samtidigt ökar också priserna ännu mer.
52 Stabiliseringspolitiken P LRAS p2 C p1 B SRAS p0 A AD Y Y1 Y2
53 Stabiliseringspolitiken Det andra alternativet är att bekämpa inflationen och slå vakt om den tidigare prisnivån. I så fall för man en kontraktiv politik som minskar efterfrågan. AD-kurvan skiftar in. Effekten blir att prisnivån faller tillbaka. Samtidigt har produktionen minskat ännu mer än tidigare. Lågkonjunkturen har förvärrats.
54 Stabiliseringspolitiken P LRAS p1 B SRAS p2 C AD A Y Y2 Y1 Y0
55 Stabiliseringspolitiken P? LRAS? B SRAS p0 A AD Y Y0
56 Stabiliseringspolitiken Stark tilltro till stabiliseringspolitikens möjligheter under och 60-talen. Finanspolitiken i centrum. Mindre tilltro till penningpolitiken. Fine-tuning: Försök att finjustera konjunktursvängningarna. Synsättet utmanat av monetaristerna och nyliberal politik fr.o.m talet.
57 Framåtblick Ingen föreläsning nästa vecka. Om två veckor: - Fortsatt genomgång av finans- och penningpolitikens möjligheter och problem - Avvägningen inflation/arbetslöshet - Den öppna ekonomin Mottagning i A263 kl 16 inför varje föreläsning. Hämta Penningpolitisk rapport februari 2012 på
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H.
1. PÅ MARKNADEN FÖR EKONOMER GES UTBUDET AV KU= 15P 250 OCH EFTERFRÅGAN AV KE= 150 5P. P BETECKNAR TIMLÖNEN. IFALL DET INFÖRS EN MINIMILÖN PÅ 22 /H. VAD KOMMER DET ATT LEDA TILL? I VILKET LAND KOSTAR DET
Läs merFöreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs mer1. BNP, sysselsättning, arbetskraft, arbetslöshet, inflation - centrala begrepp i makroekonomin (kap. 2)
Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen VT09 Grundkurs i nationalekonomi Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Gruppövningar Gruppövning 1 1. BNP, sysselsättning, arbetskraft,
Läs merMiljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019
1 Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019 DEL 1: Uppgifter i företagsekonomi (0 30 poäng) Uppgift 1.1 (0 6 poäng) Vad avses med halvfasta kostnader? (s.237) Halvfasta kostnader är oförändrade
Läs merTentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten
Läs merDEN KEYNIANSKA SYNEN (S )
DEN KEYNIANSKA SYNEN (S. 177-188) JOHN MAYNARD KEYNES Hans teorier presenterades under depressionen på 1930-talet Innefattar de kortsiktiga konjunkturröelserna och stabiliseringspolitikenà aktiv stabiliseringspolitik
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt S-D modellen IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, ränta och löner) på kort och medellång sikt. F6: sid.
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 12 mars 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the
Läs mer1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad
FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merSvenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011
Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet
Läs merFöreläsning 3 IS-LM-IRP modellen
Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merAggregerat Utbud. Härledning av AS kurvan
Blanchard kapitel 7 edellång sikt S- modellen 7-1 ggregerat Utbud F5: sid. 1 IDG: Gifta ihop alla marknader vi diskuterat. Vad bestämmer priser och produktion (samt arbetslöshet, shet, ränta r och löner)
Läs merMAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs merLÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA
FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet
Läs merskriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: skriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-11-01 Tid: 14:00 17:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merSätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag
Dagens föreläsning Sätta ihop tre relationer till en modell för BNP, arbetslöshet och inflation på kort och medellång sikt: Okuns lag Efterfrågekurvan (AD-relationen) Phillipskurvan Nominell kontra real
Läs merTentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Mats Persson Tentamen på grundkurserna EC1201 och EC1202: Makroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng, lördagen den 13 februari 2010 kl 9-14.
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merTentamen, del 1. Makroekonomi NA augusti 2014 Skrivtid 90 minuter.
Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 25 augusti 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på
Läs merFöreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q
Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merKap Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet
Kap 11-13 Aggregerat utbud, inflation och arbetslöshet 1 Pengar och dess funktioner Bytesmedel Pengar fungerar som bytesmedel för varor och tjänster effektiviserar handel Räkenskapsenhet Anger priser och
Läs merNATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M
NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2014 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer
Läs merI grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.
1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merEkonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG
1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Kursexaminator Sammanfattning Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merTentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014
Marknad och Politik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 23-05-2016 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Totalt
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merFörsörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):
Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande
Läs merSvarsförslag. Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009.
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Svarsförslag Makroekonomi NA0133 29 Maj 2009. Dessa svar är tagna rakt av från era egna tentaskrivningar. Dock har jag inte orkat återge figurerna. Svaren
Läs merTentamen. Makroekonomi NA juni 2013 Skrivtid 4 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 5 juni 2013 Skrivtid 4 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 4 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merNationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning
Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Keynes sid. 2 Friedman (monetarismen) sid. 4 Smith sid. 5 Marx sid. 6 6 KONJUNKTURER OCH EKONOMISK POLITIK 93 JOHN MAYNARD KEYNES
Läs merUtbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS)
Från kort till medelfristig sikt den aggregerade utbuds- och efterfrågemodellen Kapitel 17 Utbudsfunktionen på kort (SAS) och medelfristig sikt (MAS) Tre tidshorisonter i makroanalys Kort sikt Medelfristig
Läs merVad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merDEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap Joakim Persson. Vt 2012.
DEN KORTSIKTIGA MODELLEN OSP kap. 9-12. Joakim Persson. Vt 2012. 1. Konjunkturer Från den långsiktiga modellen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av BNP per capita ökar med den tekniska utvecklingen
Läs merKursnamn/benämning Makroekonomi
Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merTentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.
Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 5 juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på fler
Läs merNATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M
NATIONAL EKONOMI K O M P E N D I U M Kompendium nationalekonomi Makro Hip2 Vt 2011 Det ekonomiska kretsloppet och multiplikatoreffekten Det har vi talat om tidigare och man bör kunna det nu också. Konjunkturer
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 29 januari 2005 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten
Läs merMakroekonomi, 730G43, 10hp
LINKÖPINGS UNIVERSITET IEI Civilekonomprogrammet, T2 Birgit Hagberg, Bo Sjö, Mikael Wendschlag Vt11 Kursinformation Makroekonomi, 730G43, 10hp Makroekonomisk teori analyserar samhällens ekonomi ur ett
Läs merEn beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP
Prognosavdelningen 15 december 2015 En beskrivning av hur Konjunkturinstitutet beräknar potentiell BNP För att kunna göra prognoser för den faktiska utvecklingen av BNP på längre sikt beräknar Konjunkturinstitutet
Läs mer5. Riksbanken köper statspapper och betalar med nytryckta sedlar. Detta leder till ränta och obligationspris på obligationsmarknaden.
Följande nationalräkenskapsdata gäller för uppgift 1-4 Privat konsumtion = 1100 Privat bruttoinvestering = 350 Offentlig sektors köp (G) = 450 Export av varor och tjänster = 1000 Import av varor och tjänster
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merHur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.
Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur
Läs merMoment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18.
Moment 6: Uppgifter på den Keynesianska modellen och Phillipskurveteorin. Läs: FJ Kap. 16-18. Den Keynesianska modellen för en sluten ekonomi på kort och lång sikt Läs FJ kap. 16. IS-LM-modellen. P är
Läs merTentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 24 mars 2007 Tentamen består av två delar om tillsammans 100 poäng. Om du klarat dugga
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. MED FACIT Syftet med facit är
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt. Viktor Mejman. Kristin Ekblad. Nabil Mouchi
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2011-06-22 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För
Läs merDugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004
Dugga 2, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi med tillämpningar, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merTillväxt på lång och kort sikt. Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011
Tillväxt på lång och kort sikt Svenska samhällsförhållanden II Sandra Backlund december 2011 Föreläsning I i) Tillväxt ii) Penningvärde iii) Konjunktur i ) Tillväxt, Miljö, Fördelning Tillväxt ökning av
Läs merTentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum 2013-03-27 Material Kursexaminator Tentamen Olle Hage Betygsgränser G = 30-39,5; VG = 40-50 Tentamenspoäng
Läs mera) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS
Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar
Läs merKursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merTentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, onsdagen den 3 juni 2009 kl 9-14. Tentamen består av
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare 20 mars 2012 Finanskrisen Riksbankens konjunkturprognos Repetition Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Finanskrisen: Översikt Lång uppgångsfas,
Läs merFörra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)
Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation
Läs merStabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren
Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:
Läs merFöreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merVad händer om huspriserna i USA rasar?
Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merOBS att till uppgift 4b) finns ett antal svarsblad i slutet av tentamen
Samhällsekonomi Provmoment: Ladokkod: Skriftlig tentamen 21SH2A 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 30/5 2017 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal, rutat papper Allmänna anvisningar: Tentamen
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 1/11 2016 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare,
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL
Läs merEfterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?
Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden
Läs merDel 2: Makroekonomi. Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet.
Del 2: Makroekonomi Föreläsning 4: Tidigare konsumenternas och producenternas samspel på marknaden, nu ekonomins samlade aktivitet. 1 Idag Nationalräkenskaper: Vad är BNP? - en översikt. Betalningsbalansen.
Läs merBostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Läs merSamhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst
Läs merTentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1060/8400 Moment: makroteori och stabiliseringspolitik 10 p. Söndagen den 20 mars 2005 Skrivtid: 5 timmar.
Läs merGrundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström
It s just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up. Muhammed Ali Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Finlands makropolitiska framtid, här. 25.11.2014
Läs merNationalekonomi för tolkar och översättare
Nationalekonomi för tolkar och översättare 6 mars 2012 Avvägningen inflation-arbetslöshet Mer om stabiliseringspolitiken Den öppna ekonomin Förväntningarnas betydelse Anders Fjellström, Nationalekonomiska
Läs merFörsättsblad Tentamen
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
Läs merLINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN
LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0011N Nationalekonomi A, Makroteori Datum LP3 12-13 Material Seminarium 2 Kursexaminator Olle Hage Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar
Läs merVart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar. Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015
Vart är världen på väg? Globala utsikter & riksbanksutmaningar Robert Bergqvist Västerås 7 oktober 2015 Fågelperspektivet Global konjunktur & finansiella slutsatser Svensk ekonomi & riksbanksutmaningar
Läs merSkriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. Personnummer:
Makroekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SMA101 Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merOmtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen John Hassler Omtentamen på grundkursen EC1201: Makroteori med tillämpningar 15 högskolepoäng, söndagen den 16 augusti 2009 kl 9-14. Tentamen består
Läs merÖvningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi
Övningsfrågor 3 1. Den öppna ekonomin a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi Svar: Då vi har en öppen ekonomi så kommer en inkomstökning resultera
Läs mer