Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/ /12. Kvinnor /03 05/06 08/09 11/12

Transkript

1 Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 2 SM 131 Högskolenybörjare Stor minskning av högskolenybörjare läsåret 211/12 Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som för första gången var registrerade i svensk högskoleutbildning, uppgick till 92 3 läsåret 211/12. Det var drygt 13 färre än året innan. Antalet män minskade mer än antalet kvinnor. Efter en stor ökning av antalet högskolenybörjare under 199-talet och de första åren på 2-talet minskade antalet nya studenter något under mitten av -talet för att därefter åter öka under läsåren 27/8 29/1. Den uppåtgående trenden avbröts 21/11 och minskningen var ännu större 211/12. Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 22/3 211/ Inresande studenter Svenska studenter /3 5/6 8/9 11/12 2/3 5/6 8/9 11/12 Kraftig minskning av inresande studenter 211/12 Allt fler studenter kom tidigare till Sverige från andra länder för att bedriva högskolestudier. Antalet inresande nybörjarstudenter ökade från 12 2 till 29 4 under läsåren 22/3 21/11. Året därpå, 211/12, minskade antalet till 2 8, på grund av att det infördes en studieavgift för icke europeiska studenter. Gruppen inresande studenter består dels av studenter som ingår i ett utbytesprogram, dels av studenter som ordnar studierna på egen hand i Sverige, så kallade free moverstudenter. För definition av inresande student se Fakta om statistiken. Antalet högskolenybörjare och därav svenska studenter efter kön och årlig förändring i procent läsåren 22/3 211/12 Läsår Antal högskolenybörjare Antal högskolenyb. exkl. inresande studenter (svenska studenter) Högskolenyb. exkl. inresande studenter. Differens i % jämfört med året innan Totalt Totalt Totalt 22/ / / / / / / / / / Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste 1-tal.

2 Universitetskanslersämbetet och SCB 7 UF 2 SM 131 De inresande nybörjarstudenternas andel av samtliga högskolenybörjare i Sverige ökade från 15 till 28 procent under läsåren 22/3 21/11. Läsåret 211/12 minskade andelen till 23 procent. Nedgången av inresande studenter var större för männen än för kvinnorna. Antalet svenska högskolenybörjare forsätter minska Antalet högskolenybörjare som tillhör den svenska befolkningen (högskolenybörjare exklusive inresande studenter) minskade för andra läsåret i rad 211/12, till Nedgången läsåret 211/12 uppgick till 4 7 personer, det vill säga 6 procent färre jämfört med föregående läsår. Minskningen i denna grupp var större för kvinnor än för män. Inresande studenter höjer andelen män bland högskolenybörjare Den större andelen män bland de inresande studenterna jämfört med de svenska studenterna påverkar könsfördelningen i högskolan totalt. Andelen män av samtliga högskolenybörjare uppgick till 44 procent läsåret 211/12. När de inresande studenterna exkluderas minskar andelen män till 42 procent. Andelen kvinnor och män bland högskolenybörjare inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 22/3 211/12. Procent 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 Inkl. inres. stud Exkl. inres. stud Inkl. inres. stud Exkl. inres. stud Bland de sökande till högskolan som tillhör den svenska befolkningen och som tidigare inte deltagit i svensk högskoleutbildning var andelen kvinnor och män till och med hösten 27 ungefär 6 respektive 4 procent. Därefter har andelen kvinnor varit lägre och den uppgick till 58 procent hösten 211 (se redovisningen av sökande i SM serie UF 46). Bland högskolenybörjarna läsåret 211/12, exklusive inresande studenter, var andelen kvinnor 58 procent, dvs. andelen var lika stor som bland de sökande till högskolan hösten 211. Högskolenybörjarnas ålder Drygt hälften av alla högskolenybörjarna var under 22 år Läsåret 211/12 var 54 procent av samtliga högskolenybörjare under 22 år. Det var en ökning med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Ökningen är en följd av att andelen inresande studenter minskat. De inresande nybörjarstudenterna har igenomsnitt varit äldre än de svenska nybörjarna. Under läsåren 22/3 211/12 ökade andelen under 22 år, från 44 till 54 procent. Bland de svenska högskolenybörjarna har andelen under 22 år legat runt 6 procent de senaste tre läsåren, 29/1 211/12. Från 22/3 har andelen ökat med drygt 1 procentenheter. En något större andel av männen jämfört med kvinnorna var under 22 år bland de svenska högskolenybörjarna. Bland samtliga högskolenybörjare, som inkluderar de inresande studenterna, har andelen under 22 år varit högre bland kvinnorna än bland männen sedan mitten av -talet. Trots att andelen högskolenybörjare under 22 år ökat under de senaste tio åren har inte medianåldern mätt i helår påverkats nämnvärt. Läsåret 211/12 var medianåldern för samtliga högskolenybörjare 21 år för både kvinnor och män. Även bland svenska högskolenybörjare har medianåldern legat på 21 år flertalet läsår sedan mitten av -talet.

3 Universitetskanslersämbetet och SCB 8 UF 2 SM 131 Andelen högskolenybörjare under 22 år per kön, inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 22/3 211/12. Procent 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 Inkl. inres. stud. Totalt Exkl. inres. stud. Totalt Antal högskolenybörjare inklusive respektive exklusive inresande studenter efter kön och ålder läsåren 22/3 211/12 Inklusive inresande studenter år år år år -21 år /3 5/6 8/9 11/12 2/3 5/6 8/9 11/12 Exklusive inresande studenter (svenska högskolenybörjare) /3 5/6 8/9 11/12 2/3 5/6 8/9 11/12 Uppgifter om antalet svenska högskolenybörjare per åldersgrupp redovisas i bilagetabell 11

4 Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 2 SM 131 Stor minskning av högskolenybörjare i åldern läsåret 211/12 Läsåret 211/12 minskade antalet högskolenybörjare (inklusive inresande studenter) med 13, varav drygt 7 fanns i åldersgruppen år. De inresande studenterna har utgjort en stor andel, runt 5 procent, av högskolenybörjarna i denna åldersgrupp. Läsåret 211/12 minskade deras andel till cirka 4 procent. Antalet svenska högskolenybörjare minskade för andra läsåret i rad 211/12 till Det var ungefär lika många som tio år tidigare, 22/3. Minskningen senaste läsåret avsåg alla åldersgrupper, men var störst för dem under 22 år och för dem över 34 år. Jämförs situationen läsåret 211/12 med den 22/3 har antalet svenska högskolenybörjare under 22 år ökat, medan antalet minskat för övriga åldersgrupper. Störst var minskningen för dem över 34 år. Fortsatt minskning av 19-åringar En sämre arbetsmarknad med hög ungdomsarbetslöshet under slutet av -talet och början av 1-talet förklarade en del av den stora ökningen av yngre högskolenybörjare under andra delen av -talet. En annan viktig förklaring är de förändringar i antagningsreglerna till högre utbildning som infördes hösten 21, vilka gynnar unga personer. Den tidigare ökningen av svenska högskolenybörjare under 22 år sammanhängde även med att årskullarna i åldern år var ovanligt stora i slutet av -talet. I början av 1-talet började gruppen minska. En minskning som väntas fortsätta under större delen av 1-talet. Antalet 19- åringar folkbokförda i Sverige var år 29. Fram till och med år 215 beräknas antalet 19-åringar minska till Antalet åringar folkbokförda i Sverige Prognos för Åldersgrupp åringar därav 19 åringar Uppgifterna i tablån är hämtade från SCB:s befolkningsstatistik. Minskningen av åringar beräknas fortsätta större delen av 1-talet enligt SCB:s befolkningsframskrivningar. Högskolenybörjarnas utbildningsbakgrund Mer än halvering av andelen med både gymnasieskol- och Komvux-utbildning Av de 71 5 högskolenybörjarna (exklusive inresande studenter) läsåret 211/12 hade 85 procent avslutat ett program i gymnasieskolan, varav 15 procentenheter även hade minst en godkänd kurs på gymnasial nivå i Komvux. Andelen som enbart har en gymnasieskolutbildning före högskolestudierna ökade från 51 till 7 procent 22/3 211/12, medan gruppen som kombinerat gymnasieskola och Komvux under samma period minskat från 32 till 15 procent. Andelen högskolenybörjarna som enbart gått en gymnasial utbildning på Komvux före högskolestudierna minskade under perioden från 11 till 9 procent. Högskolenybörjare exklusive inresande studenter efter utbildningsbakgrund läsåren 22/3 211/12. Procent Utbildning före Högskolenybörjare högskolestudierna 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 7/8 8/9 9/1 1/11 11/12 Gymnasieskola ej Komvux Gymnasieskola + Komvux Komvux ej gymnasieskola Uppgift saknas Summa Antal högskolenybörjare Med gymnasieskola avses avslutat program i svensk gymnasieskola. Oavslutade program räknas inte med. Med Komvux avses godkänd kurs på gymnasial nivå i Komvux senast terminen före högskolestudierna. Se även definitioner i Fakta om statistiken.

5 Universitetskanslersämbetet och SCB 1 UF 2 SM 131 I mitten av 199-talet infördes treåriga nationella program i gymnasieskolan, som alla gav grundläggande behörighet till högskolan. Mellan hösten 1997 och hösten 22 genomfördes inom Komvux kunskapslyftet, som främst var en satsning på arbetslösa vuxna som saknade treårig gymnasiekompetens. År 1997 infördes även möjligheten att läsa upp gymnasiebetygen i Komvux för dem som fått slutbetyg från gymnasieskolan. Dessa händelser bidrog till att det blev lättare för något äldre att börja studera i högskolan. Möjligheten till en gymnasial utbildning inom Komvux har senare begränsats genom neddragningar av utbildningen. Dessutom infördes nya antagningsregler 21 som bidrog till att det lättare för yngre att börja studera i högskolan. Dessa förändringar inom gymnasieskolan och Komvux har haft betydelse för vilka som rekryteras till högskolan. Komvux något vanligare bland kvinnor Kombinationen gymnasieskolutbildning och Komvux har varit vanligare för kvinnor än för män. Bland högskolenybörjarna läsåret 211/12 hade 16 procent av kvinnorna och 13 procent av männen denna kombination. Även andelen som enbart läst vid Komvux före högskolestudierna var större för kvinnor än för män, 1 respektive 7 procent läsåret 211/12. Högskolenybörjare exklusive inresande studenter efter kön och utbildningsbakgrund läsåren 22/3 211/12. Procent /3 5/6 8/9 11/12 2/3 5/6 8/9 11/12 Gymnasieskola ej komvux Komvux ej gymnasieskola Gymnasieskola + Komvux Uppgift saknas Bilagetabell 11 innehåller åldersuppdelade uppgifter.

6 Universitetskanslersämbetet och SCB 11 UF 2 SM 131 Högskolenybörjare på program och fristående kurser Utbildningsutbudet i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå består av fristående kurser och program (yrkesexamensprogram, program mot generell examen och program mot konstnärlig examen). Antal högskolenybörjare läsåret 211/12 inklusive respektive exklusive inresande studenter efter kön, program/kurser samt procentuell förändring jämfört med 21/11 och 22/3 Program/kurser 1 Antal högskolenybörjare Förändring i % jmf Förändring i % jmf 211/12 med 21/11 med 22/3 Totalt Totalt Kv. Totalt Kv. Inkl. inresande studenter Totalt Yrkesexamensprogram Program mot generell examen Fristående kurser Exkl. inresande studenter Totalt Yrkesexamensprogram Program mot generell examen Fristående kurser ) Var en högskolenybörjare under första läsåret både registrerade på program och fristående kurser har en prioritering gjorts enligt; yrkesexamensprogram, program mot generell examen och fristående kurser. I gruppen generell examen ingår även de konstnärliga examina från och med 27/8. Läsåret 211/12 utgjorde nybörjarna på konstnärliga program 5 av 22. Närmare hälften av högskolenybörjarna läste enbart på fristående kurser Av samtliga högskolenybörjare läsåret 211/12 läste drygt 45, 49 procent, enbart fristående kurser första läsåret. Jämförs läsåret 211/12 med läsåret innan och med 22/3 har antalet nybörjare som enbart läst på fristående kurs minskat med 9 procent respektive ökat med 17 procent. En stor del av ökningen under de senaste tio åren kan förklaras med att gruppen inresande studenter, som tidigare ökat, i stor utsträckning läste fristående kurser. Exkluderas de inresande studenterna var antalet svenska nybörjare som enbart läst fristående kurser ungefär lika många 22/3 och 211/12, drygt 28. Generella program minskade mest läsåret 211/12 Läsåret 211/12 fanns knappt 22 högskolenybörjare på ett program mot generell examen (högskoleexamens-, kandidat-, magister eller masterprogram). Antalet i en nybörjarkull med denna inriktning har ökat med 33 procent jämfört med läsåret 22/3. Till stor del kan den tidigare ökningen förklaras med att de allt fler inresande nybörjarstudenter hade denna inriktning. Exkluderas gruppen inresande studenter uppgår ökningen till 16 procent mellan 22/3 och 211/12. Läsåret 211/12 minskade dock totala antalet högskolenybörjare på generella program med 24 procent jämfört med föregående år. Hela nedgången detta år beror på minskningen av de inresande studenterna. Minskningen sammanhänger med den studieavgift för utomeuropeiska studenter som infördes detta år. Bland svenska högskolenybörjare var antalet oförändrat på generella program. Läsåret 211/12 fanns drygt 25 högskolenybörjare på ett program mot yrkesexamen. Antalet har minskat med 13 procent för kvinnorna och 1 procent för männen under de senaste tio åren. Även jämfört med föregående år minskade antalet högskolenybörjare på yrkesexamensprogram, för både kvinnor och män. Endast någon enstaka procent av de inresande studenterna läser på yrkesexamensprogram och de har därför liten påverkan i denna grupp.