Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Finansiell ekonomi Föreläsning 1"

Torbjörn Berglund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p - Tenta 40p Kurslitteratur Finansiell ekonomi som del av finansiell inriktning - Finansiell ekonomi - Kredit- och valutamarknader i ett internationellt perspektiv - Finansiell riskhantering - Uppsats - Andra kurser i nationalekonomi (Matematiska metoder, Ekonometri, Makroekonomi, Institutionell ekonomi) (Styr delvis inriktningen på den aktuella kursen) Finansiell ekonomi som del av nationalekonomiutbildning - Finansiella sektorn är en central del av en modern ekonomi, påverkar ekonomin på kort och lång sikt - Boktips, uppsatser Vad är finansiell ekonomi? Finansiell ekonomi handlar om allokering av knappa resurser över tid Finansiella beslut karaktäriseras av att: 1) Kostnader och nytta(inkomst/intäkter) är spridda över tid 2) Kostnader och/eller nytta är osäkra/okända 1

Uppsats - Andra kurser i nationalekonomi (Matematiska metoder, Ekonometri, Makroekonomi, Institutionell ekonomi) (Styr delvis inriktningen på den aktuella kursen) Finansiell ekonomi som del av

2 Finansiella beslut implementeras via det finansiella systemet (marknader och institutioner) - Finansiella instrument (Aktier, obligationer, derivat) - Finansiella mellanhänder/aktörer (banker, försäkringsbolag etc.) - Kontrollfunktioner (Lagar, finansinspektionen, Riksbanken) Finansiella systemet sänker transaktionskostnaderna - Kontakt - Kontrakt - Kontroll OBS! Kom ihåg: All ekonomisk verksamhet syftar till konsumtion - Sparar för att konsumera senare - Investerar för att öka våra framtida konsumtionsmöjligheter Hushållens finansiella beslut Inkomster varierar över tiden stämmer sällan överrens med konsumtionspreferenser Livscykelhypotesen (Franco Modigliani ekonomipriset 1985) Låg inkomst i början och i slutet av livet Positivt sparande under perioder för att kompensera för perioder av negativt sparande Konsumtionen jämnas ut över livet - Via finansmarknaderna - Via familjen Hushållet beslutar om: - Konsumtion och sparande - Hur skall förmögenhet/tillgångar (assets) placeras? - Skall lån upptas Hus, Studier 2

Kom ihåg: All ekonomisk verksamhet syftar till konsumtion - Sparar för att konsumera senare - Investerar för att öka våra framtida konsumtionsmöjligheter Hushållens finansiella beslut Inkomster

3 - Risknivåer? (typ av sparande, Rörliga eller fasta räntor) Företagens finansiella beslut Företagen behöver (fysiskt) Kapital för att kunna producera Finansiellt kapital används för att finansiera det fysiska kapitalet Företaget beslutar om: - vilken verksamhet som skall bedrivas strategisk planering (Bedöma osäkra intäkter i framtiden mot kostnader idag) - Vilken typ av kapital behövs för att bedriva verksamheten (investeringsbedömning/kapitalbudgetering) - Hur skall verksamheten/investeringarna finansieras kapitalstruktur (vem tar del av avkastningen och hur mycket samt vem har inflytande över företaget) Finansiella systemet utgör en länk mellan enheter (hushåll/företag) med överskott på medel och de som är i behov av finansiering Ex. Hushåll lånar av banken för att köpa hus andra hushåll har sparandeöverskott lånar ut via banken Ex. Företag ger ut aktier(andelar i företaget) för att kunna bygga ny fabrik Överskott resurser Finansiella marknader Finansiella mellanhänder Underskott resurser Direkt på marknaden eller via mellanhänder Funktionellt perspektiv på det finansiella systemet Specifika institutionella förhållanden varierar mellan länder och över tid men det finansiella systemets funktioner är desamma 3

kapitalet Företaget beslutar om: - vilken verksamhet som skall bedrivas strategisk planering (Bedöma osäkra intäkter i framtiden mot kostnader idag) - Vilken typ av kapital behövs för att bedriva

4 1) Överföra resurser mellan tidsperioder, platser och branscher - Ökar effektiviteten, flytt till den plats/industri där avkastningen är högst eller flyttar konsumtion till tid då nyttan är störst 2) Hantera risker Aktieägare bär risken/del av risken för affärsverksamheten mot ersättning, försäkringsbolag tar upp risk och sprider den till sina ägare/investerare 3) Underlättar/möjliggör betalningar och underlättar på så sätt handel kontanthantering och valutamarknader. - förtroende av stor betydelse - Sänker transaktionskostnader jfr. med byteshandel 4) Kombinera resurser och sprida ägande - Hushållens tillgångar aggregeras för att möjliggöra stora investeringsprojekt - Hushållen kan äga andelar och behöver på så sätt inte stå för hela investeringen exempelvis via aktier - Hushållens resurser kan också samlas via banker och fonder Ger likviditet, hushållen kan komma åt sina medel utan att investeringen äventyras 5) Tillhandahåller prisinformation och samordnar ekonomiska beslut - Ex. ett företag som gör vinst kan välja mellan att investera i den egna verksamheten (utöka den) eller dela ut vinsten. Om den förväntade avkastningen är lägre än andra placeringar indikerar detta att pengarna kan användas bättre någon annanstans. - Räntor ger information om kostnaden för investeringar - Avkastningen speglar (oftast) risken 6) Hantera incitamentsproblem, problem med asymmetrisk information - Välfungerande institutioner är bra på kreditbedömningar resurser för kontroll/process - Maximala försäkringsbelopp och självrisker begränsar moral hazard - Principal agent problem kan lösas via vinstandelar och eventuellt bonus kopplad till aktiekursen (kontroversiellt?) 4

betalningar och underlättar på så sätt handel kontanthantering och valutamarknader. - förtroende av stor betydelse - Sänker transaktionskostnader jfr.

5 Typer av tillgångar Reala tillgångar Fastigheter Maskiner Genererar avkastning/vinst Råvaror Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar utgör fordringar på reala tillgångar bestämmer vem som tar del av avkastningen Huvudtyper av finansiella tillgångar Skuldebrev Ex. lån mot fastställd ersättning (fixed income securities) - Banklån - Obligationer (främmande kapital) Ägarandelar Andelsbevis residualrätt, rätt till del av vinsten Värdestegring via ägande (indirekt avkastning) Del av risken Ägande och kontroll/management separerade Ex. Aktier Derivat Instrument/avtal (ofta standardiserade) där ett eller flera andra värdepapper ligger som grund - Värdet/priset kopplat till underliggande instrument - Används för riskhantering (minska eller öka önskad risk) - Ökad risk kopplad till ökad avkastning 5

lån mot fastställd ersättning (fixed income securities) - Banklån - Obligationer (främmande kapital) Ägarandelar Andelsbevis residualrätt, rätt till del av vinsten Värdestegring via ägande (indirekt

6 De olika instrumenten är kopplade till fordringar på avkastningen från de reala tillgångarna Investering och finansiering är två sidor av samma mynt Skilj mellan reala och finansiella tillgångar Instrumenten handlas på olika marknader Skilj mellan primärmarknader och sekundärmarknader Primärmarknad nya värdepapper, direkt kopplat till finansiering av investeringar Sekundärmarknad handel med tidigare utgivna värdepapper, Sparande, riskhantering, spekulation Fungerande sekundärmarknad ökar likviditeten bättre fungerande primärmarknad Aktiemarknaden - Aktier ger innehavaren rätt till en del av framtida vinster Räntemarknaden Handel med instrument (skuldebrev) som ger fastställd avkastning (ränta) Delas upp i: Obligationsmarknaden värdepapper med löptid längre än ett år Obligation skuldebrev med en serie delbetalningar (kuponger) samt en slutbetalning (finns även utan delbetalningar = nollkupongobligationer) - förmedlar långsiktigt sparande till aktörer med kapitalbehov 6

tidigare utgivna värdepapper, Sparande, riskhantering, spekulation Fungerande sekundärmarknad ökar likviditeten bättre fungerande primärmarknad Aktiemarknaden - Aktier ger innehavaren rätt till en

7 Penningmarknaden löptider kortare än ett år Statsskuldväxlar och bankcertifikat är de viktigaste Statsskuldväxlar används för att justera statens lån på kort sikt samt av RB för penningmängdsjusteringar Bankcertifikat används för att hålla bankerna likvida - underlättar likviditetsjusteringar - Kortfristig finansiering ex. daglig justering av transaktionskonton Derivatmarknader Optioner innehavaren har rätten (ej skyldigheten) att köpa eller sälja ett visst värdepapper vid en tidpunkt i framtiden till ett förutbestämt pris Ex. Teckningsrätter Terminer Köpare och säljare har förbundit sig att köpa/sälja en tillgång till ett visst pris vid en viss tidpunkt i framtiden Ex. valutasäkring ett företag som ingår avtal om att sälja en vara (export) och få betalt i utländsk valuta kan ingå ett terminsavtal om att sälja den utländska valutan vid tidpunkten för betalningen (betalt i svensk valuta) Valutamarknaden Binder samman olika marknader - Handel - Kopplar samman finansiella marknader Valuta och räntor är intimt förknippade Ränteparitet: (1+rS) = (1+rU) ± Förväntad växelkursförändring 7

daglig justering av transaktionskonton Derivatmarknader Optioner innehavaren har rätten (ej skyldigheten) att köpa eller sälja ett visst värdepapper vid en tidpunkt i framtiden till ett förutbestämt

8 Om det inte stämmer kan vinster göras genom att växla valuta och placera i annat land (arbitrage) Ex. svensk ränta = 8 %, tysk ränta = 5%, kronan förväntas försvagas med 1% Avkastning Sverige: 8% Avkastning Tyskland: = 6% Om så var fallet skulle kapital strömma från tyska placeringar till svenska priset på svenska värdepapper ökar = räntan faller Marknaderna hänger samman figur Företaget Valutamarknad Finansierig genom: Eget eller främmande kapital Utländska marknader Aktier Lån Kort eller långt behov Penningmarknad Obligationsmarknad Derivat kan behandla samtliga marknader Ur konsumentens perspektiv handlar det om att: Låna/låna ut Äga (direkt eller indirekt) Större risk 8

tyska placeringar till svenska priset på svenska värdepapper ökar = räntan faller Marknaderna hänger samman figur Företaget Valutamarknad Finansierig genom: Eget eller

Relevanta dokument

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och