INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

Transkript

1 INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden i ett land? Vilka effekter på produktion, handel, priser och välfärd får olika slag av stöd till inhemsk produktion? Varför handlar länder med varandra? Svar: De ekonomiska aktörerna finner det lönsamt! Varför är det lönsamt?

2 Förutsättningar: Fullständig konkurrens Inga transportkostnader Växelkurs : Vad händer när möjlighet till handel uppstår? Land A Land B S A D A P A D B S B P B Q A Q B Utan handel är P A P B B Med handel erhålls gemensamt pris P V så att export = import Land A: minskad produktion, ökad konsumtion Land B: ökad produktion, minskad konsumtion Med transportkostnader: Fortfarande handel om transportkostnaden mindre än P A - P B. Ej fullständig prisutjämning. B

3 Primär förklaring till handel: Olika jämviktspriser utan handel. Men varför skilda priser utan handel? Olika efterfrågeförhållanden - Skilda preferenser - Skilda inkomster Olika utbudsförhållanden - Skillnader i produktionsteknik/produktivitet - Skillnader i produktionsfaktorpriser För att förstå de grundläggande orsakerna till handel räcker det inte med partiell analys. Krävs att man beaktar hela ekonomin (allmän jämviktsanalys) Exempel: - Varför kan inte EU s textilindustri konkurrera med Kinas, trots högre produktivitet? - Varför fick den norska fiskeindustrin problem när man fann olja? 3

4 Den klassiska teorin för komparativa kostnader (Ricardo) Handel förklaras av skillnader i relativa (komparativa) kostnader, som i sin tur förklaras av skillnader i produktionsteknik/produktivitet Antag: - Två länder, Fylke och Mordor - Två varor, svärd och ringar - En produktionsfaktor, arbetskraft, homogen och rörlig mellan näringsgrenarna - Fullständig konkurrens - Inga transportkostnader Arbetskraftsåtgång i timmar per enhet Svärd Ringar Fylke 5 30 Mordor 0 0 Fylke har absoluta fördelar i produktion av svärd Mordor har absoluta fördelar i produktion av ringar Handelsmönstret givet: Fylke exporterar svärd och importerar ringar. För Mordor tvärtom. 4

5 Men det är inte absoluta fördelar som är avgörande för handel! Arbetskraftsåtgång i timmar per enhet Svärd Ringar Fylke 0 30 Mordor 5 0 Mordor har absoluta fördelar i produktion av båda varorna. Ändå uppstår handel. Man är inte lika överlägsen inom båda sektorerna. Alternativkostnader Svärd Ringar Fylke 0,33 ringar 3 svärd Mordor 0,5 ringar svärd Fylke har komparativa fördelar i produktion av svärd Mordor har komparativa fördelar i produktion av ringar P S /P R = 0,33 i Fylke P S /P R = 0,5 i Mordor Skilda prisrelationer gör handel lönsam! 5

6 Antag ett utgångsläge utan handel Tio svärd i Fylke exporteras till Mordor kan bytas mot fem ringar tillbaka i Fylke byts dessa mot femton svärd Tio ringar i Mordor exporteras till Fylke kan bytas mot trettio svärd tillbaka i Mordor byts dessa mot femton ringar - Fylke specialiserar sig på produktion av svärd och exporterar till Mordor - Mordor specialiserar sig på produktion av ringar och exporterar till Fylke Men handeln kommer att utjämna prisrelationerna Före handel: P S /P R = 0,33 i Fylke P S /P R = 0,5 i Mordor Handel leder till att P S /P R stiger i Fylke Handel leder till att P S /P R sjunker i Mordor P S /P R (fylke) = P S /P R (mordor) = P S /P R (världsmarknaden) Slutläget mellan ursprungliga priser (exempelvis 0,4) 6

7 Men: - handel sker normalt inte genom direkta byten av varor utan med varor mot valutor - företag räknar med absoluta priser, inte med relativa Förklaring: Löner och växelkurs anpassas så att de komparativa kostnaderna bestämmer handelsmönstret Antag timlön FEK respektive MEK Produktionskostnad i inhemsk valuta Svärd Ringar Fylke 0 FEK 30 FEK Mordor 5 MEK 0 MEK Bestämning av jämviktsväxelkurs: 0 FEK 5 MEK FEK MEK 30 FEK 0 MEK 3 FEK MEK Detta ger: FEK MEK 3 FEK Pris i gemensam valuta vid växelkurs: MEK =,5 FEK Svärd Ringar Fylke 4 MEK (0 FEK) MEK (30 FEK) Mordor 5 MEK (,5 FEK) 0 MEK (5 FEK) Om den relativa timlönen förändras, förändras växelkursen 7

8 Slutsatser: En näringsgrens internationella konkurrenskraft bestäms av dess relativa produktivitet, ej av dess absoluta produktivitet Ett land måste alltid ha komparativa fördelar i någon produktion (även om dessa över tiden kan skifta från en typ av produktion till en annan) De komparativa fördelarna uppfattas av företagen som absoluta genom anpassning av löner och/eller växelkurs (åtminstone långsiktigt) I den klassiska teorin förklaras skillnader i komparativa kostnader av skillnader i produktionsteknik/produktivitet Andra förklaringar till skillnader i komparativa kostnader: Tillgång till råvaror Generellt: Länder har olika relativ tillgång till olika produktionsfaktorer (faktorproportionsteorin). Detta gör att länder får komparativa fördelar i produktion av varor som kräver mycket av det slag av produktionsfaktorer som landet har relativt gott om Andra förklaringar till utrikeshandel än skillnader i komparativa kostnader: Stordriftsfördelar Efterfrågan på produktvariation Inombranschhandel 8

9 Faktorproportionsteorin (Heckscher-Ohlin): Antag två länder med tillgång till samma produktionstekniker för de två varor man producerar, textil och stål Textil är en arbetskraftsintensiv vara, medan stål är en kapitalintensiv vara Land A har relativt sett gott om arbetskraft, medan land B har relativt sett gott om kapital Före handel Arbetskraften är relativt sett billigast i land A, prisrelationen P labor /P kapital låg den arbetskraftsintensiva varan, textil, blir relativt sett billigast i land A Kapitalet är relativt sett billigast i land B, prisrelationen P labor /P kapital hög den kapitalintensiva varan, stål, blir relativt sett billigast i land B Land A har komparativa fördelar i produktion av textil och land B i produktion av stål Resultatet av handel Land A exporterar textil och importerar stål. Man ökar produktionen av textil och minskar produktionen av stål Land B exporterar stål och importerar textil. Man ökar produktionen av stål och minskar produktionen av textil Vid fullständig konkurrens och utan transportkostnader sker en fullständig utjämning av prisrelationen P stål /P textil precis som tidigare I land A ökar efterfrågan på arbetskraft, medan efterfrågan på kapital minskar, P labor /P kapital stiger I land B ökar efterfrågan på kapital, medan efterfrågan på arbetskraft minskar, P labor /P kapital sjunker En utjämning av prisrelationen (P labor /P kapital ) äger rum som kan bli fullständig 9

10 Faktorproportionsteorin (sammanfattning och utvidgning) Den produktionsfaktor som landet har relativt sett gott om blir också relativt sett billig (jämfört med andra länder) Varor som använder mycket av den produktionsfaktor som landet har relativt sett gott om blir därför relativt sett billiga, vilket gör att landet får komparativa fördelar i produktionen av sådana varor och därmed kommer att exportera dem Handel leder till specialisering (precis som i den klasiska utrikeshandelsteorin) och till att den produktionsfaktor som används intensivt i produktionen av exportvarorna blir relativt sett dyrare än innan handel (och omvänt för den produktionsfaktor som används intensivt i produktionen av importvaror) Teorin gäller inte bara mellan produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital utan också mellan lågutbildad och högutbildad arbetskraft I ett land som har gott om högutbildad arbetskraft blir högutbildad arbetskraft relativt sett billig och landet får komparativa fördelar i produktionen av varor som kräver en stor andel högutbildad arbetskraft o.s.v. 0

11 Utrikeshandel och välfärd Förutsättning: Produktionsfaktorerna har en alternativ användning (rimligt antagande på lång sikt) Specialisering och handel ger möjlighet till en konsumtion som ligger utanför produktionsmöjlighetskurvan Mat M 0 M P I P.. V C A. B K 0 K Kläder Före handel: Produktion och konsumtion i A. Inhemsk prisrelation visas av P = I På världsmarknaden är kläder relativt sett dyrare och prisrelationen visas av P V Efter specialisering och handel: Produktion i B, men konsumtion i C P P klä mat

12 Vinsterna av utrikeshandel i en partiell modell: Vara som importeras Vara som exporteras P P D välfärdsvinst S D välfärdsvinst S P v P i P i P v Q p Q 0 Q Q 0 Q p Q Fall (a): Konsumenterna vinner, producenterna förlorar, men konsumenterna vinner mer än vad producenterna förlorar det potentiella paretokriteriet är uppfyllt Fall (b): Producenterna vinner, konsumenterna förlorar, men producenterna vinner mer än vad konsumenterna förlorar det potentiella paretokriteriet är uppfyllt

13 Effekten av stöd till inhemsk produktion Importtull Importkvot Subvention av importkonkurrerande industri Subvention av exportindustri Importtull Antag att världsmarknadspriset inte påverkas D välfärdsförlust S P i = P v + tull P v tull Q P Q P Antag att världsmarknadspriset påverkas 3

14 Importkvot (opåverkat världsmarknadspris) D välfärdsförlust S S + kvot P i P v kvot Q P Q P - Normalt delas kvoterna ut till inhemska importörer vilket gör välfärdsförlusten densamma som vid en importtull - Om kvoterna delas ut till utländska exportörer blir välfärdsförlusten större än vid en importtull 4

15 Vid inhemskt monopol är en importkvot ett starkare skydd än en importtull D monopol = D total - kvot D total välfärdsförlust MC P i D monopol MR kvot P v Q P Q P Både vid helt fri handel och vid en importtull måste det inhemska företaget ta priset som givet, d.v.s. man kan inte utnyttja att man är ensam producent i landet Med en importkvot är importen begränsad och företaget kan agera som monopolist för den efterfrågan som återstår Två möjliga lösningar: Monopolistens säljer hela sin produktion inom landet och produktionen bestäms av MR = MC (se figuren) Monopolisten säljer en del på export. Försäljningen inom landet bestäms av MR = P V. Total produktion bestäms av P V = MC. (Om exportmöjlighet till givet världsmarknadspris finns kan MR aldrig understiga P V ) 5

16 Subvention av importkonkurrerande industri Antag att världsmarknadspriset inte påverkas D välfärdsförlust S S sub P i = P v subvention Q P Q P = - Välfärdsförlusten mindre än vid tull eller importkvot, p.g.a. att konsumtionen inte påverkas (reservation för att subventionen kräver skatteökningar som kan ge negativa välfärdseffekter) 6

17 Subvention av exportindustri Antag att världsmarknadspriset inte påverkas D välfärdsförlust S S sub subvention P i = P v = Q P Q P Slutsats: Åtminstone i ett långsiktigt perspektiv verkar fri handel leda till positiva välfärdseffekter olika slag av protektionistiska åtgärder för att skydda importkonkurrerande industri eller subventioner av exportindustrin minskar välfärden OBS: - Bygger på att handeln är frivillig - Bygger på det potentiella paretokriteriet 7

18 Eventuella samhällsekonomiska motiv för stöd till inhemsk produktion Positiva externa effekter av produktionen - jordbruket, öppna landskap, levande landsbygd - spin off -effekter självförsörjningsmål ( beredskapsmål ) uppfostringstullar övervintringssubvention kortsiktigt under en strukturomvandlingsprocess (exempelvis p.g.a. förändrade världsmarknadspriser) - Produktionsfaktorerna har ofta lägre alternativkostnad på kort sikt än på lång sikt - Samtidigt långsiktiga välfärdsförluster om ett visst stöd blir bestående Mat M M P V. P V C D. B Antag att världsmarknadspriset på kläder sjunker Lägre välfärd i D än i C, men ännu lägre om man inte ändrar sin produktion. B K K Kläder 8

19 9