Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem.

Transkript

1 DYNAMISKA MODELLER OK, tidsperspektiv Durables FoU - patent Market clearing Durables Varaktiga varor - anv fler perioder Säljer/köper egentligen tjänster, jmfr Lancaster ägandet inte primärt för användaren, skall producenten sälja varor eller tjänster tänka framåt, välj varaktighet/hållbarhet *prodkostn C(N) eller Cn *pris *nuvärde framtida kostn/intäkter mindre, diskränta r Cn Cn 1 1 Cn 3 N C N. C N = 3Cn Ju högre r desto lägre nuvärde för Cn (är hållbarhetskostnaden linjär?) Hyra ut el sälja? Flöde av tjänster, betalningsvilja för dessa Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem.

2 P = R1+R2+R3..+Rn *installationskostnad för konsumenter varierar, olika betvilja för hållbarhet prisdifferentiering tänkbar *underhåll kan substituera maskin med eget arbete säljaren gör underhåll/ hyr ut Marknad för begagnat - onödigt lång hållbarhet -förutsätter nya konsumenter (D TOT samma varje period men användarna växlar läroböcker) -samhällsekonomiska effekter: effektivare utnyttjande men transaktionskostnader -effekter för företaget? En konkurrent, men å andra sidan.. Fler perioder förväntningar the Coase conjecture Residual efterfrågan säljer till lägre pris period 2 efterfr per 1 minskar, ger lägre vinst än bara sälja per 1

3 Hur undvika trovärdighetsproblemet? -hyr ut -planerad obsolens -engångs prodprocess (lim ed) -återköpsgaranti -rykte att ej sälja billigt

4 PATENT o TEKN FÖRÄNDR Teknik/kunskap allmän tillgång skapa exkluderbarhet Patent, copyrights, trademarks *incitament att utveckla; potentiell monopolställn/royalties *förhindrar spridning *alltför mycket/lite FoU Producera el licensa? Optimal skyddstid optimalt upphovsmannaskydd Fildelning Varaktighet TRIPS

5 KLARERAS MARKNADER? Ändras priset om förutsättn ändras? Teori: beror på marknform, elasticiteter Stämmer inte med verkligheten: prisstelheter, S/D-överskott... *Tiden, intertemporal substitution, lagring, prisförväntn, utökad konkurrens. Monopol kan lagra, har en trygg marknad, kan dra ned prod vid tillf kostnökn *Kostnad för prisändring (IKEA, väcker konsumenter...) *Asymmetrisk info erbj överpris konstant utböversk General Theory of Allocation : om dyrt att anv prissystem, byt allokeringsmekanism (jmfr transaktionskostnader) *kostnad för att driva organiserad marknad: future- /terminsmarkn (börsmarknader), konk i marknbyggande *produktheterogenitet små marknader, för dyrt per transaktion *organiserad marknad saknas - sökkostnader, personkunskap, varaktighet, olika priser *orderproduktion

6 Regleringar Regleringar vid marknadsimperfektioner (imperfekt konkurrens) kan öka effektivitet/välfärd, men inoptimala regleringar kan försämra effektiviteten. Regleringar för att: *styra verksamhet/produktion: kvantitativa, avgifter/skatter/subventioner, lagar, förordningar (ex 20.1 ) *skapa/bibehålla konkurrens ( antitrustlagar ett ex) *stärka äganderätter patent etc Regleringar av priv verksamhet *Höja effektiviteten *Omfördela merit wants. Privat o pol sfär.. Public choice principal/agent Regleringar utformas av reglerare, dessa ej perfekta, delvis samma problem som vid marknadsrelationer: begr rationalitet, opportunism etc. Detta leder fram till captureteorin/ intressegruppsteorin Reglerare blir fångade (captured) av den bransch man skall reglera. Tydligt vid med mutor, hot etc, men en intressegemenskap är förmodligen vanligare (och svårare att belägga/anklaga): -reglerare experter på branschen, är bäste bror med de reglerade, anser området viktigt etc

7 -reglerare ser en framtid som sysselsatta i branschen -verksamheten finansieras av branschen Ett extremt exempel är s k järntrianglar, en allians av politiska företrädare (reglerare), producenter och köpare/konsumenter. Ex på detta fr USA är försvarsdepartement, Pentagon och försvarsindustrin; i Sv kan man tänka sig bostadspolitiker, byggnadsindustrin, bostadsföretag och konsumentsammanslutningar (Hyresgästförbundet, HSB etc, villaägarföreningar ) Öka konkurrensgraden Naturl monopol effektivast med en producent, men priv sådan ger monopolpriser och allokeringsförluster.. -Statligt ägande missar vinstmotivet som drivkraft privatiseringar Behålla statlig kontroll: -franchising, (beställar-/utförarmodellen med privata utförare svårt formulera kontrakten), auktionsförfarande -priskontroll (svårt kontrollera, skatta MC, korssubventioneringar etc), -avkastningsreglering (ROR) också svårkontrollerat

8 Regleringar som minskar konkurrens Etableringskontroll, tillståndsgivningar ger ju enligt grundkonceptet lägre effektivitet, men kan vara motiverad när en verksamhet behöver skyddas el när standarden/kvaliteten behöver garanteras (pgs asymmetrisk information), auktorisation Marknad för tillstånd - korruptionsrisk Avregleringar/privatiseringar *effektivitetsskäl *ideologiska skäl