Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Transkript

1 Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak kan delas in i vårdgivaraspekter och vårdtagaraspekter. Den här undersökningen utgår från det förra perspektivet och har sitt fokus på löneaspekten. Min hypotes är att det finns en snedvridning i lönebilden så att kvinnor i genomsnitt har lägre löner än män, men att den skillnaden har minskat de senaste åren. Mer specifikt kommer följande frågor att besvaras: Har den genomsnittliga kvinnan lägre lön än den genomsnittlige mannen i svensk hälso- och sjukvård? Har skillnaden i så fall ökat eller minskat över tid? Är hälso- och sjukvården mer eller mindre jämställd än till exempel industrin? Material och metod En undersökning av detta slag även givet löner som enda analyserade aspekt torde kräva tämligen omfattande studier för att bli rättvisande, och ett antal avgränsningar måste därför göras. En första sådan handlar om vilka data som finns att tillgå eftersom uppgiften utgår från befintliga data. Jag har letat igenom Statistiska centralbyråns statistikdatabas och hittat ett material som handlar om den primärkommunala sektorn. Här finns såväl hälso- och sjukvård som industri representerad som utbildningsinriktningar, att jämföra med den grannlaga uppgiften att sammanställa löneuppgifter för olika yrken inom respektive område och sektor. De utbildningsinriktningar jag kommer att jämföra är å ena sidan hälso- och sjukvård samt social omsorg och å andra sidan en sammanslagning av två områden: naturvetenskap, matematik och data samt teknik och tillverkning. Eftersom lön i stor utsträckning hänger samman med utbildning kommer analysen att baseras på en standardvägd medellön, där utbildningsnivå används som standardiseringsvariabel. Standardfördelningen hämtas från respektive områdes totala (kvinnor + män) fördelning på utbildningnivå. Följande nivåer finns i statistiken: gymnasial utbildning, högst 2 år gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning Eftersom man inte kan förvänta sig en symmetrisk fördelning av lönen ens inom varje utbildningsnivå torde medianvärdet vara mer rättvisande än medelvärdet. Sammanslagningen av två utbildningsområden gör det dock svårt att använda medianvärden medan medelvärden för de sammanslagna grupperna är enkla att beräkna. Därför beräknar jag standardvägda löner utifrån medellönen för respektive område, utbildningsnivå och kön.

2 För att undersöka förändringen över tid kommer data från det första (2001) respektive sista (2008) året i databasen att jämföras. För att undersöka utbildningsnivån inom respektive område använder jag korstabeller och χ 2 -test för att undersöka om valet av utbildningsnivå är oberoende av kön. Utvecklingen över tid inom respektive område kommer att tolkas med hjälp av stapeldiagram. Lönespridningen inom respektive nivå har analyserats med hjälp av kvartilavstånd, det vill säga skillnaden i lön mellan övre och undre kvartilen. För att kunna jämföra mellan olika utbildningsnivåer (och därmed lönenivåer) har jag normerat skillnaden med medianlönen på samma sätt som man använder variationskoefficient som normerad standardavvikelse. Resultat I tabell 1 visas 2001 års antal individer, medellön, median lön samt genomsnittlig ålder för respektive utbildningsområde och utbildningsnivå uppdelat på kön. Det är stor variation på urvalens storlek. Män Kvinnor Antal Medellön Median Ålder Antal Medellön Median Ålder Hälso- och sjukvård samt social omsorg gymnasial utbildning, högst 2 år gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning Naturvetenskap, matematik och data gymnasial utbildning, högst 2 år gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning Teknik och tillverkning gymnasial utbildning, högst 2 år gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning Tabell 1. Antal individer, medellön, median lön samt genomsnittlig ålder för respektive utbildningsområde och utbildningsnivå uppdelat på kön. Sifforna avser Tabell 2 visar motsvarande siffror för Här har dock en ny redovisningsprincip införts och alla siffror är avrundade till närmsta tiotal eller hundratal.

3 Män Kvinnor Antal Medellön Median Ålder Antal Medellön Median Ålder Hälso- och sjukvård samt social omsorg gymnasial utbildning, högst 2 år gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning Naturvetenskap, matematik och data gymnasial utbildning, högst 2 år gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning Teknik och tillverkning gymnasial utbildning, högst 2 år gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning Tabell 2. Antal individer, medellön, median lön samt genomsnittlig ålder för respektive utbildningsområde och utbildningsnivå uppdelat på kön. Sifforna avser Analys Val av utbildningsnivå Tabell 3 och 4 visar hur arbetskraften fördelar sig på respektive utbildningsnivå. Bortsett från den observerade skillnaden i total frekvens mellan könen visar det sig också att mäns och kvinnors utbildningsnivå skiljer sig åt för båda områdena när vi jämför med den förväntade frekvensen. Observerad frekvens Förväntad frekvens Män Kvinnor Män Kvinnor gymnasial utbildning, högst 2 år gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning Tabell 3. Fördelning av utbildningsnivå inom sjukvårdsområdet uttryckt som observerad och förväntad frekvens. Observerad frekvens Förväntad frekvens Män Kvinnor Män Kvinnor gymnasial utbildning, högst 2 år gymnasial utbildning, 3 år eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer forskarutbildning Tabell 4. Fördelning av utbildningsnivå inom det tekniska området uttryckt som observerad och förväntad frekvens.

4 (Oberoendet mellan variablerna kön och utbildningsnivå skulle kunna testas med ett Chi 2 -test per område, men avvikelserna från den förväntade frekvens är så stor i båda fallen att Excel inte kan ge mig något p-värde. För sjukvårdsområdet blir värdet på χ 2 - variabeln 5526 och för teknikområdet blir det 1490, vilket ska jämföras med att det kritiska värdet för en signifikansnivå på 95 % med fyra frihetsgrader är 9,49.) I stapeldiagrammen nedan visas hur kvinnors respektive mäns utbildningsnivå förändrats inom respektive område. Nivåerna är rangordnade så att den lägsta nivån är i botten av stapeln och den högsta nivån i toppen. Inom hälso- och sjukvården (figur 1) ser vi att en stor del av kvinnorna har låg utbildningnivå jämfört med männen, och mellan de båda tidpunkterna har utveckling gått mot högre utbildningsnivå för båda könen. Det är dock fortfarande en markant skillnad. Kvinnors utbildning Mäns utbildning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Figur 1. Fördelningen av utbildningsnivå på sjukvårdsområdet: förändring över tid. Samma jämförelse för det tekniska området, se figur 2, visar mindre skillnader mellan könen. Här kan vi dock ana att kvinnorna i större utsträckning än männen skaffat sig hög utbildning (den nästa högsta nivån: eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer). Standardvägd medellön Generellt sett har männen högre lön än kvinnorna; det är bara för 3-årig gymnasienivå i hälso- och sjukvård som kvinnorna har högre medellön. Det är också intressant att notera att medelåldern verkar följa ett mönster: I de två lägre utbildningsnivåerna är männen yngre än kvinnorna, medan de är aldre än kvinnorna i de tre högre. Oavsett vilket har de högre lön.

5 Kvinnors utbildning Mäns utbildning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% g 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% Figur 2. Fördelningen av utbildningsnivå på det tekniska området: förändring över tid. Den standardfördelningen för hälso- och sjukvården är 2008 ges i tabell 5, avrundad till en decimal. Beräkningarna är dock gjorda på oavrundade värden. Vikter för resterande områden och år har bestämts på samma sätt. De standardvägda lönerna presenteras i tabell 6. Här kan vi se att hälso- och sjukvårdens löneskillnader endast förändrats marginellt. Vi vet inget om osäkerheten i resultatet, så skillnaden som faktiskt tyder på en försämring av jämställdheten, kan mycket väl vara osignifikant. Männen har dock generellt sett något högre lön än kvinnorna, även när vi justerat för att de har olika utbildningsnivå. När det gäller teknikområdet är skillnaderna ännu större. Här har männen 12,1 procent högre lön än kvinnorna, vilket är en lite förbättring jämfört med Antal Andel män kvinnor totalt ,0% ,1% ,1% ,7% ,1% Tabell 5. Total andel anställda på respektive utbildningsnivå i hälso- och sjukvården 2008.

6 Män Kvinnor Kvot Hälso- och sjukvård , ,027 Teknik , ,121 Tabell 6. Standardvägda löner Lönespridning Spridningen inom respektive utbildningsnivå kan se olika ut, bland annat beroende på åldersstruktur. De data vi har låter oss undersöka lönespridning utifrån månadslönernas kvartilavstånd. Tabell 7 visar dessa tillsammans med normerade värden som hjälper oss göra jämförelser oberoende av medianvärdena. Det verkar som att männen har större lönespridning än kvinnorna, vilket skulle kunna tolkas som att de har större möjlighet till individuell lönesättning. Begränsningar En studie av den här typen är naturligtvis behäftad med en rad begränsningar som påverkar slutsatsernas tillförlitlighet. För det för det första är materialet utvalt för att passa frågeställningen. Att jämföra sjukvård och industri utifrån den kommunala sektorn är tveksamt eftersom de är förhållandevis små. Visserligen skulle man kunna argumentera för att jämförelsen blir mer rättvisande än om vi skulle undersöka de betydligt större landstingskommunala (sjukvård) och privata (industri) sektorerna. Hur lönerna i den primärkommula sektorn påverkas av landsting respektive privat sektor torde vara ett komplext samband. För det andra har inga statistiska metoder använts utan analysen baseras på jämförelser utan hänsyn taget till slumpmässiga variationer. För det tredje är förändringen över tid analyserad utifrån två årtal och inte en trendanalys som väger in vad som händer däremellan.

7 Kvinnor Kvartilavst. Normerat Kvartilavst. Normerat Naturvetenskap, matematik och data gymnasial utbildning, högst 2 år , ,14 gymnasial utbildning, 3 år , ,16 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år , ,25 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer , ,24 forskarutbildning , ,23 Teknik och tillverkning gymnasial utbildning, högst 2 år , ,15 gymnasial utbildning, 3 år , ,18 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år , ,26 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer , ,32 forskarutbildning , ,25 Hälso- och sjukvård samt social omsorg gymnasial utbildning, högst 2 år , ,13 gymnasial utbildning, 3 år , ,17 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år , ,24 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer , ,18 forskarutbildning , ,4 Män Kvartilavst. Normerat Kvartilavst. Normerat Naturvetenskap, matematik och data gymnasial utbildning, högst 2 år , ,21 gymnasial utbildning, 3 år , ,28 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år , ,28 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer , ,25 forskarutbildning , ,26 Teknik och tillverkning gymnasial utbildning, högst 2 år , ,20 gymnasial utbildning, 3 år , ,25 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år , ,31 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer , ,38 forskarutbildning , ,40 Hälso- och sjukvård samt social omsorg gymnasial utbildning, högst 2 år , ,15 gymnasial utbildning, 3 år , ,20 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år , ,24 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer , ,24 forskarutbildning , ,01 Tabell 7. Lönespridning inom respektive område, utbildningsnivå och kön. De normerade värden är kvartilavstånden i förhållande till medianvärdet i gruppen och presenteras för att underlätta jämförelse. Slutsatser Kvinnorna i svensk hälso- och sjukvård har generellt sett lägre lön än männen. Uttryckt på annat sätt har den standardiserade medelmannen 2,7 procent högre månadslön än motsvarande kvinna. Det är dock en betydligt mindre skillnad än i industrin. Vi kan inte se någon förändring mellan 2001 och 2008 års löner, åtminstone inte i sjukvården. Vi kan också se att fördelningen av utbildningsnivå inte är oberoende mellan könen och att sjukvården fortfarande stor andel kvinnor med låg utbildning. Visserligen har

8 andelen med lång eftergymnasial utbildning ökat, men inte på samma sätt som i industrin. Männen såväl i hälso- och sjukvård som industri ser också ut att ha större möjlighet att differentiera sin lön, vilket till exempel kan spegla chefsskap och andra aspekter som inte ryms i den här studien.