I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

Transkript

1 I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras -hur dessa fördelas på olika individer Hur kommer det sig att -denna produktion ökar och ökar -möjlig kapacitet utnyttjas i olika grad

2 Vad skiljer 2005 från 1985? 1955? två generationer (allt i dagens prisnivå!) hushållens konsumtion offentlig konsumtion BNP/capita 411 mrd 811 mrd +97% 160 mrd 491 mrd +207% kr kr mrd +43% 608 mrd +24% kr export/bnp 11% 27% 49%

3 Ett långsiktigt perspektiv 1970 års dollar Förväntad livslängd vid födseln BNP per capita År

4 Vad får vi från offentliga sektorn? (mrd kr) (SCB, NR) Totalt: Konsumtion: 704 mrd Investering: 71 mrd Transferering: 472 mrd Pensioner 331 Arbetslöshetsförsäkring 44 Sjukförsäkring 37 Föräldraförsäkring 21 Barnbidrag 21 Assistansersättning 13 Bostadstillägg, penionär 11 Studiemedel 7 Bostadsbidrag 3

5 Världens största ekonomier (BNP i mrd dollar, PPP)(World Bank) 1. USA Kina Japan Indien Tyskland UK Frankrike Italien Brasilien Ryssland Spanien Mexico Kanada Korea Indonesien Australien Turkiet Holland Thailand Sverige Bangladesh 263

6 Världens rikaste ekonomier (BNP/capita i dollar, PPP)(World Bank) 1. Luxemburg USA Norge Schweiz Irland Island Österrike Danmark Hongkong UK Belgien Holland Kanada Japan Sverige Finland Frankrike Australien Tyskland Spanien Korea

7 forts. 62. Estland Polen Sydafrika Chile Botswana Kina Etiopien Malawi 620 Höginkomstländer Medelinkomstländer Låginkomstländer EMU

8 Utvecklingen jämfört med de rikaste 1990 PPP-dollar 10,5 lnbnp per capita 9,8 USA 9,1 8,4 7,7 Storbritannien Sverige 7,

9 Världens största exportörer (export i mrd dollar, PPP)(WTO, World Tables) 1. Tyskland 912 (717) 2. USA 819 (1525) 3. Kina 594 (561) 4. Japan 566 (454) 5. Frankrike Holland Italien UK Kanada Belgien Hongkong Korea Mexiko Ryssland Taipei Singapore Spanien Malaysia Saudiarabien Sverige Indien 76

10 Ekonomisk utveckling och störningar 135 år i snabbformat Omvandlingstiden Det gyllene kvartsseklet Kriser och omställning Ekonomin av idag

11 Omvandlingstiden (a) före första världskriget Guldmyntfot: valutor konvertibla till guld med fast kurs, internationellt rörligt kapital Industrialiseringen i Sverige tar fart (sent) Skog, malm, vattenkraft =>råvarubaserat + arbete Uppbyggnad av infrastruktur (statliga utlandslån) Långsam uppbyggnad av kompetens (utbildning) Demokratisering Prisnivån steg och sjönk (kraftig inflation under första världskriget)

12 Omvandlingstiden (b) efter första världskriget Blandade växelkurssystem: åter till guldmyntfoten, flytande kurs, pund, dollar. Fortsatt urbanisering Industrin tar över jordbrukets roll som huvudsektor i ekonomin Kapitalintensiv produktion viktigare, kunskapsintensiv =>kapital + arbete Fackföreningar växer fram (=>lönerna bestäms i kollektiva avtal)

13 Omvandlingstiden (b) efter första världskriget (forts.) Ekonomins utveckling främst relaterad till industriproduktionen och politik. Kraftig kort lågkonjunktur Mycket kraftig och utdragen lågkonjunktur (depressionen) under 1930-talet Deflation, sedan åter stigande och sjunkande prisnivå

14 Det gyllene kvartssekletinternationellt Bretton Woods-systemet med fasta växelkurser hög tillväxt (industrialismen, masskonsumtion) snabb ökning av världshandeln keynesiansk politik: staten aktiv konjunkturpåverkan

15 Det gyllene kvartssekletkonjunkturellt historiskt rekordhög tillväxt (50-t: 3,4%/år, 60-t: 4,5 %/år) höga investeringar (20-25% av BNP) låg arbetslöshet låg inflation och ränta jämvikt i utrikeshandeln och i statsfinanserna

16 BNP-utveckling % förändring BNP År

17 Det gyllene kvartssekletstrukturellt industrisamhället ersätter jordbrukssamhället offentliga sektorn växer: välfärdsstaten etableras med ökade transfereringar kapitalintensiv produktion allt viktigare verkstadsindustri, bostadsbyggande, bilism

18 Bilismens utveckling: bilinnehav per 1000 innevånare i Sverige biltäthet

19 Kriser och omställning-internationellt oljekriserna 1973, 1979, 1986 Bretton Woods-systemets sammanbrott flytande växelkurser, EU fasta kurser (valutaormen, ERM) lägre tillväxt än tidigare ( euroskleros ) lågkonjunkturer, stigande arbetslöshet stigande (70-t), fallande (80-t) inflation monetaristisk politik (USA, UK)

20 Inflationen i 14 industriländer % 40 Första världskriget Andra världskriget Koreakriget OPEC 1 OPEC

21 Kriser och omställning-konjunkturellt Låg tillväxttakt, ca 2%/år (även på 80-talet) Djupa lågkonjunkturer (76-77, 80-82, 91-94) Oljekriser, kostnadskriser, överhettning Fortsatt låg arbetslöshet till 1991 Stigande (70-t) och hög (80-t) inflation Underskott i statsfinanser och utrikeshandel Keynesianism, devalveringar, åtstramningar

22 Kriser och omställningstrukturellt Strukturomvandling (70-t): stål, varv Tjänstesektorn större än industrin Politisk instabilitet Energi- och miljöfrågor i fokus Avregleringar: finansiella sektorn, valutaregleringen bort. Skattereform.

23 Öppen arbetslöshet % EU-12 Sverige talskrisen

24 1995- Ekonomin av idaginternationellt global ekonomisk integration: WTO, NAFTA EUs fyra friheter (92), EMU, ECB och euron 2000 finansiell integration och instabilitet bestående hög arbetslöshet i många länder inflationsproblemet löst? produktivitetstillväxt ny ekonomi och globalisering?

25 1995- Ekonomin av idagstrukturellt flytande växelkurs (92) Riksbanken: 2 % inflation och självständighet Riksdagen: överskottsmål och utgiftstak EU-medlemsskap (95). Ökat internationellt beroende och konkurrens. Ökad handel. minskande offentlig sektor, ökande välfärdsklyftor svängningar för aktier, fastigheter. IT-bubbla

26 1995- Ekonomin av idag - konjunkturellt Återhämtning efter krisårens omställning något högre tillväxttakt (produktivitet) Måttliga svängningar (00, 02-03) Långsamt minskande arbetslöshet Mycket låg inflation Budget- och bytesbalans vänts: överskott