Finansräkenskaper 2009

Transkript

1 Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier och fonder. Till aktierna och fonderna strömmade finansiella tillgångar till ett värde av totalt 3,6 miljarder euro. I börsaktier placerade hushållen drygt 2 miljarder, mer än någonsin tidigare. Hushållens finansiella tillgångar ökade under året tack vare kapitalvinster till totalt 21 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över finansräkenskaper. Hushållens anskaffning av fondandelar, noterade aktier och depositioner Hushållens finansiella förmögenhet ökade Hushållens finansiella tillgångar ökade under år 29 med nästan 15 miljarder euro. Mer än hälften av ökningen bestod av kapitalvinster på placeringar. Samtidigt ökade hushållens skulder med 4 miljarder euro, den minsta ökningen sedan år 21. De finansiella nettotillgångarna, dvs. skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder, ökade således med nästan 11 miljarder euro. Skuldsättningsgraden, dvs. krediterna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg till 112,4 procent. Helsingfors Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 Kvartalsuppgifter börjar publiceras i januari Produktionen av kvartalsräkenskaperna överförs från Finlands Bank till Statistikcentralen. Statistiken beskriver utvecklingen de finansiella tillgångarna och skulderna inom alla sektorer av samhällsekonomin med bättre aktualitet än årsstatistiken. Statistikcentralen börjar publicera uppgifter i januari 211, då det är fråga om uppgifter som gäller tredje kvartalet år 21. sstatistiken över finansräkenskaperna publiceras följande gång i juli

3 Innehåll 1. Hushållens finansiella förmögenhet förbättrades år Den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar ökade trots skuldsättningen Företagens låneskulder vände nedåt Kraftiga investeringar i utländska aktier Placeringsfonderna återhämtade sig...6 Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Hushållens finansiella tillgångar, milj.eur...7 Tabellbilaga 2. Hushållens finansiella skulder, milj.eur...7 Tabellbilaga 3. Hushållens nettoanskaffning av finansiella tillgångar, milj.eur...7 Tabellbilaga 4. Hushållens nettoanskaffning av skulder, milj.eur...8 Tabellbilaga 5. Finansiella tillgångar för icke-finansiella företag, milj.eur...8 Tabellbilaga 6. Finansiella skulder för icke-finansiella företag, milj.eur...8 Tabellbilaga 7. Finansiella nettotillgångar per sektor, milj.eur...9 Tabellbilaga 8. Netto finansiella transaktioner per sektor, milj.eur...1 Tabellbilaga 9. Statistisk skillnad per sektor, milj.eur...11 Figurer Figur 1. Förändring av hushållens finansiella förmögenhet...4 Figur 2. Noterade aktier som företagen emitterad, netto...5 Figurbilagor Figurbilaga 1. Hushållens finansiella förmögenhet...12 Figurbilaga 2. Förändring av hushållens finansiella förmögenhet...12 Figurbilaga 3. Noterade aktier som företagen emitterad, netto...13 Figurbilaga 4. Hushållens skuldsättningsgrad

4 1. Hushållens finansiella förmögenhet förbättrades år 29 De kapitalvinster som i fjol uppstod vid aktie- och fondplaceringar vände hushållens finansiella tillgångar mot en klar ökning efter den branta nedgången året innan. Värdet av hushållens finansiella tillgångar ökade med nästan totalt 15 miljarder euro. Tyngdpunkten i hushållens placeringar flyttades samtidigt från insättningar till aktier och fonder. Hushållens kapitalvinster till följd av placeringar uppgick till totalt 8 miljarder euro år 29. Vinsterna på direkta aktieplaceringar uppgick till 5 miljarder och på fondplaceringar till drygt 1 miljard euro. Kapitalvinsterna täcker bara en del av de kapitalförluster på 19 miljarder euro som uppkom år 28. I netto skaffade hushållen ytterligare finansiella tillgångar för drygt 6 miljarder euro, 2 miljarder mer än året innan. Figur 1. Förändring av hushållens finansiella förmögenhet I och med att osäkerheten på aktiemarknaden lättade flyttades tyngdpunkten för hushållens anskaffning av finansiella tillgångar från insättningar till aktier och fonder. Till insättningarna strömmade ytterligare pengar från hushållen för bara 1 miljarder euro, medan siffran året innan var 8 miljarder. Det intresse för börsaktier som vaknade år 28 förstärktes och hushållen skaffade börsaktier för totalt 2 miljarder euro netto. I fondandelar placerades också 2 miljarder euro. När det gäller insättningarna skedde en betydande övergång från tidsbundna insättningar till dagligkonton i takt med nedgången i räntenivån. I slutet av år 29 hade hushållen finansiella tillgångar på totalt 21 miljarder euro. Av detta belopp var 72 miljarder insättningar, 23 miljarder börsaktier, 39 miljarder övriga aktier, 34 miljarder liv- och pensionsförsäkringstillgångar och 13 miljarder euro fondandelar. Hushållen hade andra finansiella tillgångar för 2 miljarder euro. Hushållens finansiella ställning vände och visade ett överskott år 29. Den årliga ökningen av skulderna avtog till 4 miljarder euro, men skuldsättningsgraden, dvs. skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg till 112,4 procent från föregående års 19,8 procent. Hushållens finansiella nettotillgångar, dvs. skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder, ökade med 1 miljarder euro från året innan. I slutet av år 29 uppgick de finansiella nettotillgångarna till 88 miljarder euro. 4

5 1.1. Den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar ökade trots skuldsättningen Sett till inkomster och utgifter visade den offentliga sektorn ett stort underskott i fjol. Dess förmögenhetsställning förbättrades dock, även om inkomstunderskottet och stimulansåtgärderna finansierades genom skuldsättning på 14 miljarder euro. De finansiella tillgångarna ökade med 26 miljarder euro, varav hälften härrörde från kapitalvinsterna på arbetspensionsanstalternas placeringar. Den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar ökade sålunda med 12 miljarder till 17 miljarder euro. Staten gjorde kapitalvinster på 4 miljarder euro på sitt aktieinnehav, men den tunga skuldsättningen minskade dess finansiella nettotillgångar till minus 16 miljarder euro. Arbetspensionsanstalterna placerade sitt överskott under år 29 i aktier och fondandelar. De fortsatte också långivningen till företagen med 2 miljarder euro. Tyngdpunkten i placeringarna återgick till utlandet efter det exceptionella år Företagens låneskulder vände nedåt Företagen minskade sina skulder år 29. Kortfristiga lån amorterades för 7 miljarder euro och beloppet återgick till nivån före år 28. Dessutom minskade lånen mellan företag betydligt. Däremot emitterade företagen masskuldebrevslån för nästan 4 miljarder euro netto i och med återhämningen av kapitalmarknaden. Merparten av dem skaffade utländska investerare. Företagen skaffade också mer än tidigare finansiering i form av eget kapital på aktiemarknaderna. De börsnoterade företagen emitterade nya aktier för totalt 1,4 miljarder euro. Fr.o.m. år 23 ända till i fjol har de amorterat sin aktieskuld genom att köpa tillbaka sina egna aktier mer än de emitterat aktier. Figur 2. Noterade aktier som företagen emitterad, netto Emissioner med avdrag för återköp av egna aktier 1.3. Kraftiga investeringar i utländska aktier 29 skedde ett kraftigt utflöde av finländska investerares pengar till utländska aktier och fondandelar. Arbetspensionsanstalter, placeringsfonder, finansiella företag och försäkringsföretag samt hushåll gjorde ytterligare investeringar i utländska aktier och fondandelar till ett värde av totalt 13 miljarder euro. et innan tog de hem pengar från de utländska aktierna och fondandelarna för 3 miljarder euro. Företagens direkta aktieinvesteringar i utlandet avtog dock och bara 1 miljarder användes till det. 5

6 Liksom året innan minskade de utländska investerarna sina innehav i finländska börsaktier. I fjol såldes finländska börsaktier till inhemska investerare för totalt 2 miljarder euro netto. Värdet av det utländska börsinnehavet var 65 miljarder euro i slutet av året. Det utländska innehavets andel av de inhemska börsaktiernas värde sjönk till något under 5 procent, medan den ett år tidigare var 59 procent. Senast har andelen varit lägre år Placeringsfonderna återhämtade sig Det utflöde av medel från inhemska placeringsfonder som började år 28 upphörde och nya medel för 5 miljarder euro strömmade in i fjol. Hälften av placeringarna härrörde från utlandet, men också hushållen och försäkringsföretagen intresserade sig för placeringsfonderna. I penningmarknadsfonderna löste man fortfarande in fler andelar än vad andelar tecknades. Under året ökade placeringsfonderna med totalt 12 miljarder, varav 7 miljarder härrörde från placeringsportföljens kapitalvinst. 6

7 Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Hushållens finansiella tillgångar, milj.eur Instrument Finansobjekt totalt Sedlar och mynt Överförbar inlåning Övrig inlåning Masskuldebrevslån Finansiella derivat Lån Noterade aktier Icke noterade aktier Fondandelar Försäkringstekniska reserver Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Tabellbilaga 2. Hushållens finansiella skulder, milj.eur Instrument Skulder totalt Lån Övriga skulder Tabellbilaga 3. Hushållens nettoanskaffning av finansiella tillgångar, milj.eur Instrument Finansobjekt totalt Sedlar och mynt Överförbar inlåning Övrig inlåning Masskuldebrevslån Lån Noterade aktier Icke noterade aktier Fondandelar Försäkringstekniska reserver Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter

8 Tabellbilaga 4. Hushållens nettoanskaffning av skulder, milj.eur Instrument Skulder totalt Lån Övriga skulder Tabellbilaga 5. Finansiella tillgångar för icke-finansiella företag, milj.eur Instrument Finansobjekt totalt Sedlar, mynt och inlåning Penningmarknadsinstrument Masskuldebrevslån Finansiella derivat Lån Noterade aktier Icke noterade aktier Andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Tabellbilaga 6. Finansiella skulder för icke-finansiella företag, milj.eur Instrument Finansobjekt totalt Penningmarknadsinstrument Masskuldebrevslån Finansiella derivat Lån Noterade aktier Icke noterade aktier Andra ägarandelar Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Finansiella nettotillgångar

9 Tabellbilaga 7. Finansiella nettotillgångar per sektor, milj.eur Sektor Icke-finansiella företag och bostadssamfund Icke-finansiella företag Bostadssamfund Finansiella företag och försäkringsföretag Centralbanken Andra monetära finansinstitut Depositionsbanker Penningmarknadsfonder 2 Övriga monetära finansinstitut som förmedlar finansiering Övriga finansinstitut Placeringsfonder Övriga finansieringinstitut Institut för finansieringsoch försäkringsverksamhet Försäkringsföretag och pensionsfonder Frivilliga pensionsfonder Offentlig sektor Staten Lokalförvaltning Socialförsäkring Arbetspensionsanstalter Övrig socialföräkring Hushåll Hushållens icke-vinstsyftande organisationer Utlandet

10 Tabellbilaga 8. Netto finansiella transaktioner per sektor, milj.eur Sektor Icke-finansiella företag och bostadssamfund Centralbanken Andra monetära finansinstitut Övriga finansinstitut Institut för finansierings- och försäkringsverksamhet Försäkringsföretag och pensionsfonder Offentlig sektor Hushåll Utlandet Nettoanskaffning av skulder Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Finansiella transaktioner, netto

11 Tabellbilaga 9. Statistisk skillnad per sektor, milj.eur Sektor Instrument Icke-finansiella företag och bostadssamfund Finansiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad Finansiella företag Finansiella och transaktioner, netto försäkringsföretag Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad Offentlig sektor Finansiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad Hushåll Finansiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad Hushållens icke-vinstsyftande organisationer Finansiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad Utlandet Finansiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad

12 Figurbilagor Figurbilaga 1. Hushållens finansiella förmögenhet Figurbilaga 2. Förändring av hushållens finansiella förmögenhet 12

13 Figurbilaga 3. Noterade aktier som företagen emitterad, netto Emissioner med avdrag för återköp av egna aktier Figurbilaga 4. Hushållens skuldsättningsgrad

14 Nationalräkenskaper 21 Förfrågningar Matti Okko Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö Marjatta Ropponen Statistikcentralen, försäljning PB 4C 22 STATISTIKCENTRALEN tfn (9) fax (9) ISSN = Finlands officiella statistik ISSN (pdf)