Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Transkript

1 Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong Yun

2 Frågeställningar I Vilka är drivkrafterna bakom den tilltagande internationaliseringen? Hur påverkas produktiviteten av ökad handel och ökade direktinvesteringar? Vilken roll spelar den internationella kunskapsspridningen för produktivitetsutvecklingen

3 Frågeställningar II Vilka effekter har internationaliseringen på sysselsättning och löner? Vilken inverkan har stora, nya och snabbväxande industriländer, som Kina och Indien, på den svenska ekonomin? Kommer globaliseringen att fortsätta och i så fall hur hanterar vi dess utmaningar och möjligheter?

4 Vad menar vi med internationalisering? Internationalisering: sammanslagning av nationella marknader till en gemensam marknad genom att reducera/eliminera hinder för internationella transaktioner för varor, tjänster, arbetskraft och kapital

5 Den svenska utrikeshandeln Exporten och importen som andel av BNP (fasta priser) har ökat kontinuerligt under efterkrigstiden. Ett förlopp som förefaller att accelererat under de senaste 15 åren Handeln i tjänster är ca 30% av handeln i varor Den ökade handeln med industrivaror utgörs nästan uteslutande av tilltagande inombranschspecialisering medan mellanbranschspecialiseringen knappast ökat alls

6 Varför har den svenska utrikeshandeln ökat sin andel av nationalprodukten? Banbrytande framsteg inom transport- och kommunikationssektorn Den handelspolitiska utvecklingen mot liberalisering och avreglering under efterkrigstiden

7 Utgående direktinvesteringar Kraftigt ökade direktinvesteringarna ett kännetecknande drag för den ökade internationaliseringen under denna period Svenskägda multinationella företag (MNF) har länge spelat en betydelsefull roll inom svensk industri Trendmässig minskning av sysselsättningsandelen i moderföretagen i Sverige. Gäller både industrin och tjänstesektorn

8 Ingående direktinvesteringar Andel sysselsatta i utlandsägda företag inom det svenska näringslivet har ökat kraftigt sedan mitten av 1980-talet Utlandsägandet är större i industrin än i tjänstesektorn I ett internationellt perspektiv är utlandsägandet i Sverige stort. Gäller både för industrin och tjänstesektorn

9 Varför har direktinvesteringarna ökat? Högre fasta koncern (företags) specifika kostnader mer horisontella direktinvesteringar Lägre informations-, kommunikations- och transportkostnader mer vertikala direktinvesteringar Allmän avveckling av hinder för svenskar att äga företag utomlands och för utlänningar att äga företag i Sverige

10 Det svenska näringslivets internationella specialisering Svensk industri uppvisar komparativa fördelar inom: Kunskapsintensiv industri som kräver hög kompetens hos arbetskraften Realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri Produktion som baseras på svenska naturresurser, främst skogsindustri Dessutom förstärks den internationella konkurrenskraften av FoU-insatser i de svenska företagen som är större än konkurrenternas

11 Det svenska näringslivets internationella specialisering Inom tjänstesektorn uppvisar branscher med stor andel högutbildad arbetskraft en stark exportinriktning Det svenska specialiseringsmönstret överensstämmer i stora drag med det mönster man kan förvänta sig mot bakgrund av den svenska ekonomins resurstillgångar

12 Hur påverkar internationaliseringen näringslivets produktivitet? Ökad specialisering i enlighet med komparativa fördelar ökning av nationalprodukten Realinkomstökning ökar avkastning på kapital ökar incitament till investeringar nationalinkomst växer ytterligare Bättre utnyttjande av stordriftsfördelar

13 Hur påverkar internationaliseringen näringslivets produktivitet? Strukturomvandling inom branscher Strukturomvandling inom företag Internationaliseringen påskyndar tekniska framsteg och kunskapsspridning

14 Internationalisering, struktureffekter och produktivitet Företag som börjar exportera har högre produktivitet än icke-exportörer redan innan inträdet på exportmarknaden Indikationer på att exportörerna haft en snabbare produktivitetstillväxt än icke-exporterande företag Sänkta handelshinder, som leder till att exportföretagen ökar sin produktion på bekostnad av icke-exportörer, kommer att öka den genomsnittliga produktiviteten i branschen

15 Internationalisering, struktureffekter och produktivitet Produktivitetens tillväxt har, allt annat lika, varit högre i branscher som utsatts för snabbt växande importkonkurrens I branscher där importens marknadsandel ökar löper de lågproduktiva arbetsställena störst risk att läggas ner och bland de överlevande företagen är det sysselsättningen i de lågproduktiva företagen som drabbas mest

16 Internationell kunskapsöverföring genom internationell handel Närvaro på exportmarknaden gör det möjligt för företagen att tillgodogöra sig kunskaper om nya produkter och bättre metoder från konkurrenterna En annan väg för internationell kunskapsspridning är via import av insatsvaror och investeringsvaror Företagens FoU-verksamhet har en dubbel roll: 1) Resulterar i ett tillskott av ny kunskap i företaget 2) Underlättar för företaget att tillgodogöra sig utifrån kommande kunskap

17 Internationell kunskapsöverföring genom utländska direktinvesteringar De multinationella företagen såväl de utlandsägda som de svenskägda allt annat lika uppvisar en högre produktivitet än övriga företag i det svenska näringslivet Produktiviteten i de uppköpta företagen ökar snabbare jämfört med en kontrollgrupp av icke uppköpta företag Produktiviteten i de svenskägda företagen ökar med närvaron av utlandsägda företag i samma bransch och region

18 Internationalisering och arbetsmarknaden Inga effekter på total sysselsättning eller nivån på arbetslösheten av ökad utrikeshandel Den ökade utrikeshandeln har spelat en betydelsefull roll för hur stor omsättningen av jobb har varit, åtminstone inom industrin Relativ arbetskraftsefterfrågan påverkas av ökad import från och ökade utgående direktinvesteringar i låglöneländer

19 De nya industriländerna och effekter på svensk ekonomi Inledningsvis ökar NIC-landets andel av världsexporten mycket snabbt men förloppet planar ut när nationalproduktens tillväxttakt efterhand mattas av Så gott som alla NIC-länder uppvisar till att börja med en specialisering på arbetsintensiv och lågteknologisk produktion Allt eftersom uppgraderas NIC-ländernas exportstruktur i riktning mot kapitalintensiva, mellan- och högteknologiska sektorer och ett större inslag av inombranschhandel

20 De nya industriländerna och effekter på svensk ekonomi I jämförelse med de etablerade industriländerna har NICländerna i utgångsläget mycket låga löner. De låga lönerna svarar emellertid mot en låg produktivitet i dessa länder. Produktiviteten ökar snabbt genom snabb realkapitalbildning, som drivs av en hög investeringskvot, och teknologiöverföring från de etablerade industriländerna. Men NIC-ländernas löner har ökat i ungefär samma takt.

21 De nya industriländerna och effekter på svensk ekonomi NIC-länderna tenderar att knappa in på det svenska försprånget både i fråga om produktivitet och löner. Detta är emellertid förenligt med stigande reallöner i Sverige. Ökade inkomster i NIC-länderna leder till ökad efterfrågan på svenska produkter på NIC-landets egen hemmamarknad.

22 Kommer internationaliseringen att fortsätta? Såvida politiken i världen inte får en mer protektionistisk inriktning kommer processen mot ökad globalisering att fortgå Den snabba utvecklingen på informationsteknologins område får störst effekter på internationell handel i tjänster Nya grupper som tidigare varit relativt förskonade från internationell konkurrens kommer att påverkas

23 Strukturomvandling och anpassningsförmåga Strukturomvandlingen inom branscher och inom företag, som ett resultat av internationaliseringen, har haft stor betydelse för produktivitetsutvecklingen Viktigt med kompetens och anpassningsförmåga både hos företag och anställda att ställa om när förhållandena förändras på de internationella marknaderna Politikens uppgift att undanröja hinder för omställning och minska olägenheter

24 Internationell kunskapsspridning Den internationella kunskapsspridningen har en värdefull roll för produktivitet och tillväxt i en liten, öppen ekonomi som den svenska För att tillgodogöra sig det internationella kunskapsflödet behöver företagen bedriva egen forskning och utveckling och ha en tillräckligt välutbildad arbetskraft, s.k. mottagarkapacitet Utbildningssystemet har en nyckelroll, men även företagen har ett ansvar för att uppdatera och vidareutveckla arbetskraftens kompetens

25 Att attrahera rörliga produktionsfaktorer Fortsatt ackumulation av internationellt trögrörliga produktionsfaktorer, som väl utbildad och kvalificerad arbetskraft, är väsentligt för att kunna dra till sig internationellt mera rörliga produktionsfaktorer som realkapital, forskning och utveckling och företagsspecifik kunskap Huruvida Sverige framöver kommer att vara ett land där det bedrivs forskning och utveckling och avancerad produktion avgörs av förutsättningarna att bedriva sådan verksamhet i Sverige snarare än av om företagen är svenskägda eller utlandsägda

26 Positiva och negativa effekter av internationaliseringen Den tilltagande internationaliseringen har positiva effekter på produktivitet och tillväxt genom förbättrat resursutnyttjande och genom att öka och påskynda den internationella kunskapsöverföringen Alla i samhället inte vinnare utan globaliseringen tycks slå olika mot olika grupper i samhället Hittills rör det sig inte om särskilt stora negativa effekter men ändå viktigt att se till att delar av globaliseringens vinster omfördelas från vinnare till förlorare

27 Utvecklingen i Kina och dess inverkan på svensk ekonomi Kinas andel av världens varuexport har på sistone gått om Japans Den kommer att stiga ytterligare innan den liksom i tidigare NIC- länder så småningom planar ut Kinas komparativa fördelar idag ligger i produktion där man använder relativt mycket lågutbildad arbetskraft Kinas relativa tillgångar på högutbildad arbetskraft är små

28 Utvecklingen i Kina och dess inverkan på svensk ekonomi Indikationer på specialisering på högteknologisk produktion beror på en misstolkning av handelsstatistiken Kina ingår i asiatiska produktionsnätverk där Japan, Sydkorea och Taiwan levererar avancerade komponenter som sedan sätts samman i Kina Sammansättningen är ett moment som använder mycket lågkvalificerad arbetskraft medan produktionen som helhet av dessa varor brukar klassificeras som högteknologisk

29 Utvecklingen i Kina och dess inverkan på svensk ekonomi Kina är nettoexportör av varor som tillverkas med stor insats av lågutbildad arbetskraft och som har relativt lågt pris (låg kvalitet) i förhållande till produkter från andra länder i samma varugrupp Kina konkurrerar för närvarande till mycket liten del med företag som producerar i Sverige Snabbt ökade inkomster och omfattande investeringar i Kina innebär att det finns goda möjligheter för svenska företag att hitta avsättning för sina produkter där

30 Utvecklingen i Kina och dess inverkan på svensk ekonomi Med stigande produktivitet kommer lönerna att öka i Kina och exportstrukturen bli alltmer lik den som råder i de etablerade industriländerna Löneutvecklingen i Kina kommer att vara gynnsammare än i Sverige, delvis beroende på att det är lättare att imitera teknologi än att utveckla den själv För att bibehålla ett reallönegap i förhållande till Kina måste Sverige och andra högt utvecklade länder ständigt fortsätta att utveckla ny teknik i en strid ström