Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor
|
|
- Birgit Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 området kring den rumänsk-bulgariska gränsen. Tillgången till vattenresurser är emellertid inte bara en fråga om kvantitet, utan beror även på användningsgraden. Denna beror i sin tur på ett antal faktorer, som t. ex. industrins och jordbrukets inriktning, hushållens konsumtionsnivå och möjligheterna att rena och återanvända avloppsvatten. I Europa som helhet (inklusive ansökarländerna, EES-området och EU) motsvarar den totala användningen per år endast 16 procent av de tillgängliga resurserna. Den slutliga användningen motsvarar dock endast fem procent, eftersom en stor del av det vatten som använts återförs till den ursprungliga källan. Inom EU är således situationen gynnsam då den årliga vattenförbrukningen motsvarar 21 procent av de totala tillgångarna och användningen netto motsvarar knappt sju procent. Vattenförbrukningen varierar betydligt mellan medlemsstaterna. Konsumtionsnivån är relativt hög i Belgien (43 procent av tillgångarna) och Tyskland (3 procent) beroende på en hög befolkningstäthet och omfattande användning inom industrin. I Medelhavsländerna svarar jordbruket för huvuddelen av vattenförbrukningen. I Spanien, där den årliga användningen motsvarar mer än 3 procent av tillgångarna, används 6 procent inom jordbruket. Motsvarande uppgift i Portugal är 2 procent och i Italien procent. I Grekland används hela 8 procent av den totala konsumtionen inom jordbruket. I Grekland och Portugal är emellertid den totala förbrukningsnivån relativt låg (mindre än tio procent av tillgångarna). Det är emellertid i vilken mån som det vatten som används återförs till källan som bestämmer den relativa tillgången på vattenresurser i respektive land. Medan mer än 8 procent av det vatten som används i Belgien och Tyskland återförs till källan, är motsvarande uppgift för Spanien och Italien endast 4 procent (se figur A.2). Hantering av avloppsvatten och hushållssopor Förbättringar av teknik för konstbevattning inom jordbruket och för rening av avloppsvatten från industri och hushåll har lett till en effektivare användning av vattenresurserna. Inom jordbruksnäringen i medelhavsländerna har nya metoder för konstbevattning gjort det möjligt att såväl återanvända vattnet som att rena det. Avsaltning av havsvatten kommer sannolikt också att förbättra situationen i södra Europa. avfallshantering är grundläggande förutsättningar för minska belastningen på miljön. När det gäller rening av hushållens avloppsvatten, såär 9 procent av befolkningen inom EU ansluten till kommunala dricksvattennät och 7 procent är anslutna till kommunala avloppsnät. De finns emellertid stora regionala skillnader. I norra Europa som helhet är 9 procent av befolkningen ansluten till avloppsnät med reningsverk, medan motsvarande andel i sammanhållningsländerna varierar från 27 procent i Portugal till 8 procent i Grekland (se figur A.21). I Belgien är andelen endast 32 procent. I ansökarländerna är 4 procent av befolkningen ansluten till kommunala drickvattennät och endast 42 procent av avloppsvattnet renas. Hanteringen av hushållsavfall skiljer sig mycket åt inom olika delar av unionen, när det gäller huruvida det förbränns, återanvänds, komposteras eller helt enkelt bara deponeras. Även om hushållen i de södra medlemsstaterna producerar en relativt sett mycket mindre mängd avfall än övriga delar inom EU (se figur A.22), såär samtidigt avfallshanteringen väsentligt mindre utvecklad. Endast procent av hushållsavfallet återanvänds i Grekland och 3 respektive 4 procent i Portugal respektive Spanien, vilket kan jämföras med motsvarande uppgift för EU som helhet, som är 6 procent, eller motsvarande andel i Tyskland och Frankrike, som är 8 procent. Även om ansökarländerna, för att kompensera bristen på jungfruliga råvaror, redan recirkulerar avfall i en relativt stor skala, så har nästan samtliga svårigheter med att uppfylla de mål för återvinning som fastställts i gemenskapens direktiv ( procent av avfallet i de nuvarande medlemsstaterna skall återvinnas år 21). Anläggningarna för att omhänderta och upparbeta avfallet har emellertid inte moderniserats och ett antal har till och med lagts ned på grund av bristen på offentlig finansiering. I exempelvis Tjeckien återvinns endast procent av det förpackningsavfall som produceras. I Slovenien respektive Ungern är motsvarande uppgifter 29 respektive 32 procent. Situationen kommer sannolikt att försämras ytterligare i framtiden i takt med att ekonomierna växer, vilket sannolikt kommer att öka avfallsmängden (enligt the European Environmental Agency Report för 1999). Följaktligen behövs stöd till strukturella åtgärder inom detta område för att den ekonomiska utvecklingen inom den utvidgade unionen skall upprätthållas. Det är minst lika viktigt att uppmärksamma den miljöbelastning som hushållen förorsakar, som den miljöpåverkan industri och jordbruk har, eftersom största delen av Europas befolkning bor i städer. En politik för att skapa en allmänt ökad medvetenhet om dessa frågor och att investera i nödvändig infrastruktur för vattenrening och Humankapitalets utveckling I likhet med vad som påpekats tidigare beror en ekonomis konkurrenskraft inte bara på dess fysiska tillgångar, 3
2 utan även på den kunskap som företagarna och arbetskraften förfogar över. Effektiva system för utbildning och kompetensutveckling är därmed en viktig förutsättning för att öka produktiviteten och stimulera den ekonomiska tillväxten. Det finns emellertid avsevärda skillnader mellan de europeiska utbildnings- och kompetensutvecklingssystemen. Betydande skillnader i utbildningsnivå mellan medlemsstaterna Trots att skillnaderna i utbildningsnivå gradvis minskat under de senaste 3 åren, sååterstår fortfarande ett betydande utbildningsgap mellan sammanhållningsländerna och övriga delar av unionen. I synnerhet har en stor andel av befolkningen mellan 2 och 9 år i sammanhållningsländerna en låg utbildningsnivå, dvs ingen utbildning utöver grundskolan (1999 hade 7 procent i Portugal, ca 6 procent i Spanien och omkring hälften i Grekland och Irland ingen utbildning utöver grundskola). Även i Italien har mer än hälften av dem som tillhör denna åldersgrupp en låg utbildningsnivå. Detta kan jämföras med de tre nordiska länderna, Belgien och Storbritannien, där mer än en fjärdedel av befolkningen mellan 2 och 9 år har en hög utbildningsnivå (högskoleexamen eller motsvarande) (karta 12). Ansökarländerna: större utbildningsbehov än vad statistiken tyder på I de europeiska ansökarländerna har en hög andel av befolkningen mellan 2 och 9 år en gymnasieutbildning. Detta gäller i synnerhet Tjeckien och Polen, där andelen är över 7 procent. Nyligen genomförda studier ger emellertid en mindre positiv bild av situationen. Den höga andelen är huvudsakligen ett resultat av den satsning som skett på ett stort antal yrkesskolor som erbjuder en mer grundläggande yrkesutbildning. De ett till tvååriga yrkesutbildningarna sker inom smalt definierade yrkesområden och för att komplettera grundskoleutbildningen. Dessa yrkesutbildningar är i realiteten en del av grundskoleutbildningen och betraktades heller inte dessa länder som en formell gymnasieutbildning. Dessutom är det tveksamt vilken kvalité och vilket innehåll yrkesutbildningarna på gymnasienivå har, eftersom de i många fall förefaller otidsenliga. Det understryker dock behovet av att utveckla ändamålsenliga strategier för kompetensutveckling i dessa länder för att undvika att en låg kompetensnivå bromsar den ekonomiska och sociala utvecklingen. Ett växande antal kvalificerade yngre Den tekniska utvecklingen och den fortsatta globaliseringen ökar efterfrågan på utbildad arbetskraft. Utbildningsnivån hos EU:s unga befolkning har ökat kontinuerligt under de senaste 3 åren hade bara 27 procent av befolkningen i åldersgruppen 2 till 34 år ingen utbildning utöver grundskolenivå, vilket kan jämföras med åldersgruppen till 9 år där motsvarande uppgift är 48 procent. 49 procent av åldersgruppen 2 till 34 år hade en utbildning motsvarande gymnasienivå, vilket kan jämföras med motsvarandeuppgift för åldersgruppen till 9 år som är 3 procent. 24 procent av de mellan 2 till 34 år hade en utbildning motsvarande högskoleexamen, vilket kan jämföras med 17 procent för åldersgruppen till 9 år. Man räknar med att antalet personer som genomgår någon form av högre utbildning kommer att fördubblas under de närmaste tio åren, vilket kommer att bli en kraftig ansträngning för högskolesystemet i hela Europa. Det sker en påtaglig ökning av utbildningsnivån i alla medlemsstater. Utvecklingen är särskilt markant i sammanhållningsländerna, liksom även i Italien, där befolkningen i de äldre åldersgrupperna har en relativt låg utbildningsnivå. I dessa länder var andelen av 2 till 34- åringar med en gymnasieutbildning två gånger större än motsvarande andel för de mellan till 9 år. Skillnaden var av samma storleksordning även för dem med en högre utbildning (figur 12). Ett resultat av denna utveckling är således att skillnaderna i utbildningsnivå minskar mellan medlemsländerna. Samtidigt är ökningen av kvinnornas utbildningsnivå mer markant i nästan alla medlemsländer än vad som är fallet när det gäller männen. De yngre kvinnorna är generellt sett mer välutbildade än vad de yngre männen är. Ett betydande antal unga människor lämnar dock fortfarande utbildningssystemet med endast basala och grundläggande kunskaper. Dessa unga människor kommer inte att vara kapabla att klara de krav som ställs på en kontinuerlig uppdatering av kunskaper och kompetens, vilket ärnödvändigt på grund av samhällets allt mer accelererade tekniska-, kunskapsmässiga- och ekonomiska utvecklingstakt. Inom Europeiska unionen erhåller i genomsnitt 22 procent av ungdomarna mellan 18 och 24 åribästa fall endast en kortare gymnasieutbildning. 16 Några medlemsstater ligger betydligt över detta genomsnitt. Andelen är dessutom alarmerande hög i vissa urbana och perifera områden hos mindre gynnade sociala grupper. 4
3 12 Utbildningsnivåer, 1999 Låg Medium Hög Andel av den totala befolkningen mellan 2 9 år Andel av den totala befolkningen mellan 2 9 år Andel av den totala befolkningen mellan 2 9 år < 19,9 19,9 28,6 28,6 37,3 Medelvärde = 33, Standardavvikelse = 17,4 D (Sachsen): NUTS1 < 3,3 3,3 43, 43, 1,7 Medelvärde = 47,6 Standardavvikelse = 16,4 D (Sachsen): NUTS1 < 13,2 13,2 17,3 17,3 21,4 Medelvärde = 19,4 Standardavvikelse = 8,24 D (Sachsen): NUTS1 37,3 46, 1,7 9,9 21,4 2, 46, 9,9 2, Inga data Inga data Inga data Källa: Eurostat (LFS) 2 12 km EuroGeographics Association för administrativa gränser
4 Detta problem är mest uttalat i Portugal, där över 4 procent i åldersgruppen 18 till 24 år inte studerar vidare i någon typ av utbildning efter grundskolan. I kunskapssamhället beror den sociala uppdelningen i en ökande grad på en skarp gräns mellan de som har och de som inte har tillräckliga kunskaper. Att lämna skolan i förtid får därför mer omfattande och bestående konsekvenser än vad som varit fallet under tidigare decennier. Det kan påverka en person för livet och radikalt minska omfattningen av de livsprojekt som är möjliga för personen ifråga. Skolorna utgör en central del av det lärande samhället och det livslånga lärandet börjar i skolan. En misslyckad skolgång är problem som berör alla klasser och grupper i samhället, men alla berörs inte på samma sätt. Att lämna skolan i förtid är inte ett socialt neutralt fenomen. Det får större konsekvenser för vissa samhällsgrupper än för andra. I undersökningar har man kunnat visa att de som lämnar skolan i förtid ofta kommer frånlåginkomstfamiljer och en misslyckad skolgång tycks vara starkt kopplad till vilken uppväxt man har haft. Många av ungdomarna kommer från splittrade familjer och är invandrare och flyktingar som inte har integrerats i samhället. Att lämna skolan i förtid är inte ett isolerat utbildningsproblem. Det är, i likhet med social uteslutning, kopplat till ett brett spektrum av sociala, hälsomässiga, familje- och finansiella faktorer. Ett misslyckande i skolan är därför bara en del av den sociala utslagningens mer omfattande domino-effekt, men att lämna skolan i förtid är emellertid ofta det fatala misstag som utestänger unga människor från att komma i åtnjutande av kunskaper, färdigheter, ordning och reda i livet, sociala kontakter och en miljö där man kan göra sin stämma hörd och där man kan få uppskattning. 12 Andel i befolkning med universitetsutbildning eller motsvarande per åldersgrupp, % befolkning i åldersgruppen BG, CY, LT, MT, SK: inga data Kampen för att hindra en utslagning från skolan är en huvudfråga för ett reformerat utbildningsväsende. En minskad utslagning från skolan är en nödvändighet för att den kunskapsbaserade ekonomin skall bli långsiktigt framgångsrik. Det är också en grundförutsättning för att skapa en ökad sammanhållning och en levande demokrati, i vilken varje enskild individ har en viktig roll att spela. Kunskapsnivån i ansökarländerna har ocksåökat. I flertalet länder är andelen av befolkningen mellan 2 och 34 år med en gymnasieutbildning väsentligt högre än vad som är fallet för åldersgruppen till 9 år. Däremot är andelen av befolkningen med en högre utbildning förhållandevis lika och fortsatt relativt låg i de yngre åldrarna. Andelen högskolestuderande är med andra ord väsentligt lägre än inom EU. En högre utbildningsnivå ökar förutsättningarna för arbete I nästan alla EU:s medlemsländer är utbildningsnivån en viktig förutsättning för arbete. Förutom i Grekland, och i en mindre grad Portugal, är arbetslösheten inom EU mycket lägre hos dem med en högre utbildning än dem med en lägre. År 1999 var den genomsnittliga arbetslösheten för dem mellan 2 och 9 år med högre utbildning fem procent, vilket kan jämföras med motsvarande uppgift för dem som hade en gymnasie- respektive grundskoleutbildning som är åtta respektive 12 procent. I vissa medlemsstater var andelen arbetslösa bland lågutbildade tre till fyra gånger större än motsvarande uppgift för högutbildade (figur 13) Kopplingen mellan utbildningsnivå och arbetslöshetens omfattning är ännu starkare när det gäller kvinnor. Detta beroende på att en stor andel av kvinnorna med en låg utbildningsnivå och en betydande andel av männen inte alls ingår i arbetskraften. Med andra ord så påverkar utbildningsnivån inte bara möjligheterna att få arbete utan också att vara ekonomiskt aktiv. Ett likartat mönster finns även i ansökarländerna. Skillnaderna i arbetslöshet mellan olika utbildningsgrupper är mycket tydliga i Tjeckien, Ungern, Polen och Slovakien, där sannolikheten för att en person med låg utbildning skall vara arbetslös är sju gånger större än för en person med en hög utbildning. B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK CZ EE HU LV PL RO SI I synnerhet i Grekland, Spanien och Italien, liksom i flertalet ansökarländer, har emellertid en betydande antal 6
5 högutbildade mellan 2 och 34 årsvårt att få ett arbete efter avslutade studier, vilket står i skarp kontrast till den äldre delen av arbetskraften med motsvarande utbildning. Det bör också understrykas att skillnaderna i sysselsättningsmöjligheter mellan kvinnor och män består. I större delen av EU är sannolikheten för att en kvinna med en viss utbildningsnivå skall vara arbetslös större än motsvarande sannolikhet för en man. Ojämlikheterna är särskilt tydliga i Grekland, Spanien och Italien. Däremot tycks kvinnornas position i flertalet ansökarländer generellt sett vara mer jämställd än inom EU. Slutligen bör det noteras att det finns ett klart positivt samband mellan utbildnings- och inkomstnivå. I samtliga medlemsstater har de som är heltidsarbetande och högutbildade en väsentligt högre genomsnittlig inkomstnivå än de som har en gymnasieutbildning. Skillnaden är över procent i Tyskland, Frankrike och Österrike och procent i Portugal. Skillnaden i inkomst mellan dem som har en kortare respektive längre gymnasieutbildning är väsentligt mindre i de flesta medlemsstater ( 2 procent), men fortfarande betydande. Tillgång till en kontinuerlig kompetensutveckling varierar betydligt mellan medlemsstaterna En kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling är grundläggande för såväl individens möjligheter till arbete som för en modern ekonomis förmåga att bibehålla konkurrenskraften. Medan uppgifter tyder på att deltagande i arbetsrelaterad kompetensutveckling för anställda har ökat i hela Europa, så visar de också att omfattningen fortfarande är relativt liten och att det fortfarande finns stora skillnader mellan medlemsstaterna. År 1999 hade endast drygt tio procent av antalet sysselsatta inom EU som ingår i arbetskraftsundersökningen (LFS) genomgått någon form av kompetensutveckling under de senaste fyra veckorna. Den andel av arbetskraften som deltog varierar från knappt fem procent i omkring hälften av medlemsstaterna till över 2 procent i Nederländerna, Danmark, Finland och Sverige (1999). Även om uppgifterna innehåller en hög grad av osäkerhet och inte är fullt jämförbara mellan medlemsstaterna, så tyder de på att tillgången till kompetensutveckling med stor sannolikhet är mindre i ansökarländerna än inom EU. 2 2 relevans, visar även att den arbetsrelaterade kompetensutvecklingen varierar betydligt i omfattning mellan medlemsstaterna. Antalet timmar som de anställda erhöll kompetensutveckling varierade från 27 timmar i Belgien (endast Flandern) till 7 timmar i Nederländerna. 17 Arbetskraftsundersökningen tyder också på att yngre anställda erhåller en mer omfattande kompetensutveckling än äldre. I åldersgruppen till 9 år deltog endast 2, procent i någon form av kompetensutvecklingsprogram under de fyra veckor som undersökningsperioden omfattade. Motsvarande uppgift för åldersgruppen 2 till 29 år var tio procent och åtta procent för de mellan 3 till 34 år. Det tycks även finnas ett tydligt samband i alla medlemsstater mellan utbildningsnivå och tillgång till kompetensutveckling. De som har en högre utbildning har mycket större möjligheter att erhålla kompetensutveckling än de som har en lägre utbildning. Det krävs därför större ansträngningar för att motverka de problem som de med en initialt låg utbildning har med endast en begränsad tillgång till en kontinuerlig kompetensutveckling. En anpassning av utbildningssystemen till ICT har inletts, men är fortfarande inte helt genomförd För att göra inträdet på arbetsmarknaden så smidigt som möjligt för dem som avslutat sina studier, så behöver de få tillgång till information och IT i skolan. Integreringen av IT-tekniken i utbildningssystemet sker emellertid i en ökad omfattning inom EU sedan medlemsstaterna omsatt de slutsatser som drogs vid Lissabonmötet och de mål som gäller för kunskapsinitiativet. Dessa uppmanade till ökade insatser för att implementera IT i de 13 Arbetslöshet efter utbildningsnivå, 1999 % av arbetskraften Kortare gymnasium Längre gymnasium Eftergymnasial utbildning BG, CY, MT, SK: inga data 2 2 En nyligen genomförd OECD-undersökning, som emellertid inte tar hänsyn till kompetensutvecklingens kvalité eller B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK CZ EE HU LT LV PL RO SI E 7
6 europeiska utbildningssystemet. 18 IT ingår i utbildningsplanerna för grundskolan i majoriteten av EU:s länder och ansökarländerna. Det är dock svårt att fastställa vilken utveckling som skett inom detta område. Även om det finns nationella data, så finns det inga jämförbara uppgifter tillgängliga. En pilotstudie från OECD tyder på att det finns betydande skillnader inom EU när det gäller tillgång till IT i utbildningen, mätt som antal elever per dator. Medan grundskolorna i Finland, Sverige och Danmark normalt har mellan 11 och 14 elever per dator, så är motsvarande uppgifter för Italien och Portugal mellan och. I gymnasieskolan är antalet elever per dator i genomsnitt 7 i Sverige, Finland och Irland, vilket kan jämföras med motsvarande uppgift för Portugal som är 6. I såväl grund- som gymnasieskolan är tillgången till datorer lägre i nästan samtliga medlemsstater än i USA. Innovationer samt forskning och teknisk utveckling Betydelsen av innovationer belystes av Europeiska rådet, som bl a efterlyste program som syftade till att stimulera innovationer och ekonomiska reformer ytterligare. Kommissionens information angående Innovationspolitik i en kunskapsdriven ekonomi 2 innehåller övergripande rekommendationer för hur innovationspolitiken skall stärkas inom EU. Eftersom innovationer har kommit att uppfattas som ett nyckelområde inom den ekonomiska utvecklingspolitiken, så har betydelsen av den regionala dimensionen fått en ökad uppmärksamhet. Många åtgärder utformas bäst på regional nivå, där kännedomen om företagens behov och den miljö i vilken de verkar är störst. Kunskapen om hur teknik och innovationer påverkar den regionala utvecklingen har ökat över tiden. Istället för att se innovationsprocessen som ett linjärt fenomen, från grundforskning till en färdig kommersiell produkt, så har en mer interaktiv modell blivit allt mer relevant, vilken tar fasta på betydelsen av miljö i vilken företagen, och i synnerhet de små företagen, verkar. Eftersom de små företagen till stor del saknar många av de större företagens specialiserade funktioner, så måste de i högre grad lita till och använda extern kompetens. Innovationer är ett sätt på vilket mindre gynnade regioner snabbt kan utvecklas och hamna på samma nivå som de mer utvecklade. Detta utan att försöka imitera vad dessa redan har uppnått, utan genom grundläggande åtgärder som är i överensstämmelse med respektive regions egna förutsättningar och behov (...), och som syftar till att anpassa regionen till de förutsättningar som råder i en konkurrensutsatt globaliserad ekonomi. 19 Vilka nätverkskopplingar företagen har, hur dessa används eller vilka typer av kluster som finns förklarar därför till stor del hur innovationsprocessen fungerar. I detta sammanhang är det således inte bara hur företag, högskolor, forskningsinstitut utvecklas i sig som är av intresse, utan i en ökande utsträckning har intresset fokuserats till hur de samverkar med varandra. Inte minst har samverkansprocessen på regional nivå uppmärksammats. Idag är det allmänt accepterat att regionernas konkurrenskraft och anpassningsförmåga till tekniska förändringar är beroende av deras innovationskapacitet. Detta är själklart inget nytt, men kunskapens ökade betydelse (i jämförelse med naturresurser, fysiskt kapital och tillgång till arbetskraft) för den ekonomiska utvecklingen innebär att teknik och innovationer ges en hög prioritet inom den regionala utvecklingspolitiken. Vid EU- mötet i Lissabon betonades återigen betydelsen av FoU och innovationer för den ekonomiska tillväxten, nya arbetstillfällen och den sociala sammanhållningen. Mötet underströk behovet av att skapa ett europeiskt forsknings- och innovationsområde och bad kommissionen och medlemsstaterna att vidta ett antal åtgärder som svarar mot de syften som formulerades i the Comission Communication: Towards a European Research Area. Inom dagens EU varierar innovationskapaciteten betydligt mellan olika regioner. Detta gäller såväl i kvantitativ som kvalitativ bemärkelse. För att ge en bild över hur dessa variationer ser ut, presenterade kommissionen i september år 2 21 en studie som visar hur skillnaderna i detta avseende ser ut inom EU. Vissa medlemsstater, i synnerhet de nordiska länderna, rankades högt och i vissa avseenden till och med högre än USA. När det gäller antalet indikatorer som ligger över EU:s genomsnitt ligger Sverige främst i denna jämförelse (med 12 av totalt 16 indikatorer över EU:s genomsnitt), följt av Finland (8) samt Danmark och Tyskland (vilka båda hade 7). I följande avsnitt kommer de nationella systemen för forskning och teknisk utveckling att behandlas, liksom även hur innovationskapaciteten varierar inom EU. 8
YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merKapitel 7. Utbildningsnivå. Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance.
Kapitel 7 Utbildningsnivå Avsnittet är baserat på olika upplagor av Education at a glance. Utbildning har stor betydelse för såväl individen som samhället. Det är väl känt att en god utbildning ger den
Läs merHögskolenivå. Kapitel 5
Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merMångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag
Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44
Läs merStatistisk bilaga till del 1
Statistisk bilaga till del 1 65 A1.1 Sysselsättning i EU15, 1996 och 2002 Sysselsättningsnivå (% av befolkning i arbetsför ålder.) 1996 2002 EU15 59,9 64,2 Andra medlemsländer 61,7 65,1 Sammanhållningsländerna
Läs merSocialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror
PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot
Läs merEuropeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män
IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan
Läs merVarumärken 0 - MEDVERKAN
Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien
Läs merEducation at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merKunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext
Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation
Läs merVägledning för läsaren
OECD Regions at a Glance Summary in Swedish OECD:s regionsöversikt Sammanfattning på svenska Varför regionsöversikt? Vägledning för läsaren På senare år har regionala utvecklingsfrågor återvänt till många
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merJag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?
SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning
Läs merResultattavla för innovationsunionen 2014
Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Läs merUngdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse
AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars
Läs merSammanfattning. Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen. Sammanhållningspolitikens bidrag till tillväxt i EU
Introduktion: politiska förhållanden och sammanhållningsmålen Den ekonomiska tillväxten i EU har minskat markant sedan den senaste sammanhållningsrapporten publicerades för tre år sedan. Detta har lett
Läs merEU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna
IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria
Läs merDET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen
Läs merFrivilligarbete och solidaritet mellan generationerna
EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning
Läs merLägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?
Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merI.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen
Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.12.2003 KOM(2003)773 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs merEn rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14
En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merArbetslöshet bland unga ökar på våren
Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de
Läs merHUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?
HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark
Läs merEuropeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011
Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6
Läs merEUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR
EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på
Läs merKunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merDan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi
Dan Nordin Universitetslektor Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi Rikedom och välstånd! det är väl bara för ett land att trycka pengar eller för en löntagare
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merRegionreformer pågår - eller?
Sundsvall, 30 maj 2007 Regionreformer pågår - eller? Hallgeir Aalbu, EuroFutures Innehåll Det nordiska timglaset Processer pågår samtidigt men varför just nu? Varför något borde göras argumenten Mer om
Läs merVästsverige i EU:s sammanhållningspolitik
Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik 1.Lissabon, Göteborg G och Hela EU skall leva! 2. Perioden 2007-2013 2013 3. Nya utmaningar + verktyg 4. Partnerskap 5. Sveriges strategi 2007-2013 2013 6. JEREMIE
Läs merSchengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013
SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merSchematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12
Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merFrågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242
MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp
Läs merOpinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor
Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merÄr vi smarta nog för de nya jobben? Olle Ludvigsson Europaparlamentariker (S)
Är vi smarta nog för de nya jobben? Olle Ludvigsson Europaparlamentariker (S) Göteborg 2013-09-04 Sysselsättningsekvation Flera faktorer bakom hög sysselsättning Stabil finanssektor nyckel till företagsfinansiering
Läs merUtbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
Läs merSka ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent
Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar
Läs merUtbildning, lärande och forskning
P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning
Läs merEtt Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merLönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?
Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i
Läs merUwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2013 COM(2013) 683 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas
Läs merMini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)
* Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2
Läs merSnabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Läs merEn del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.
Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,
Läs merTa bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS
Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY
Läs merVad händer i vår omvärld?
Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22
Läs merMorgondagens arbetsmarknad
Morgondagens arbetsmarknad Förslag till arbetsmarknadskommission 2016-08-15 LUX HUN SVK POR ITA CZK USA POL GRE IRL ICE EST GBR ESP SWZ NOR SLO GER AUT FIN FRA DEN BEL NED SWE En arbetsmarknadskommision
Läs mer1.0 Kortfattade landsrapporter
1.0 Kortfattade landsrapporter Detta avsnitt består av 27 kortfattade landsrapporter som presenterar de huvudsakliga lärlingsutbildningarna och praktikprogrammen i varje medlemsstat. Rapporterna ger en
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs merKommissionens meddelande (2003/C 118/03)
20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade
Läs merAdministrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt
Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merIndividuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik
Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken
Läs merEtt starkare Sverige 2014-11-10
Ett starkare Sverige 2014-11-10 En utmanande omvärld - Snabbare tillväxt i USA men fortsatta svårigheter i eurozonen och Japan - Det globala konkurrenstrycket hårdnar - Tillväxtekonomierna anpassar sig
Läs merUnderlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?
Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01
Läs merNationell webbplats om skatteregistreringsnummer.
SKATTEREGISTRERINGSNUMMER (TIN) Skatteregistreringsnumret efter ämne: Nationell webbplats 1. AT Österrike https://www.bmf.gv.at/steuern/_start.htm 2. BE Belgien http://www.ibz.rrn.fgov.be/fr/registre-national/
Läs merSocialdemokraterna, arbetslösheten och partiets bäst-i-eu-mål
Liberalerna 1 2014 06 09 Socialdemokraterna, arbetslösheten och partiets bäst-i-eu-mål Av Carl B Hamilton och Katarina Bergkvist Sammanfattning Socialdemokraterna har satt upp målet att år 2020 ska ha
Läs merExportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 29.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merEuropass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa
Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna
Läs merEFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av
Läs merDet livslånga lärandet
Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in
Läs merLönebildningen för lärare
Lönebildningsrapporten 15 99 FÖRDJUPNING Lönebildningen för lärare Lärarna har gått från en centraliserad till en individualiserad lönesättningsprocess de senaste åren. Under denna period har förskollärarnas
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merArbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Läs merDigitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013
Digitala reklaminvesteringar i Europa 2013 AdEx Benchmark 2013 2014-09-24 hemsida: www.irm-media.se, e-post: info@irm-media.se, Tel +46 8 663 04 90, Adress: Brahegatan 9 IV tr. 114 37 Stockholm Dagens
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merMOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT
Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal
Läs merUtan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen
Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma
Läs merSamråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå
Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå 01/06/2004-30/09/2004 Del I. Bakgrundsinformation Land AT - Österrike 9 (4.5) BE - Belgien 13 (6.5) DE
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merTill utrikesutskottet
FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merKatrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer
.Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade
Läs mer