Internationell Ekonomi

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Internationell Ekonomi"

Maj Pålsson
för 10 år sedan
Visningar:

1 Internationell Ekonomi

2 Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo, Singapore, HongKong och Paris Handel sker dygnet runt med början i Tokyo och slut i New York Nästan all handel sker med ett fåtal valutor: USD, Yen, Pund, schweiziska franc och Euro

Tokyo, Singapore, HongKong och Paris Handel sker dygnet runt med början i Tokyo och slut i

3 Man handlar även med räntebärande papper och aktier Valuta köps och säljs för att placera kapital, för valutaväxling, för att eliminera valutakursrisker och för att förse utrikeshandeln med krediter Centralbanker agerar för att upprätthålla fasta växelkurser Företag använder valutamarknaden för att betala import och ta hem exportvinster Företag har möjlighet att i förväg köpa valuta till bestämt pris

Centralbanker agerar för att upprätthålla fasta växelkurser Företag använder valutamarknaden för att

4 Om en svensk exportör av verkstadsprodukter säljer till en kund i Brasilien kan exportören välja att fakturera i svenska kronor, brasilianska cruzerios eller USD, beroende på vilken valuta man kommit överens om När det finns en tidsförskjutning mellan en transaktion och betalningen uppstår risken att valutornas kurser kan variera valutarisk Om man t.ex. väljer USD så kan ingen part vara säker på valutakurs vid inväxling leder till valutakursvinst eller valutakursförlust

tidsförskjutning mellan en transaktion och betalningen uppstår risken att valutornas kurser kan variera valutarisk Om

5 Valutakurser varierar över tid och reflekterar ett lands ekonomiska förhållanden och relationer med andra nationer Priset styrs av utbud/efterfrågan Köp och säljbeslut styrs av information och rykten av både ekonomisk och politisk natur För att dämpa kurssvängningar eller hålla fast kurs på en valuta så kan en eller flera centralbanker ingripa genom att sälja eller köpa valuta

information och rykten av både ekonomisk och politisk natur För att dämpa kurssvängningar

6 Valutapriset anges med både en köp- och en säljkurs Man skiljer mellan avistamarknaden (spot market) och terminsmarknaden (forward market) Avista sker nu medan terminer innebär att man kommer överens om att köpa respektive sälja valuta någon gång i framtiden till en speciell växelkurs Med terminer kan man gardera sig mot växelkursrörelser

medan terminer innebär att man kommer överens om att köpa respektive sälja valuta

7 Den första utrikeshandeln var beroende av guld och silver som betalningsmedel Ur detta kom guldmyntfoten som innebar att ländernas centralbanker kunde växla det egna landets valuta till guld till en fast växelkurs Denna kurs ändrades aldrig och bankerna förband sig att köpa och sälja guld utan restriktioner Olika valutor kopplades på så sätt samman med hjälp av fasta växelkurser Alla transaktioner skedde genom flöden av guld mellan länderna

kurs ändrades aldrig och bankerna förband sig att köpa och sälja guld utan restriktioner Olika valutor

8 Guldmyntfoten var fullt etablerad runt 1870 och fungerade fram till Betalningsbalansen hölls i jämvikt När ett land hade överskott i handelsbalansen ökade landets guldinnehav och tillgången på pengar ökade Mer pengar i omlopp betydde en allmän prisstegring, inflation Exporten minskade eftersom priset hade höjts och överskottet i handelsbalansen försvann Vid underskott i handelsbalansen uppstod istället penningbrist och prisnivån sjönk Följden blev att exporten ökade och importen minskade

pengar ökade Mer pengar i omlopp betydde en allmän prisstegring, inflation Exporten minskade eftersom priset hade höjts och

9 De fasta växelkurserna övergavs vid första världskriget och varje lands centralbank kontrollerade valutakursen Detta system urholkades snabbt då flera länder försökte förbättra sitt konkurrensläge genom att devalvera, d.v.s. skriva ner värdet på landets valuta så att deras produkter blev billigare än omvärldens I slutet på andra världskriget insåg västländerna att ett nytt valutasystem behövdes 1944 träffades de största industriländerna i Bretton Woods för att rekonstruera det monetära systemet

snabbt då flera länder försökte förbättra sitt konkurrensläge genom att devalvera, d.v.s. skriva ner värdet på landets

10 Systemet byggde i princip på USD De USD som hölls som reserv i utländska centralbanker skulle kunna växlas mot guld till ett fastställt pris Medlemsländernas centralbanker bestämde gemensamt de olika valutornas kurs mot dollarn Valutakursförändringar accepterades bara vid långsiktiga betalningsproblem Bretton Woods-systemet gav stabila valutor från 1945 till 1973

bestämde gemensamt de olika valutornas kurs mot dollarn Valutakursförändringar accepterades

11 Problem som fanns var att bristen på guld begränsade världsekonomins tillväxtmöjligheter Ökad inflation i USA knäckte till slut systemet I slutet av 60-talet hade USA:s underskott i betalningsbalansen fått enorma proportioner; dollarn tappade förtroende som stabil valuta Detta berodde på att USA under 1950-talet försåg världen med pengar genom ekonomisk hjälp, militära utgifter och privata direktinvesteringar Dessutom krävde Vietnamkriget enorma resurser

proportioner; dollarn tappade förtroende som stabil valuta Detta berodde på att USA under 1950-talet försåg

12 För att hindra att dollarn minskade i värde mot andra valutor (deprecierade), var amerikanska centralbanken tvungen att stödköpa USD Spekulanter blev alltmer övertygade om att USD var övervärderad och flyttade tillgångar till D-mark och Yen; dollarkursen försvagades ytterligare och centralbanken devalverade 1973 devalverades dollarn igen och de fasta växelkurserna övergavs

övervärderad och flyttade tillgångar till D-mark och Yen; dollarkursen försvagades

13 I slutet av 1970-talet uppstod ett blandsystem av fasta och rörliga växelkurser I teorin betyder rörliga växelkurser att priset på en valuta bestäms av utbud/efterfrågan I praktiken är dock mindre länders valutor fasta i och med att de varierar med de viktigaste handelspartnernas valutor Mindre länder i Latinamerika är i princip knutna till dollarn och i Västafrika varierar flera valutor med kursen på den franska francen

valutor fasta i och med att de varierar med de viktigaste handelspartnernas valutor Mindre länder i

14 USD, Yen, Pund, Schweiziska franc och kanadensiska dollar flyter fritt, men centralbankerna ingriper även i dessa länder för att förhindra att valutor rör sig allt för mycket 1979 bildades EMS, European Monetary System, av de dåvarande åtta EG-länderna Syftet var att skapa ett stabilt monetärt område med låg inflation och stabila växelkurser Varje valuta har en fastställd kurs mot övriga valutor i systemet

Monetary System, av de dåvarande åtta EG-länderna Syftet var att skapa ett stabilt monetärt område med

15 Fast växelkurs inom samarbetet men flyter gemensamt mot resten av världens valutor Valutorna kan röra sig mot varandra, men bara med 2,25% Under utsattes samarbetet för stora påfrestningar; Danmark sa nej till Maastricht 1991 vilket skapade oro på valutamarknaden Engelska pundet och italienska liran lämnade ERM, Spanien och Portugal tvingades devalvera 1993 uppkom nya valutakriser och man beslöt att låta kurserna variera med upp till 15%

Maastricht 1991 vilket skapade oro på valutamarknaden Engelska pundet och italienska liran lämnade ERM, Spanien

16 EMS utgör grunden för EMU där EU-ländernas ekonomiska politik samordnas med gemensam valuta och gemensam penningpolitik För att få delta måste ett medlemsland uppfylla de ekonomiska konvergenskraven 13 av 27 EU-länder är med Bland annat Sverige, Danmark och Storbritannien står utanför Sverige röstade 2003 nej till EMU och klarar inte heller konvergenskraven

ekonomiska konvergenskraven 13 av 27 EU-länder är med Bland annat Sverige, Danmark och

17 Konvergenskraven Prisstabilitet Inflationen föregående år får inte ha överstigit inflationen i de tre EU-länder som har lägst inflation med mer än 1,5% Sunda finanser Underskottet i den offentliga sektorns finanser får inte överstiga 3% av BNP Storleken på skuldsättning får inte vara större än 60% av BNP Stabil växelkurs Växelkursen ska ha hållits stabil under två års tid före inträdet i valutaunionen Låga räntor Räntan föregående år får inte vara mer än 2 procentenheter högre än de tre länder som har lägst inflation

skuldsättning får inte vara större än 60% av BNP Stabil växelkurs Växelkursen ska ha hållits stabil under två års tid före

18 Politik Man skiljer på penningpolitik och valutapolitik Penningpolitik centralbankens åtgärder för att påverka bland annat räntan och penningmängden i syfte att öka eller minska efterfrågan Valutapolitik de åtgärder som staten och/eller centralbanken vidtar för att påverka den egna valutans växelkurs

penningmängden i syfte att öka eller minska efterfrågan Valutapolitik de

Relevanta dokument

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med