Utbildning, lärande och forskning

Transkript

1 P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24

2 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning för tillväxt. Utbildning och forskning måste hålla en internationellt konkurrenskraftig nivå, beträffande såväl inriktning som kvantitet och kvalitet för att ge en tillväxteffekt. Testresultat över naturvetenskap och matematik i 51 länder visar till exempel att länder med bättre resultat i naturvetenskap har markant bättre tillväxt. Ett liknande samband visas för matematik, om än inte lika tydligt. I näringslivet är sambandet mellan ökad kunskapsnivå och ökad produktivitet tydligt. Den strukturomvandling som skett mot en ökad produktion av kunskapsintensiva varor och tjänster kräver generellt en högre kompetens i det dagliga arbetet, både för att kunna använda nya arbetsmetoder och ny teknik. Det lärande som sker i arbetet har därmed direkt och positiv påverkan på produktiviteten. Ett annat tydligt samband mellan utbildning och tillväxt finns i relationen hög utbildning, lärande och innovationer. Innovationer är av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i form av nya tjänster, processer, produkter och företag. Högre utbildning och spetskompetens är en förutsättning för innovationer. Forskningens betydelse för en nations långsiktiga tillväxt och därmed välstånd är väl dokumenterad över åren inte minst har som nation visat på betydelsen av satsningar inom näringslivsrelevant forskning och utveckling för tillväxt. De konsekvenser som följer av att svenska företag konkurrerar på den globala marknaden berör s ekonomi men också dess forskningspolitik. Konkret innebär det att villkoren för näringslivsrelevant forskning måste vara minst lika bra som i jämförbara konkurrentländer.

3 35 Andel med minst gymnasieutbildning i olika länder Procent 1 8 Minst gymnasieutbildning, år Minst gymnasieutbildning, år Korea Storbrit. ligger relativt väl till när det gäller andelen av befolkningen som har gymnasieutbildning eller högre utbildning. Det är en vanlig uppfattning att har en välutbildad befolkning. Jämförelsen med andra länder visar att vi ligger relativt väl till när det gäller andelen av befolkningen som har gymnasieutbildning. Samtidigt kan konstateras att är långtifrån bäst. I åldersgruppen år har 81 procent av svenska folket gymnasieutbildning eller ytterligare vidareut-bildning, medan genomsnittet inom ligger på 64 procent. Den största andelen av befolkningen med gymnasieutbildning har dock med 88 procent. När det gäller den yngre åldersgruppen år ligger bland annat och Sydkorea bättre till än, vars andel är 91 procent. Genomsnittet för är 74 procent. Det är värt att notera att de nya EU-länderna har en större andel av befolkningen än med minst gymnasieutbildning i bägge åldersgrupperna. Andel av befolkningen med minst gymnasieutbildning, åldersgrupper (21). Procent. Minst gymnasietubildning Land Korea år år källa: oecd

4 36 Andelen högutbildade i olika länder Procent 4 Minst tre års högskoleutb, år Minst tre års högskoleutb, år Korea Storbrit. I ett internationellt perspektiv har en lägre andel högutbildade än många jämförbara länder. Andel av befolkningen med minst treårig högskoleutbildning (21). Procent. Land Korea år år Dagens kunskapsbaserade ekonomi ställer höga krav på arbetskraften. I ett internationellt perspektiv har en lägre andel högutbildade än många jämförbara länder. I åldersgruppen år har 17 procent av s befolkning en treårig högskoleutbildning eller mer. Det är något högre än genomsnittet för, som är 15 procent. Länder som,,, och har en högre andel högutbildade i denna åldersgrupp. Även i åldersgruppen år är motsvarande andel något högre i i jämförelse med -genomsnittet, 2 procent mot 18 procent. Flera länder, däribland,, och Korea, har en betydligt högre andel högutbildade i denna åldersgrupp. källa: oecd

5 37 Studenter och examina Antal personer Studenter Högskolenybörjare Examina 1992/ / / /1999 Under de senaste tio åren har såväl antalet studenter som antalet personer som börjar högskola/universitet ökat. 22/23 Utifrån samhällssynpunkt är det av stor betydelse att utbildningssystemet förmår producera det som arbetsmarknaden efterfrågar. Under tioårsperioden mellan läsåren 1992/1993 och 22/23 ökade antalet studenter vid universitet och högskolor med närmare 6 procent. Läsåret 22/23 uppgick antalet studenter till cirka 385, personer som påbörjade högskola/universitet uppgick till drygt 83 och antal examinerade Antalet personer som påbörjade högskola/universitet och antal examinerade ökade med drygt 4 procent under tidsperioden. Studier av genomströmningen visar att många studenter inte fullföljer utbildningen eller tar ut sin examen. Antalet examinerade ökade dock med drygt 11 procent 22/23 jämfört med läsåret innan, vilket kan jämföras med att antalet personer som påbörjar sitt första läsår på högskola ökade med drygt 6 procent och att det totala antalet registrerade studenter ökade med drygt 8 procent samma tidsperiod. Antalet högskolenybörjare, studenter och examina läsåren 1992/93-22/3. År Högsk.nybörjare Studenter Examina 1992/ / / / / / / / 2/1 21/2 22/ källa: scb

6 38 Examinerade inom naturvetenskap och teknik i olika länder Andel examinerade per 1 invånare i åldern 2-29 år Storbrit. EU innehar en mittposition när det gäller andelen examinerade inom teknik och naturvetenskap. Andelen examinerade inom teknik och naturvetenskap på eftergymnasial nivå inklusive forskarexamen per 1 invånare i åldern 2-29 år (2). EU Andel 16,2 16, 12,6 11,7 11,6 9,6 9,3 8,2 7,9 5,5 8,9 Teknisk och naturvetenskaplig utbildning är särskilt viktig för ekonomisk tillväxt. En jämförelse bland -länder och EU:s nya medlemsländer av antalet examinerade inom teknik och naturvetenskaplig på eftergymnasial nivå inklusive forskarexamen visar att trots en avsevärd ökning innehar en mittposition. Bland våra viktigaste konkurrentländer ligger EU-genomsnittet och över, samtidigt som, och ligger under. källa: eurostat

7 39 Utbildningskostnader i olika länder Tabellen visar andelen av de totala finansiella resurser som ägnas åt utbildning i procent av bruttonationalprodukten. Kostnaderna avser satsningar från såväl offentliga som privata finansieringskällor. De svenska utbildningskostnaderna utgör 6,5 procent av BNP inklusive kostnaderna för högskoleutbildning, som är 1,7 procent av BNP. -länderna spenderar i genomsnitt 5,9 procent av BNP på utbildning samt 1,7 procent på högskoleutbildningen. Investering i utbildning kan, beroende på effektiviteten i utbildningssektorn, bidra till ekonomisk tillväxt. Det är inte kostnaderna som sådana eller antalet år i utbildning som är avgörande, utan nivån på ett lands humankapital i förhållande till antal år i utbildning. Också kvalitén på utbildningen spelar roll, liksom den högre utbildningens inriktning. Utbildningskostnader i procent av BNP 2. Land Högskoleutb. Alla utb. nivåer Korea 2,6 2,7 1,6 1,7 1,3 1,7 1,3 1, 1, 1,1,9,8 7,1 7, 6,7 6,5 5,9 5,6 5,4 5,3 5,3 4,6 4,6 4,2 källa: oecd

8 4 Samhällsekonomisk avkastning av utbildning i olika länder Samhällsekonomisk avkastning av utbildning, procent per år, män. Land Frankrike Nederländerna Gymn.skola* 13,2 12,9 1,2 9,6 9,35 9,3 6,2 5,2 Högskola** 13,7 15,2 6,5 13, ,3 1 7,5 * Nivån på avkastningen av gymnasieskola är beräknad genom att jämföra vinsterna och kostnaderna medgrundskolans. ** Nivån på avkastning av högre utbildning är beräknad genom att jämföra vinsterna och kostnaderna med gymnasieskolans. källa: oecd Tabellen visar att den samhälleliga avkastningen av investering i utbildning är särskilt hög på såväl gymnasienivå som högskolenivå i och. Däremot är den lägst i beträffande gymnasieskolan och näst lägst beträffande investering i högskoleutbildning. Det svenska utbildningsväsendet har i flera avseenden förbättrat sin ställning jämfört med andra -länder under det senaste decenniet; svenska 15-åringars läsförmåga och kunskaper i matematik är till exempel bättre än -genomsnittet. Antalet högutbildade i naturvetenskap och teknik har också ökat. Trots det skapar svensk utbildning en anmärkningsvärt lägre samhällsekonomisk nytta än utbildning i andra länder. 4 Den lägre avkastningen i förklaras delvis av att samhället bekostar hela utbildningen, det vill säga utbildningen är kostnadsfri för den enskilda individen. 4 För beräkning se

9 41 Doktorsexamina Antal personer Medicinskt Humanistiskt - samhällsvetenskapligt Tekniskt Naturvetenskapligt SLU 92/93 94/95 96/97 98/99 /1 2/3 Under senare år har forskarutbildningen expanderat. Det är tveksamt om expansionen är tillräcklig. Doktorsexamina läsåren 1982/83 22/3 fördelade efter vetenskapsområde och universitet/högskola. År 1992/ / / / / / / / 2/1 21/2 22/3 av total år 2/3 Humanistiskt Samh.vetensk Medicinskt Naturvetenskapligt Tekniskt SLU källa: scb Antalet forskarutbildade inom teknik, medicin och naturvetenskap behöver öka för att möta samhällets växande behov. Återväxten av forskarutbildade lärare är ett annat viktigt skäl för att öka antalet forskarutbildade. På senare år har också forskarutbildningen expanderat, men det är tveksamt om expansionen är tillräckligt snabb. Svensk forskning står för närvarande inför ett generationsskifte eftersom en stor andel av de forskarutbildade är äldre än 55 år. Det medicinska vetenskapsområdet hade läsåret 22/23, liksom tidigare läsår, störst andel av de doktorsexaminerade med 3 procent. Den senaste tioårsperioden har teknik- och naturvetenskapliga vetenskapsområdena fördubblats och det humanistiskt samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet mer än fördubblats, medan ökningen inom det medicinska området har varit mer begränsad.

10 42 Utgifter för forskning och utveckling i olika länder Procent av BNP Utländsk finansiering Andra finansieringskällor Offentlig sektor Privat sektor 2 1 Israel Frankrike Österrike Kanada Nederlän. Storbrit. Näringslivets FoU-satsningar har länge utgjort den i särklass största delen av s totala FoU. Finansiering av FoU som andel av BNP, 21. Israel Frankrike Österrike Kanada Nederländerna Privat sektor källa: oecd, msti 23 3,51 3,7 2,42 2,23 1,84 1,65 1,47 1,21,76,8,98,87,83 Offentlig sektor 1,25,9,87,56,76,79,66,82,79,6,68,57,64 Andra finansieringskällor Utländsk finansiering,14,16,4,24,13,1,6,4,1,17,2,11,2,14,14,8,1,6,19,16,36,34,21,34,11 har en god forskningstradition med relativt stora satsningar på forskning och utveckling, FoU, och har jämfört med andra länder varit ledande när det gäller den totala andelen medel för FoU i relation till BNP. Näringslivets FoU-satsningar har länge utgjort den i särklass största delen av s totala FoU. Cirka 75 procent av s FoU kommer från näringslivet. Företagssektorns utgifter för egen FoU har nästan fördubblats sedan Denna sektor har således inte bara den största andelen av s totala utgifter för FoU utförd inom landet, den är också den sektor som växer snabbast. I de senaste uppgifterna (21) från SCB uppgick näringslivets FoU-satsningar till 75 miljarder kronor, en ökning med 26 procent sedan Under de allra senaste åren har näringslivets FoU-resurser minskat inom vissa branscher, främst informations- och telekommunikationsteknologi. Samtidigt har den statliga finansieringen minskat eller fokuserats mot mer långsiktiga forskningsmål, vilket framgår av nästa tabell.

11 43 Statligt finansierad FoU Procent av BNP,8,6 Allmän vetenskaplig utveckling Behovsmotiverad forskning Näringslivsrelevant forskning,4, Den behovsmotiverade forskningen har under lång tid avtagit i volym. Den statligt finansierade forskningen styrs idag i hög grad av forskarna själva. Den behovsmotiverade forskningen, där den näringslivsrelevanta forskningen utgör en delmängd, har under lång tid avtagit i volym, visar beräkningar från civilingenjörsförbundet. Målmedvetna satsningar på det svenska näringslivets framtidsområden är en investering med hög avkastning i ekonomisk tillväxt. En prioritering av tillväxten kräver att den nedåtgående trenden för behovsmotiverad forskning bryts och vänds till en ökning som är långsiktig. Statlig finansiering FoU. Procent av BNP Allmän vetenskaplig utveckling,38,38,47,47,46,53,52,54,55,52,53,57,62,67,64,61,58,54,58,54,54,59,62 källa: civilingenjörsförbundet Behovsmotiverad forskning,62,63,55,58,57,43,37,38,39,37,39,35,35,33,36,34,31,27,26,28,26,26,23 Näringslivsrelevant forskning,2,18,21,23,23,25,24,23,21,21,2,18,16,14,15,14,12,11