MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

Transkript

1 MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter) Ofullständig konkurrens Priset överstiger marginalkostnaden ej optimal produktionsinriktning eftersom MV = P > MC välfärdsförlust/allokeringsförlust P D P 0 MR MC MC 0 Q 1

2 Asymmetrisk information En av parterna på en marknad har tillgång till privat information, d.v.s. information som den andra parten saknar marknader fungerar sämre eller försvinner helt adverse selection (privat information om given egenskap) produktens kvalitet okänd för köparen dålig kvalitet driver ut bra kvalitet från marknaden Klassiskt exempel från marknaden för begagnade bilar - Antag att det existerar två slags begagnade bilar, bra och dåliga. Om såväl säljare som köpare kan skilja på dessa uppstår separata marknader med ett högre pris för bra bilar än för dåliga bilar, P B respektive P D - Men säg att vi har asymmetrisk information, d.v.s. bara säljaren vet om bilen är bra eller dålig. Köparen har inte denna kunskap utan grundar sin betalningsvilja på förväntad kvalitet i ett första steg hamnar priset på den nu gemensamma marknaden P G precis mittemellan P B och P D om det finns lika många bilar av varje sort - Men eftersom säljarna av bra bilar tycker att detta pris är för lågt, behåller de hellre bilen själva proportionen bra begagnade bilar på marknaden sjunker konsumenterna reviderar sin uppfattning om förväntad kvalitet och vill inte betala lika mycket P G sjunker proportionen bra begagnade bilar på marknaden sjunker ytterligare o.s.v. i värsta fall försvinner alla bra begagnade bilar från marknaden. Endast de dåliga återstår och P G = P D 2

3 Andra exempel kommer från försäkringsmarknaden försäkringstagarens risk okänd för försäkringsbolaget gemensam premie högriskare driver ut lågriskare från marknaden Till viss del kan marknaden fixa dessa problem: - signalering (exempel; garantier) - vid försäkringar differentierade premier byggda på statistiska genomsnitt moral hazard (privat information om beteende) exempel: den som väl tagit en försäkring ändrar sitt beteende på grund av att försäkringen gör att den privata kostnaden för risk understiger den samhällsekonomiska Marknaden kan delvis fixa dessa problem genom: - självrisker, men det innebär samtidigt att konsumenten inte kan köpa så mycket försäkringsskydd som man egentligen önskar - kontroll 3

4 Externa effekter På en perfekt fungerande marknad skall köpare och säljare genom priset ta hänsyn till såväl varans samhällsekonomiska värde som dess samhällsekonomiska kostnad MV = P = MC (såväl privat som samhällsekonomiskt) Antag nu att resurser utnyttjas utan betalning eller resurser skapas utan ersättning externa effekter, priset ger ej längre rätt information om varans samhällsekonomiska värde eller kostnad vid negativa externa effekter tar den som fattar beslut om konsumtion eller produktion inte hänsyn till kostnader som drabbar andra konsumtionen och/ /eller produktionen blir för stor Exempel: negativa miljöeffekter vid positiva externa effekter tar den som fattar beslut om konsumtion eller produktion inte hänsyn till den nytta som andra får konsumtionen och/eller produktionen blir för liten Exempel: vaccinering mot en smittsam sjukdom 4

5 Antag att ett företags produktion påverkar miljön negativt. Priset givet av marknaden pris MC samhälle A MC företag P* s C B Qopt samhälle Qopt företag kvantitet ABC = välfärdsförlust Möjliga lösningar: regleringar skatt på produktionen = s i figuren avgift på utsläppen Coaseteoremet: Om äganderätterna är välspecificerade och transaktionskostnaderna låga behövs inget ingripande 5

6 Antag att produktionen hos samtliga företag på en marknad påverkar miljön negativt. Alla företags miljöpåverkan är lika stor pris Demand MC samhälle A S Popt samhälle P* s C B Qopt samhälle Q* kvantitet ABC = välfärdsförlust Optimal skatt på produktionen = s i figuren, höjer priset till vad som är samhällsekonomiskt optimalt 6

7 För s.k. fullständigt privata nyttigheter gäller två centrala egenskaper exkluderbarhet rivalitet Nyttigheter som saknar en eller båda dessa egenskaper medför marknadsimperfektioner Antag att det är svårt (kostsamt) eller helt omöjligt att exkludera någon från att utnyttja nyttigheten Utan exkluderbarhet kan man inte hävda äganderätten risk för överutnyttjande, allmänningarnas tragedi, exempel utfiskning. Kan ses som ett exempel på negativa externa effekter Kollektiva nyttigheter Definition: Nyttigheter utan rivalitet i konsumtionen En persons konsumtion påverkar inte andra personers möjligheter att konsumera nyttigheten Om ingen rivalitet råder men möjlighet att exkludera finns: (Bro vid lågtrafik, större park eller badstrand, TVutsändning) Eftersom MC för utnyttjande = 0 kan privat ägande vara olämpligt 7

8 Om ingen rivalitet råder och heller ingen möjlighet att exkludera Fullständigt kollektiva nyttigheter, exempel försvaret, snöröjning Små incitament till privat produktion eller finansiering, free-riders problemet Slutsats: Privata beslut ger för liten konsumtion av kollektiva nyttigheter - vissa produceras ej eller nästan ej (omöjligt eller mycket kostsamt att exkludera) - andra produceras, men priset överstiger MC Samhällsekonomiskt optimal produktion av en kollektiv nyttighet: MV = MC produktion MV Exempel med två konsumenter D B D A MC Qopt samhälle För kollektiva nyttigheter där valet står mellan 0 och 1: Gör istället en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl där total betalningsvilja jämförs med total kostnad 8

9 Ständigt fallande genomsnittskostnader Mycket stora investeringskostnader men relativt sett små utnyttjandekostnader eviga stordriftsfördelar Naturligt monopol: transporttjänster post tele el vatten Problem: det samhällsekonomiskt optimala priset ger en finansiell förlust P 1 ger finansiell förlust = GFCP 1 P 2 ger full kostnadstäckning men välfärdsförlust =ABC 9

10 Vanlig slutsats: Verksamheten bör drivas eller styras offentligt Sätt pris lika med marginalkostnad och finansiera underskottet via skatter. Men då nytt problem: skatter kan också ge välfärdsförluster Mer om offentlig prissättning Några varianter av marginalkostnadsprissättning: Knapphetsprissättning Kan också lösa problemet med det finansiella underskottet Peak-load pricing: pris = marginalkostnad i varje enskild tidsperiod 10

11 Antag att verksamheten har krav på full kostnadstäckning: Ett enhetspris lika med genomsnittskostnaden ger normalt en för liten konsumtion välfärdsförlust Mindre välfärdsförluster om man frångår enhetspriset Two-part tariff: o Förbrukningsavgift = marginalkostnad o Fast avgift per hushåll (abonnent) för att täcka återstående finansiellt underskott Exempel 1: konstant marginalkostnad (intäkterna från förbrukningsavgiften motsvarar rörliga kostnader och intäkterna från fast avgift motsvarar fasta kostnader) Exempel 2: ökande marginalkostnad (intäkterna från förbrukningsavgiften överstiger rörliga kostnader medan intäkterna från fast avgift understiger fasta kostnader) P 1 KLM visar det täckningsbidrag som kan användas för att täcka en del av den fasta kostnaden 11

12 Prisdiskriminering: o Utgå från enhetligt pris som ger full kostnadstäckning o Sänk priset för priskänsliga grupper ökar efterfrågad kvantitet mycket o Höj priset för prisokänsliga grupper minskar inte efterfrågad kvantitet så mycket o Se samtidigt till att full kostnadstäckning fortfarande råder totalt ökar den efterfrågade kvantiteten och välfärdsförlusterna minskar Hänsyn till prissättningssystemets kostnader kan leda till andra slutsatser om vad som är optimal prissättning Ibland kanske bättre att inte ta ut något pris alls? (När välfärdsvinsten av en teoretiskt sett bättre prissättningsmetod understiger ökade kostnader för prissättningen) Jämför välfärdsförlusten (ABC) av att inte ta ut något pris alls med inbesparade administrations och informationskostnader 12