Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

Transkript

1 Tillväxtperspektiv på Ålands ekonomi Bjarne Lindström

2 Ekonomisk tillväxt vad är det? Tillväxtbegreppet komplext och omstritt, inte värdeneutralt! Komponenter som brukar anses ingå Förädlingsvärde (BNP) Summa löner och vinster (plus vissa korrigeringsposter). Den offentliga sektorns bidrag baseras på de utbetalda lönerna och kapitalförslitning Arbetskraft (humankapital) Tillgänglig arbetskraft (ålder, utbildning, kvalifikationer) Sysselsättning Grad av arbetskraftsutnyttjande Kapital (stock, avkastning Storlek, tillgängligt och för produktiva ändamål nyttjat kapital och investeringar) Omsättning Bruttoförsäljningsvolym (varor/tjänster) inom näringslivet Produktivitet Genererat förädlingsvärde per sysselsatt/arbetstimme Vinstvolym Den privata sektorns samlade överskott Lönevolym Den samlade lönevolymen inom ekonomin som helhet

3 Den övergripande åländska utvecklingen Den samlade produktionen (BNP) Meuro i fasta 2009-års priser, prel. data/prognos i rött

4 Ålands ekonomi i ett internationellt jämförande perspektiv BNP per capita EUR PPP Gross domestic product per capita EUR PPP

5 De olika sektorenas BNP-bidrag (meuro 2009) Offentlig sektor rödmarkerad. Inslag av offentlig sektor finns även inom främst personliga tjänster och sjötransporter Sjötransporter Utbildning och hälso-och sjukvård inkl. centralförvaltning Företagstjänster Handel Finans Personliga tjänster Industri Övriga transporter och kommunikation Bygg Primärnäringar Hotell o. Rest. El, värme, vatten

6 Den övergripande utvecklingen Näringslivets omsättnings- och resultatutveckling Företagens omsättning och resultat (Företagen i bokslutsstatistiken, exkl. bl. a. finans/försäkring o. primärnäringarna)

7 De tio största företagen/arbetsplatserna Antal arbetsplatser 2011 (OBS! Ej koncernuppgifter) Företag/arbetsplats Arbetsplatser (Åland) Viking Line ÅHS Posten Åland 221 Ålandsbanken 206 PAF 159 Crosskey 154 Birka Cargo 149 Rederi ab Eckerö 120 Optinova 117 Chips 106 Transmar 97

8 Den övergripande utvecklingen Befolkning och sysselsättning Totalbefolkning Befolkning i arbetsför ålder (20-64 år) Sysselsatta åringar åringar åringar

9 Var finns tillväxten inom den åländska ekonomin? Sysselsättningen Utvecklingen på arbetsmarknaden, antal sysselsatta Tillväxt från 2000 Primärnäringar ,8 % Industri ,8 % El, värme, vatten ,0 % Bygg ,1 % Handel ,2 % Hotell o restaurang ,4 % Transport ,3 % Finans ,3 % Företagsstjänster ,5 % Centralförvaltning ,3 % Utbildning ,8 % Hälso- och sjukvård, sociala tjänster ,1 % Personliga tjänster ,9 % Totalt ,8 % Not: Utbildningens och personliga tjänsternas siffror är justerade.

10 Var finns tillväxten? Etableringsaktiviteten inom näringslivet Företagstillväxten efter personalstorlek, antal företag

11 60 Var finns tillväxten? Etableringsaktiviteten inom olika branscher Primärnäringar Industri Byggverks. Handel Hotell o rest. Transport o. Kommunikation Finansiell verksamhet Företagstjänster Personliga tjänster

12 Var finns tillväxten? Utvecklingen av investeringarna Investeringar, 5-års genomsnitt i 2008-års priser, meuro

13 Branscher inom det privata näringslivet med hög tillväxttakt - omsättningen Branscher med hög omsättningstillväxt, index 2002=100

14 Tillväxtbranscher - lönerna Branscher med hög lönetillväxt, index 2002=100

15 Branscher med svagare tillväxt - omsättningen Branscher med låg omsättningstillväxt, index 2002=100

16 Svagväxande branscher - löner Branscher med låg lönetillväxt, index 2002=100

17 Indikerad produktivitetsutveckling (mätt som förädlingsvärde /arbetad timme i 2008-års fasta priser) 100 Företagstjänster El, värme, vatten Finans Personliga tjänster, inkl. okänd Livsmedelsindustri Transport och kommunikationer Utbildning Centralförvaltning Hälso- och sjukvård, socialtjänster Övrig industri Byggverksamhet Handel Hotell o restaurang Primärnäringar

18 Indikerad produktivitetsutveckling i indexform, 1995= Livsmedelsindustri Företagstjänster Handel Transport och kommunikationer Personliga tjänster, inkl. okänd El, värme, vatten Finans Byggverksamhet Hotell o restaurang Övrig industri 100 Primärnäringar Centralförvaltning 80 Utbildning Hälso- och sjukvård, socialtjänster

19 Vart är Åland på väg? I vilken riktning går omvandlingen av ekonomin? Privata sektorn Sjötransporter dominerar. Minskande betydelse, särskilt sysselsättningsmässigt Finans/försäkringssektorns betydelse växer, dock inte i sysselsättningstermer Företagstjänster (B2B) växer snabbt, särskilt sysselsättningsmässigt Personliga tjänster (hälsa, kroppsvård etc.) växer också Handeln relativt viktig, dock moderat tillväxttrend Hotellsektorn stagnerat, restaurang dock stadd i tillväxt Tillverkningsindustrin behåller nuvarande nivå Primärnäringarnas ekonomiska betydelse allt mindre Offentliga sektorn Domineras av hälso- och sjukvård som därtill expanderar kraftigt. Idag Ålands sysselsättningsmässigt största bransch (före transport/sjöfart) Utbildningssektorn också rätt stor, dock stagnerande

20 Vad skapar ekonomisk tillväxt? Stark kärnkompetens med utvecklingsbara kringeffekter och god spin-off potential Förmåga till fortlöpande förnyelse av produkter och marknader Kommersialiserbara innovationer (produkt och process), nyföretagande Fortlöpande överföring av produktionsfaktorer från låg- till högproduktiva verksamheter och näringar Väl fungerande arbetsfördelning mellan offentlig och privat sektor

21 Tillväxtpolitikens medel Vilket handlingsutrymme har den åländska politiken? Beskattning och relaterad lagstiftning/regelverk (FIN, ax) Bolagslagstiftning, etableringsvillkor/restriktioner (FIN, ax) Stöd, subventioner (FIN, AX) Fysisk och social infrastruktur (AX) Kapital- och arbetskraftstillgång (AX, fin) Humankapital, utbildning (AX) Offentlig efterfrågan (AX, FIN)

22 Den svårfångade tillväxten! Är ekonomisk tillväxt politikens mål eller medel? Den ekonomiska tillväxtens status i politiken är oklar! Ekonomisk tillväxt viktig för de flesta politiker, men ofta är det så att inget enskilt politikområde (ministerium, departement) egentligen detta som sitt viktigaste mål! Politiken domineras av istället av sektormål som t ex regional balans, goda kommunikationer, näringslivsutveckling, inkomstutjämning, god sjukvård, utbildning, jämställdhet, hållbar utveckling etc, etc Ett medel för att uppnå andra mål - snarare än ett mål i sig!

23 En långsiktig fungerande tillväxtsatsning kräver diagnos, prioritering, implementering och uppföljning! Diagnos: Vilka ekonomiska, institutionella, miljömässiga och politiska faktorer hindrar/reducerar tillväxten? Prioritering: Vilka politiskt styrda åtgärder eliminerar de viktigaste tillväxthindren ( the biggest bang for the reform buck ) Implementering: Se till att de prioriterade reformerna verkligen genomförs! Uppföljning: Effekterna följs systematiskt upp i syfte att vid behov kontinuerligt korrigera och förnya politiken

24 En framgångsrik åländsk tillväxtpolitik måste utgå från våra särdrag och förutsättningar ekonomiskt såväl som politiskt! Ekonomin: Kärnkompetens, näringsstruktur, entreprenörstraditioner, arbetskrafts- och kapitalförsörjning, relevant lagstiftning och regelverk, inkluderingen i det finska handelsområdet, skattegränsproblematiken m.m. Politiken: Självstyrelsens ekonomisk-politiska handlingsutrymme. Vad är möjligt att göra?

25