Juli/Augusti Valutawarranter. sverige

Transkript

1 Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige

2 in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs av makroekonomiska faktorer och internationella pengaströmmar. Då stora pengaflöden går från exempelvis amerikanska dollar (USD) till svenska kronor (SEK) så stärks kronan gentemot dollarn. Ofta är stora pengaflöden på valutamarknaderna orsakade av investerare som spekulerar i en upp- eller nedgång i valutakursen. Att marknaden är oerhört likvid resulterar i att man kan köpa och sälja stora valutabelopp väldigt snabbt, och därmed riskerar man inte att sitta låst i en position som man inte kommer ur. På grund av detta är valutamarknaden attraktiv för spekulanter. Multinationella företag som får sina intäkter i olika valutor måste alltid vara medvetna om den valutarisk som är förekommande. De behöver därför analysera bland annat ekonomiska aktiviteter, den politiska omgivningen, den rådande finanspolitiken samt centralbankernas positioner, för att därigenom försöka förutse de framtida växelkursförändringarna. Vanligtvis använder sig företag av så kallade hedgestrategier för att skydda sig mot fluktuationer på valutamarknaden. Man kan genom dessa skydda sina intäkter och utgifter helt och hållet. SGs valutawarranter möjliggör båda dessa ändamål för svenska aktörer - dels spekulation och dels hedging, med samma enkelhet som handel med aktier. Pristransparansen och den goda likviditeten på den underliggande valutamarknaden betyder att SGs valutawarranter har en bra prisspread (skillnaden mellan köp- och säljpriset på warranten är liten) och reagerar på rörelserna på den underliggande valutamarknaden omedelbart. Hur fungerar valutawarranter? Valutawarranter fungerar på precis samma sätt som en warrant med en annan typ av underliggande tillgång (exempelvis en aktiewarrant). Det är en rättighet men ingen skyldighet att köpa eller sälja en underliggande tillgång. De påverkas även av samma faktorer som warranter på andra typer av tillgångar: lösenpriset, priset på den underliggande tillgången, den riskfria räntan, tid till lösen etc. Den största skillnaden är att den underliggande tillgången är en växelkurs istället för en aktie eller ett index. En annan skillnad är den, att då valutor ej har några utdelningar blir beräkningen av warrantens värde enklare, då det finns en parameter mindre att ta hänsyn till. Grunden för spekulation är att man har en marknadstro om hur växelkursen kommer att förändras. Om man exempelvis tror att kronan kommer att stärkas mot Euron, d.v.s. att kommer att minska från t.ex. 9,15 Kr till 8,70 Kr inom de närmaste 12 månaderna så skulle det lämpligaste valet av warrant vara en säljwarrant på på den nuvarande växelkursen eller möjligtvis något lägre. En grundläggande beräkning är slutvärdet på en köp- respektive säljwarrant som räknas ut enligt följande och gäller warranter på. warrant: (Växelkurs - Lösenpris) * Nominellt värde = Slutvärde warrant: (Lösenpris - Växelkurs) * Nominellt värde = Slutvärde 1 För warranter på måste man även ta i beaktande växelkursen tillbaka till kronor. Beräkningen ser ut precis som ovan med tillägg för växlingen till Kronor, alltså som följer: warrant: (Växelkurs - Lösenpris) * Nominellt värde * USD/SEK = Slutvärde warrant: (Lösenpris - Växelkurs) * Nominellt värde * USD/SEK = Slutvärde Dessa kommer även att visas och ges exempel på senare i texten.

3 Vad är valutawarranter bra för? Valutawarranter kan användas på ett antal olika sätt precis som andra typer av warranter. Man kan exempelvis använda dem till att öka avkastningen på sina investeringar med hjälp av hävstångseffekten. Man kan även öka den genomsnittliga avkastningen på en portfölj innehållande utländska tillgångar, eller låsa in de intäkter eller utgifter i utländsk valuta som man förväntas ha. Bättre värdeökning Eftersom warranter, precis som optioner, fluktuerar kraftigare än värdet på den underliggande tillgången så kommer warranter till mycket god användning då man vill försöka få en bättre värdeökning på sin portfölj. Observera att positionen i warranterna när som helst kunde ha sålts på marknaden. Utvecklingen av växelkursen mellan (antal kronor per Euro) kan du se i grafen nedan. Öka den genomsnittliga avkastningen I de fall man har en investering i en utländsk tillgång kan man även lägga till en valutawarrant där man kan tjäna på en direkt kursförändring mellan valutorna. Skydd mot valutakursförändringar Om man förväntar sig att erhålla ett belopp i Euro ett visst datum och vill skydda dessa pengar från en eventuell nedgång i valutakursen eftersom man vill växla tillbaka pengarna till kronor, så kan man köpa säljwarranter på. Vid en eventuell negativ förändring i valutakursen kommer den förlusten på fordran att exakt motsvaras av en ökning av värdet på warranterna. Man kan även göra motsvarande transaktioner för att skydda sig mot en uppgång av en valuta i det fall man har en skuld i utländsk valuta. Låt oss säga att man planerade att köpa en villa i exempelvis Frankrike i slutet av året för Euro. Då man befarade att Euron (Kronan) skulle förstärkas (försvagas) gentemot Kronan (Euron) med 10 procent från 9,10 till 10 SEK per Euro så kunde man, med hjälp av warranter, ha säkrat valutan så att man inte riskerade en fördyring av priset med 10 procent till Euro. Man skulle i det fallet ha köpt köpwarranter på med ett lösenpris på 9,10 som skulle ha blivit mer värda samtidigt som den utländska skulden blev större. Om ens marknadstro hade varit felaktig så att sjönk med 10 procent, från 9,05 till 8,145 så skulle warranterna förfalla värdelösa men vinsten av en stärkt växelkurs skulle motverka förlusten av transaktionen i warranter. På samma sätt kan man skydda framtida investeringar eller utgifter vad de än må gälla, oavsett om det är värdepapper, fastigheter, råvaror eller något annat. Det kan ju i vissa fall även vara så att man har inkomster i en utländsk valuta och utgifter i en annan. Då kan man även handla med warranter på. Säg att man hade en fordran på US Dollar som man visste att man skulle få vid ett senare tillfälle och som man då skulle växla tillbaka till Euro. Man misstänkte dock att Euron skulle förstärkas från 1 till 1.1 till så att man skulle få färre Euro vid växlingen tillbaka jämfört med om man hade växlat vi det tillfället. I detta fall kunde man ha köpt köpwarranter på Euro med ett lösenpris på den dåvarande valutakursen eller däromkring. Dessa hade då kompenserat för den valutakursförlust som eventuellt uppkommit. Nedan visas utvecklingen på växelkursen under det senaste året. Man kan här se att dollarn har försvagats, det kostar mer dollar per Euro idag än vad det gjorde för ett år sedan. 31/ 07/ /08/ /09/ /10/ /10/ /11/ /12/ /01/ /01/ /02/ /03/ /03/ /04/ /05/ /06/ /06/ /07/2003 2

4 Uträkningar för valutawarranter Nedan beskrivs hur man räknar ut värdet för valutawarranterna på slutdagen. Till skillnad från aktie- och indexwarranter, så har valutawarranterna ett nominellt belopp. Det nominella beloppet är på 10 Euro och innebär att en warrant kontrollerar denna mängd av den underliggande tillgången som i SGs valutawarranter är antingen eller. Detta nominella belopp på 10 Euro motsvarar en paritet på - i likhet med t.ex. aktiewarranter. I nedanstående exempel används båda räknesätten - ett med det nominella beloppet, samt ett med pariteten. Vi antar att en investerare köper en köpwarrant på med lösenpriset 9,00 kr (ESE4F9 00SGA). Denna warrant ger oss rättigheten att köpa 1 Euro för 9,00 kr på slutdagen som är i Juni Om kursen på är 9,20 på slutdagen, så innebär detta en vinst eftersom vi då får köpa Euro 20 öre under marknadspris, för 9,00. Värdet på slutdagen blir således: warrant (med nominellt belopp) = (9,20-9,00) x 10 = 2 kronor warrant (med paritet) = (9,20-9,00) / = 2 kronor Låt oss säga att kursen på istället är exempelvis på 8,90 på slutdagen. I detta fall så kommer warranten att förfalla värdelös, eftersom du då kan köpa Euro billigare på marknaden än vad du får göra med din warrant med lösenpriset 9,20. Observera att warranten kan säljas när som helst under tiden fram till slutdagen. Låt oss nu anta att investeraren tror att växelkursen på skall sjunka, och köper därför en säljwarrant med lösenpriset 9,20 (ESE4R9 20SGA). Om vi antar att kursen på är tidigare nämnda 8,90, så är slutvärdet för säljwarranten följande: warrant (med nominellt belopp) = (9,20-8,90) x 10 = 3 kronor warrant (med paritet) = (9,20-8,90) / = 3 kronor Investeraren gör en vinst eftersom han kan sälja sina Euro för 9,20 istället för 8,90. Beräkningarna är praktiskt taget desamma för valutawarranterna på. Den enda skillnaden är att de sistnämnda måste multipliceras med kursen på USD/SEK, eftersom man måste konvertera vinsten tillbaka till kronor. För en köpwarrant på med ett lösenpris på 1,10 (EUS4F1 10SGA), en växelkurs på marknaden på slutdagen för på 1,20 och på USD/SEK på 8,00, ser uträkningen ut som följer: warrant (med nominellt belopp) = (1,20-1,10) x 10 x 8,00 = 8 kronor warrant (med paritet) = (1,20-1,10) / x 8,00 = 8 kronor Precis som med warranter i allmänhet, så är delta ett nyckeltal som är mycket viktigt att förstå när man diskuterar valutawarranter. Delta visar hur mycket warrantens pris förväntas ändras då priset på den underliggande tillgången förändras med en enhet. Då värdet på delta exempelvis är 38% så förväntas warrantens pris ändras med 38 öre då priset på den underliggande tillgången förändras med +/- en krona. Observera att delta inte är konstant utan hela tiden förändras. Ett annat viktigt nyckeltal är elasticiteten som visar hur mycket warrantens pris ändras då priset på den underliggande tillgången förändras med en procent. Inte heller detta nyckeltal är konstant, utan man måste räkna om elasticiteten när värdet på den underliggande tillgången förändras. En elasticitet på 24 betyder alltså att då priset på den underliggande tillgången förändras med +/- en procent, kommer warrantens pris att förändras med hela +/- 24 procent. 3

5 Hedging Det finns två metoder man kan använda då man vill hedga en tillgång eller skuld. Den första är en så kallad passiv metod som innebär att man sätter upp hedgen vid en tidpunkt och därefter håller den positionen till slutdagen då skulden skall betalas alternativt tillgången realiseras. Observera att denna hedge ej gäller i det fall då man avyttrar tillgången eller betalar skulden innan warrantens slutdag. Uträkningen för antalet warranter som krävs i denna passiva metod, i ett fall där beloppet vi vill hedga är Euro och det nominella värdet på warranten är 10 Euro, ser ut som följande: Den andra, aktiva metoden, kräver att vi justerar hedgen allt eftersom delta förändras. Denna hedge är då deltaneutral och skyddar beloppet under hela hedgens löptid. Om vi vill skydda oss mot valutakursfluktuationer och har en förväntad utgift på Euro och warranterna har ett nominellt värde på 10 Euro samt ett deltavärde på 38%, så behövs det warranter enligt den uträkning som följer nedan. Om man vill använda sig av valutawarranter för att skydda en tillgång, så kallad hedging, bör man använda sig av warranter med ett så högt absolut värde på delta som möjligt. I det fall du syftar använda dem till spekulation så är ett relativt lågt delta att föredra, eftersom hävstångseffekten blir högre ju lägre delta warranten har. Samtidigt så ska man komma ihåg att eftersom delta kan sägas vara sannolikheten för att warranten kommer att vara in the money på slutdagen, så har en warrant med mycket lågt delta alltså även en låg sannolikhet att ha ett inneboende värde på slutdagen. Handelsstrategier Antal warranter = x0,38 = St. = St. Om man endast ser på kursen för två valutor i förhållande till varandra så finns det egentligen endast två möjliga vägar som denna kan ta, antingen så ökar den eller så minskar den. Investera i en förstärkning av Euro mot SEK (försvagning av SEK) Dvs från 9 Kr per Euro till 9,50 Kr per Euro en köpwarrant på. Investera i en försvagning av Euro mot SEK (förstärkning av SEK) Dvs från 9 Kr per Euro till 8,50 KR per Euro en säljwarrant på. Samma strategier gäller för handel med. 4

6 Hur ska jag handla om jag tror på ett "Nej till EMU"? Vad gäller de finansiella marknaderna så kommer ett nej förmodligen inte få någon avgörande effekt. Initialt så kommer vi förmodligen att få se en något fluktuerande växelkurs och instabila räntor men efter den första tiden så är det inte särskilt troligt att det kommer att vara några omvälvande rörelser. Orsaken till detta är Sveriges fundamentalt sunda statsfinanser med en relativt låg och minskande statsskuld. Om man ser på ekonomin som helhet så kommer förmodligen ett nej att innebära att den ekonomiska återhämtningen mattas av och bromsar tillväxttakten mellan 2003 och NIER (National Institute of Economic Research) uppskattar att tillväxttakten minskar med procent under 2003 och 0,3 procent under de två följande åren, som ett resultat av ett eventuellt nej till EMU. På lång sikt är det dock svårt att göra en välgrundad prognos om huruvida ett ja till EMU ökar Sveriges långsiktiga potentiella tillväxt eller inte. Hur ska jag handla om jag tror på ett "Ja" till EMU? Om regeringen lyckas övertala det svenska folket om att ett medlemskap i EMU skulle gynna landet, så är vägen till EMU utstakad. Kronan kommer att knytas till ERM2 (Exchange Rate Mechanism) under 2004 och sedan gå över från kronor till Euro 2006, förutsatt att landet klarar konvergenskriterierna. Kronans centralkurs i ERM2 kommer förmodligen att vara någonstans mellan 8,50 och 9 Kronor per Euro. Denna centralkurs kommer med största sannolikhet även vara den kurs till vilken kronan slutligen knyts till EMU. Under tiden Sverige är anslutet till ERM2 så kommer kronan att tillåtas avvika 15 procent i båda riktningar jämfört med den centralkurs man bestämt mot Euron. Detta benämns som bandbredden, det band vilket växelkursen skall hålla sig inom. Det finns dock anledning att misstänka att växelkursen stabiliseras kring den nivå som bestäms som centralkurs då osäkerheten på sikt torde kunna elimineras. Gällande räntorna finns det anledning att tro att Riksbanken successivt kommer att låta den korta räntan närma sig den styrränta som sätts av ECB, även om det är svårt att säga exakt hur snabbt detta kommer att ske. Initialt kommer förmodligen den svenska räntan att fortsätta vara något högre än den Europeiska för att undvika kraftiga fluktuationer i valutakursen. De långa räntorna kommer att anpassa sig snabbare till de europeiska då marknadens riskpremium gradvis kommer att minska. På sikt ska en obligation i något av de Europeiska länderna och Sverige ha samma avkastning. Om så inte är fallet blir det obalans i ekonomin då de svenska obligationerna ger bättre avkastning med samma risk som obligationerna i eurozonen. Detta resulterar i att investerare hellre vill placera i svenska kronor än Euro vilket i sin tur får en effekt på valutakursen. 5

7 Juli/Augusti 2003 Som du säkert förstår efter att ha läst denna text om EMU, så finns det inga klara, färdiga, eller fastställda reaktioner på varken ett ja eller nej. Man kan därför inte säga vad man ska handla beroende på vilket utfall man tror på i folkomröstningen den 14 September. Det enda man med säkerhet kan säga är att om det blir ett ja så kommer den implicita volatiliteten att sjunka, vilket då får en negativ effekt på priset på både köpoch säljwarranter. Har du frågor så är du alltid välkommen att kontakta oss, antingen via vår hemsida eller på vårt gratisnummer På vår hemsida finner du även dagliga och veckovisa analyser på valutor. Våra valutawarranter Utgivningsdag Underliggande / Lösenpris Slutdag Paritet * Börskod 9,00 SEK ESE4F9 00SGA 9,40 SEK ESE4F9 40SGA 8,80 SEK ESE4R8 80SGA 9,20 SEK ESE4R9 20SGA 1,10 USD EUS4F1 10SGA 1,20 USD EUS4F1 20SGA 1,05 USD EUS4R1 05SGA 1,15 USD EUS4R1 15SGA * En paritet på 0.1 motsvarar ett nominellt belopp på 10 Euro per warrant. 6