Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

Transkript

1 Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Övergripande målsättningar Effektivitet Rättvisa Stabilitet Effektivitet (effektiv resursfördelning/allokering) o Att använda givna resurser på ett effektivt sätt Paretooptimalitet Effektiv produktion Effektiv konsumtion Optimal produktionsinriktning (effektiv produktionsmix) o Att öka resurserna över tiden Ekonomisk tillväxt Optimal mix konsumtion/investeringar Optimal mix av investeringar 1

2 Rättvisa Ingen självklar definition kan erhållas från ekonomisk teori o Belöning efter prestation o Jämn välfärdsfördelning (mellan individer, regioner etc.) Likartade förutsättningar (ex ante) Likartad faktisk välfärd (ex post) Stabilitet (samhällsekonomisk balans) o Full sysselsättning o Stabilt penningvärde o Bytesbalans? (restriktion?) Övergripande restriktion för all ekonomisk politik i dag: Att åtnjuta förtroende för den ekonomiska politik man för från bland annat o aktörer på finansiella marknader, inklusive valutamarknaden o arbetsmarknadens parter 2

3 Hur skall man uppnå dessa mål? Resursfördelningspolitik (allokeringspolitik) inklusive tillväxtpolitik Välfärdsfördelningspolitik, inklusive regionalpolitik Stabiliseringspolitik Ytterligare indelning efter grupper av medel: Finanspolitik x Penningpolitik x Miljöpolitik x Familjepolitik x Energipolitik x Industripolitik x Transportpolitik x x Jordbrukspolitik x x Bostadspolitik x x (x) Resursfördelningspolitik Välfärdsfördelningspolitik Stabiliseringspolitik Arbetsmarknadspolitik x x x Skattepolitik x x x Handelspolitik x x x 3

4 Hur skall politiken utformas? Interventionism eller noninterventionism? (Hur mycket skall staten styra?) Idehistorisk utveckling NONINTERVENTIONISM INTERVENTIONISM 1800-talets slut talets början Walras Priser som ger allmän jämvikt Pareto Jämviktens effektivitet talet Keynes Undersysselsättning Stela priser skapar ojämvikter på arbetsmarknaden Pigou m fl Marknadsimperfektioner Felaktiga priser (Välfärdsteorin) Idag Friedman, Lucas m.fl. Monetarism (inklusive nyklassiska skolan) Phelps, Kydland, Prescott (Makroekonomisk politik i övrigt) Buchanan, Tullock m.fl. Public Choice Coase, Demsetz, North m.fl. Property rights, transaktionskostnader, institutionell teori Marknadens självreglerande mekanismer Interventionistiska imperfektioner och begränsningar Vikten av fasta spelregler (normer), vettiga incitament 4

5 Resursfördelningspolitik: Vilka är argumenten? Grundläggande argument för noninterventionism Modellen för den perfekta marknadsekonomin o Varje ursprunglig fördelning av resurser (äganderätter) leder via marknadsprocessen till ett specifikt paretooptimalt tillstånd. o Marknadsprocessen kan ses som ett frivilligt byte av äganderätter. Byten äger rum så länge det finns aktörer som vinner på det. U 2 U 21 C U 20 A B Ursprunglig fördelning i punkt A Via byten till kärnan B-C Var man hamnar beror på förhandlingsstyrkan När antalet deltagare ökar blir kärnan mindre Vid fullständig konkurrens kan ingen enskild aktör påverka byteskvoterna (relativpriserna) kärnan en punkt U 10 U 11 U 1 5

6 Den perfekta marknaden och optimal incitamentstruktur Samhällsekonomisk kalkyl positiv negativ Privatekonomisk positiv X kalkyl negativ X Interventionistiska invändningar från välfärdsteorin o Bristande effektivitet p.g.a. marknadsimperfektioner - Ofullständig konkurrens (bland annat kopplat till stordriftsfördelar) - Externa effekter - Kollektiva nyttigheter - Informationsbrist (särskilt asymmetrisk information) o Välfärdsfördelningen orättvis eftersom den kommer att bero på ursprunglig fördelning av äganderätter och marknadens värdering av dessa Slutsats från välfärdsteorin: Ekonomin behöver styras mot effektivare resursfördelning och jämnare välfärdsfördelning 6

7 Noninterventionistiska motargument Offentliga ingripanden onödiga o Man underskattar ofta marknadens förmåga att utan offentlig inblandning själv lösa problemen med marknadsimperfektioner Offentliga ingripanden skadliga o Interventionistiska imperfektioner, (bland annat förorsakade av att offentligt fattade beslut styrs av andra mål än effektivare resursfördelning och jämnare välfärd), värre än marknadsimperfektioner o Viktigt med långsiktigt fasta spelregler Marknadens förmåga att fixa marknadsimperfektioner Grundläggande tanke: - Om marknadsimperfektioner förekommer har vi ej paretooptimalitet - I alla situationer där paretooptimalitet inte förekommer finns outnyttjade möjligheter till byten som ger vinster för alla inblandade parter - Det finns därför incitament till förhandlingar om kontrakt (eventuellt mellan fler än två parter) som undanröjer marknadsimperfektionerna 7

8 o Externa effekter och Coase The problem of social cost (1960) Vid klart specificerade äganderätter och låga transaktionskostnader blir externa effekter ett internt problem Kr MC sam MC privat pris q opt q privat kvantitet Det spelar då ingen roll för effektiviteten vem som har äganderätten (Coaseteoremet) o Resonemanget kan i princip även tillämpas på andra marknadsimperfektioner o Problem - Inte alltid enkelt att specificera äganderätter - Vid många berörda parter ofta höga transaktionskostnader - Vid få berörda parter en förhandlingssituation med spelteoretiska överväganden 8

9 9