Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Transkript

1 Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten: automatiskt stabilt penningvärde, p.g.a. begränsningar i monetär bas (se inflationen i figur 4.1. i Tson- Söderström) ingen valutapolitik Ingen finanspolitik: Balanserad statsbudget en självklarhet (Nästan) ingen arbetsmarknadspolitik: Arbetslöshet ett prisbildningsproblem och arbetsmarknadspolitik skulle innebär längre tid för lönerna att anpassas nedåt 1

2 Efter Keynes Arbetslöshet beror på för låg efterfrågan och sänkta löner skulle enbart leda till ytterligare sänkt efterfrågan Arbetslöshet även i jämvikt, om än bara på kort sikt (som dock kunde vara flera år) Alltså var det statens ansvar att hålla efterfrågan uppe vid arbetslöshet (och dämpa efterfrågan vid inflationsrisk), balansera efterfrågan istället för statsbudgeten Finanspolitik: Under- och överbalansera statsbudgeten efter behov! Gjordes i exempelvis Sverige också med framgång på talet Penning och valutapolitik: guldmyntfoten återupprättades efter första världskriget men nu med stora problem (se figur 4.1. och 4.2 i Tson-Söderström). Avskaffades 1931 målsättningen fortfarande att stabilisera inhemsk prisnivå, bland annat (f.o.m. 40-talet) genom lågräntepolitik kombinerad med kreditregleringar Bretton Woods (1951): Dollarn knöts till guldet och andra valutor till dollarn penning- och valutapolitik kunde inte användas för att stabilisera efterfrågan 2

3 Arbetsmarknadspolitik i en del länder, exempelvis Sverige: Rehn Meidner (1951) Inflation Arbetslöshet Den Rehn- Meidnerska modellen restriktiv efterfrågepolitik solidarisk lönepolitik (OBS i betydelsen lika lön för lika arbete, inte en allmän löneutjämning!) arbetsmarknadspolitik, främst för ökad rörlighet Skulle leda till minskad konflikt mellan låg inflation och låg arbetslöshet högre ekonomisk tillväxt 3

4 Sammanfattning av synen på stabiliseringspolitiken vid 1960-talets slut: Phillipskurvan som visade på en trade off mellan inflation och arbetslöshet Möjlighet att (exakt) bestämma aggregerad efterfrågan, fine tuning, med hjälp av finanspolitiska åtgärder (Främst i Sverige): Möjlighet att minska målkonflikten mellan låg inflation och låg arbetslöshet genom att förskjuta Phillipskurvan inåt med hjälp av arbetsmarknadspolitik Som man kan inhämta i varje elementär lärobok i ekonomisk politik finns det idag möjligheter att med hjälp av penning- och finanspolitiska åtgärder hålla den totala efterfrågan just så hög som man önskar (Assar Lindbeck 1970, se ED 88:3, Johan Lönnroth) 4

5 Mot ett noninterventionistiskt synsätt Ursprungligen från s.k. monetarister (Milton Friedman) (se Persson Tanimura Noninterventionismen i tiden) Monetarism 1 Monetarism 2 Monetarism 3 ( Den tredje utmaningen, public choice inspirerad) Monetarism 1 Penningutbudet avgörande för utvecklingen av nominell nationalinkomst (Friedman & Schwarz, 50- talet, 1963) den nya kvantitetsteorin M V = P Y Om V är given gäller att %ΔM = %Δ(P Y) Finanspolitik har ingen (eller endast tillfällig) betydelse (om man inte parallellt justerar M) Monetarism 1 var ingen teori för den reala sidan av ekonomin M (P Y) men fördelning på P och Y? Kom först med Monetarism 2 5

6 Monetarism 2 Kritik av keynesianernas Phillipskurva: Det finns ingen stabil trade off mellan inflation och arbetslöshet! (Phelps, Friedman, 1967/1968) Skilj på kort- och långsiktig Phillipskurva Den kortsiktiga är förväntansberoende Den långsiktiga visar att ingen trade off existerar i ett längre perspektiv naturlig arbetslöshet Inflation LRPC 15% 10% SRPC (förväntad inflation = 15%) 5% SRPC (förväntad inflation = 10%) Arbetslöshet SRPC (förväntad inflation = 5%) 6

7 Den långsiktiga Phillipskurvan är nu allmänt accepterad ( jämviktsarbetslöshet, NAIRU, strukturell arbetslöshet) Detta betyder inte att monetarister och keynesianer är överens om dess betydelse för den ekonomiska politiken Olika syn på arbetsmarknadens funktionssätt Monetarister: Avvikelser från jämviktsarbetslösheten beror på felaktiga förväntningar Förväntningarna anpassas snabbt och får direkt effekt på löneanspråken Snabb anpassning till jämviktsarbetslösheten Slutsats: Det ekonomiska systemet har stark inneboende stabilitet Från adaptiva till rationella förväntningar (Nyklassiker, exempel Lucas) Kan helt neutralisera effekterna av ekonomisk politik på den reala ekonomin även på kort sikt! Endast inflationschocker kan ge kortsiktig (men ej långsiktig) effekt Penningpolitik: M P men Y förändras ej 7

8 Keynesianer: Långsiktiga bindningar på arbetsmarknaden Relativlön viktigare än reallön Detta leder till en långsam anpassning av priser och löner när efterfrågan förändras får vi istället anpassningar av kvantiteter, d.v.s. förändringar i sysselsättningen o Svårt att bli av med hög inflation utan att det kostar i form av hög arbetslöshet, tröghetsinflation o En ökad arbetslöshet riskerar att bli persistent (bestående) genom att LRPC förskjuts (hysteresis) Slutsats: det finns behov av stabiliseringspolitik! Men behov och möjligheter är inte samma sak! Fine tuning i praktiken omöjligt o Bristande information o timelags stimulansåtgärder kan få effekt först när högkonjunkturen är på väg upp Vi vill samtidigt framhålla att sannolikheten för en framgångsrik finjustering av den totala efterfrågenivån i samhällsekonomin med finanspolitiska medel är liten (Assar Lindbeck 1993) Man måste ta hänsyn till långsiktiga effekter på förtroendet för den ekonomiska politiken (rationella förväntningar) 8

9 Monetarism 3 Den tredje utmaningen Inspirerad av Public Choice Ekonomisk politik inte bara en fråga om behov och möjligheter utan också om vilja Vad säger att politikerna (regeringen) strävar efter samhällsekonomisk balans? Nyttomaximerande politiker försöker: Röstmaximera politiska konjunkturcykler Maximera storleken på offentlig sektor inom ramen för stabiliseringspolitiken Eller ännu värre: Om ekonomin behöver stabiliseras beror detta enbart på att politiker, byråkrater och fackföreningar på olika sätt ingripit och förstört marknadens funktionssätt (se sid 33 i Noninterventionismen i tiden ) 9

10 Normer och normdebatt i svensk stabiliseringspolitik efter andra världskriget talet Bretton Woods: Växelkursnorm gjorde bytesbalansen till centralt mål Från 70-talet: Sysselsättningsnorm ledde till ackommodationspolitik Ackommodationspolitik: Oavsett anledning, d.v.s. för alla slag av störningar, så strävar regeringen efter att undanröja störningens konsekvenser för sysselsättningen Störningarna bestod oftast i alltför höga löneökningar Kritiserades från 1980-talets början (särskilt 1985) av SNS konjunkturråd En sådan systematisk politik leder till att störningarna upprepas och förstärks (via rationella förväntningar) Parterna på arbetsmarknaden behöver då inte hålla nere de nominella löneökningarna och i onödan riskera konflikter eller missnöjda medlemmar 10

11 inflation (löneökning utbudschock) omvärldsinflation naturlig arbetslöshet arbetslöshet Fram till 1976: ackommodation via finanspolitik Efter 1976: ackommodation via devalveringar Förslag till förändring: Den ekonomiska politiken måste ha en mer långsiktig uppläggning! Man måste tänka på vilka signaler man via sin politik ger aktörerna på marknaden? Ge klara/vettiga/varaktiga spelregler som de ekonomiska aktörerna (för SNS-ekonomerna arbetsmarknadens parter) har att rätta sig efter 11

12 Förslag: övergång till inflationsnorm Låg inflation huvudmålet för den ekonomiska politiken (en förutsättning för att andra stabiliseringspolitiska mål skall kunna uppfyllas) Deklarera att man i framtiden inte kommer att ackommodera höga löneökningar ökat ansvar för arbetsmarknadens parter Trovärdighetsproblemet: En regering kan ha starka incitament att först deklarera en regel och därefter bryta den Rationella ekonomiska aktörer inser detta och regeln riskerar att inte få någon styrande effekt (tidskonsistensproblemet) Aktörerna på den inhemska arbetsmarknaden (SNS 1985) Aktörerna på valutamarknaden (aktuellt på 90-talet) Hur skall man få trovärdighet? Genom sina handlingar (ryktesmekanismen) Genom att binda upp möjligheten att frångå spelreglerna begränsar man sin handlingsfrihet och gör politiken tidskonsistent 12

13 Alternativ i debatt och politik o Fast växelkurs mot låginflationsvaluta o Avskaffa valutaregleringen o Cash limits för löneökningar inom statlig sektor o Lagstiftning om maximalt underskott i den statliga budgeten o Utgiftstak o Deklarerat mål för offentligt sparande o Fristående (politiskt oberoende) riksbank med målsättning om låg inflation Syfte: Det skall framgå som omöjligt för regeringen att bedriva en ackommodationspolitik Ökad trovärdighet: Hindrar alltför höga nominella löneavtal, vilket gör det lättare att förena låg inflation med låg arbetslöshet Förhindrar spekulationer kring valutan o Lägre räntor o Ökad frihet i den ekonomiska politiken 13