Riskkapital i välvärden ett forskningsperspektiv

Transkript

1 Presentation, SNS 29 mars, 2012 Riskkapital i välvärden ett forskningsperspektiv Per Strömberg, SIFR, Stockholm School of Economics

2 Översikt Vad vet vi om riskkapitalfonders påverkan på företag? Lönsamhet, tillväxt, produktivitet, sysselsättning Långsiktighet Vinstintressen i vård och omsorg Argumenten för och emot Erfarenheterna från riskkapitalägande i vård, omsorg, skolor Vad vet vi egentligen? Vilka är problemen och hur ska vi lösa dem? 2

3 Private equity och företagen PE som governance-modell (Jensen 1989) Likviditet vs. Aktiva ägare Governance, kapitalstruktur, operationellt engagemang Empiriska studier övervägande positiva PE-ägande associerat med bättre Lönsamhet Produktivitet Strukturomvandling Management Tillväxt på makronivå Mer blandade resultat vad gäller Sysselsättning Avkastning till investerare 3

4 PE och management practice Government Founder Family, family CEO Private Individuals Other Managers Family, external CEO Dispersed Shareholders Private Equity Average score on 18 management practice questions Management Management (same ownership 3+ years) Number of firms From Bloom, Sadun, & Van Reenen (2010). Sample of 4,221 medium-sized manufacturing firms. The bottom bar-chart only covers the 3696 firms which have been in the same ownership for the last 3 years. The Other category includes VC, joint-ventures, charitable foundations and unknown ownership.

5 PE och kortsiktighet? Sker ökning i kortsiktiga vinster på bekostnad av långsiktig effektivitet? Fonder har 10-åriga liv och 5-årig investeringshorisont Har analyserat detta i två studier Strömberg (2008): Hur länge äger PE-fonder bolagen? Lerner, Sorensen & Strömberg (2008): effekten av PEägande på långsiktiga investeringar (FoU) Slutsats: inget belägg för att riskkapitalfonder är kortsiktiga och/eller försakar långsiktigt värde

6 Holding periods (from Strömberg (2008)) % of deals exited within Whole period 24 months 14% 12% 14% 13% 9% 13% 12% 60 months 47% 40% 53% 41% 40% 42% 72 months 53% 48% 63% 49% 49% 51% 84 months 61% 58% 70% 56% 55% 58% 120 months 70% 75% 82% 73% 76% Taking secondary (and tertiary, etc) transactions into account, the median LBO stays in PE ownership for about 9 years. In comparison, median institutional investor holding period in public equity markets is <1year

7 Three-year patent citation counts for portfolio firms Source: Lerner, Sorensen, Strömberg (2009)

8 Kontroverser Överhettning Skuldsättning (Riskjusterad) avkastning Skatter 8

9 Vinstdrivande företag i välfärden? Hur ska klara av att finansiera vår välfärd? Demografisk utmaning Låg produktivitetsutveckling i offentlig sektor Behov av privata vinstdrivande aktörer Incitament att investera Incitament att effektivisera Kan på sikt få ned skattebetalarnas kostnader Riskkapitalfonderna är experter på att effektivisera och skapa vinster Problem: konflikt mellan vinst och kvalitet? Max aktieägarvärde ger inte nödvändigtvis max samhällsvärde Externaliteter! 9

10 Intressekonflikter i privat finansiering av välfärd Inte nödvändigtvis konflikt mellan kvalitet och vinst Om konsumenter kan göra ett informerat val Inga kunder ingen vinst T.ex. friskolor Potentiell motsättning mellan kvalitet och vinst kan dock uppstå, t.ex. När kundens valmöjligheter begränsade monopolsituationer När kunden har svårt att göra ett informerat val (även om valmöjligheter finns) Inlåsningseffekter, t.ex. äldreboenden Svårt att mäta performance, t.ex. mentalvård Gaming av incitament När vinstintresset ger negativa externaliteter på andra (offentliga) aktörer Cream-skimming : privata aktörer tar hand om bästa kunderna Screening t ex genom att inte erbjuda viss service som svåra kunder behöver Kundernas valkriterier inte i samhällets intresse Betygsinflation 10

11 Lösningen: staten måste sätta rätt spelregler Rätt kvalitetsparametrar i upphandling och kompensation Förhindra att endast lägsta pris blir avgörande Förhindra gaming Rätt incitament även hos beställarna / upphandlarna T.ex. Kommunens upphandling av vårdtjänster Oberoende och heltäckande kvalitetsmätning och uppföljning För både privata och offentliga aktörer 11

12 Vad vet vi om riskkapitalet som ägare i välfärdssektorn? Inte så mycket Problem: brist på data! Kan dock nog konstatera att: Många kommersiellt framgångsrika PE-backade bolag I välfärdssektorn historiskt Avspeglas i branschens intresse för sektorn (i alla fall tills nyligen) Det har förekommit att kvalitetssäkringen inte fungerat Har dock ingen data för att jämföra riskkapitalägda verksamheter med andra PR/mediahanteringen har uppenbarligen misslyckats Kan ha påverkat möjligheten / viljan för PE att investera i sektorn i framtiden 12

13 En första studie: riskkapitalägare i skolsektorn Ludvig Lundsten & Martin Löfqvist: The impact of private equity in the Swedish independent school sector M.Sc.-uppsats på HHS Resultat: PE-ägarna ökar vinsterna och ekonomisk effektivitet Styrelsekompetens Mätsystem Incitament Tillväxt (dvs attrahera elever) Hur påverkas kvaliteten? Lärartäthet och andel behöriga lärare ökar Högre andel godkända och behöriga elever (särskilt på grundskolenivå)» Betygsinflation är en potentiell invändning, även om betygen inte verkar öka 13

14 Slutsatser Riskkapitalfonder har visat sig vara särskilt effektiva ägare för vinstdrivande verksamheter Inga belägg för kortsiktighet Problemet: är vinstmaximerande ägare lämpliga i vård, skola, och omsorg? Endast med rätt politiska spelregler! Incitament, upphandlingskriterier, kvalitetsmätning och uppföljning Dock: Behöver dessa även om endast har offentliga / ickevinstdrivande aktörer! Kan vi klara finansieringen av välfärden utan privata investeringar? Om svaret är nej, behöver vi också riskkapitalet 14