Finansräkenskaper 2010

Transkript

1 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en ökning med 16 miljarder euro från år. Största delen av ökningen, 1 miljarder euro, hänförde sig till kapitalvinster som beror på värdeökningen för hushållens placeringar. Nettoplaceringarna åter ökade hushållens finansiella tillgångar med 6 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över finansräkenskaper. Förändring av hushållens finansiella tillgångar 1997, miljarder euro Korrigerad I figuren har uppgifterna för år korrigerats. Hushållen prioriterade insättningar Mest tillgångar har hushållen placerat i insättningar. Av hushållens finansiella tillgångar på 223 miljarder euro utgjordes 75 miljarder euro, dvs. 34 procent, av insättningar. Också största delen av nettoplaceringarna gick till insättningar år. Utöver insättningar hade hushållen i slutet av förra året placeringar i onoterade aktier och andelar för 44 miljarder euro, i försäkringsteknisk fordan för 44 miljarder euro, i noterade aktier för 29 miljarder euro och i fondandelar för 14 miljarder euro. Dessutom hade hushållen andra finansiella tillgångar för 16 miljarder euro. Helsingfors Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 Fortsatt skuldsättning Hushållens låneskulder uppgick i slutet av år till 111 miljarder euro. Detta var en ökning med 6 miljarder från året innan. Hushållens finansiella tillgångar ökade dock mer än skulderna och tack vare detta ökade hushållens finansiella nettoförmögenhet med 1 miljarder euro under året. Skuldsättningsgraden, dvs. krediterna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg till 113,7 procent. 2

3 Innehåll 1. Hushållens finansiella tillgångar och skulder ökade år Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades Rätt så få emissioner av börsaktier Utländska masskuldebrevslån, aktier och fonder populära Placeringar i inhemska placeringsfonder...6 Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Hushållens finansiella tillgångar, milj.eur...7 Tabellbilaga 2. Hushållens finansiella skulder, milj.eur...7 Tabellbilaga 3. Hushållens nettoanskaffning av finansiella tillgångar, milj.eur...7 Tabellbilaga 4. Hushållens nettoanskaffning av skulder, milj.eur...7 Tabellbilaga 5. Finansiella tillgångar för icke-finansiella företag, milj.eur...8 Tabellbilaga 6. Finansiella skulder för icke-finansiella företag, milj.eur...8 Tabellbilaga 7. Finansiella nettotillgångar per sektor, milj.eur...9 Tabellbilaga 8. Netto finansiella transaktioner per sektor, milj.eur...1 Tabellbilaga 9. Statistisk skillnad per sektor, milj.eur...11 Figurer Figur 1. Hushållens placeringar i insättningar, börsaktier och fonder, miljarder euro...4 Figur 2. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro...5 Figurbilagor Figurbilaga 1. Hushållens finansiella förmögenhet, miljarder euro...12 Figurbilaga 2. Hushållens placeringar i insättningar, börsaktier och fonder, miljarder euro...12 Figurbilaga 3. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro...13 Figurbilaga 4. Hushållens skuldsättningsgrad

4 1. Hushållens finansiella tillgångar och skulder ökade år ökade kapitalvinsterna hushållens finansiella förmögenhet precis som året innan. Hushållen fick 1 miljarder euro i kapitalvinster närmast från sina aktie- och fondplaceringar. Dessutom skaffade hushållen i fjol mer finansiella tillgångar till ett nettovärde av 6 miljarder euro, vilket är omkring 1,5 miljarder mindre än år.. Figur 1. Hushållens placeringar i insättningar, börsaktier och fonder, miljarder euro Tyngdpunkten för hushållens placeringar flyttades år från aktier och fonder tillbaka till insättningar. Insättningarna har normalt varit hushållens viktigaste placeringsobjekt, men år prioriterade hushållen börsaktier och fondandelar. Särskilt hushållens nettoplaceringar i fonder var i fjol obetydliga. Det skedde en förskjutning från överförbar inlåning till tidsbunden inlåning till följd av stegringen av räntenivån.ningar till dagligkonton i takt med nedgången i räntenivån. I slutet av år hade hushållen finansiella tillgångar på totalt 223 miljarder euro. Av detta belopp var 75 miljarder insättningar, 44 miljarder onoterade aktier och andelar, 44 miljarder försäkringstekniska fordringar, 29 miljarder börsaktier och 14 miljarder euro fondandelar. Hushållen hade andra finansiella tillgångar för 16 miljarder euro. Också hushållens skulder ökade år. Hushållens låneskulder ökade under året med 6 miljarder euro och uppgick i slutet av året till 111 miljarder euro. Skuldsättningsgraden, dvs. skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg till 113,7 procent från 111,6 procent föregående år. Hushållens finansiella tillgångar ökade dock mer än skulderna och till följd av detta ökade hushållens finansiella nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder, med 1 miljarder euro från året innan Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades år. I slutet av året uppgick den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet till 116 miljarder euro, vilket är 8 miljarder mer än året innan. Ökningen berodde närmast på att arbetspensionsanstalternas finansiella nettoförmögenhet ökade. Statens förmögenhetsställning försvagades däremot ytterligare. 4

5 Arbetspensionsanstalternas finansiella nettoförmögenhet ökade med 15 miljarder euro och uppgick i slutet av året till 135 miljarder euro. Ökningen av arbetspensionsanstalternas finansiella nettoförmögenhet beror i huvudsak på att marknadsvärdet för arbetspensionsanstalternas innehav av aktier och andelar stigit. Totalt uppgick arbetspensionsanstalternas kapitalvinster till 12 miljarder och nettoplaceringarna till 3 miljarder euro år. Försämringen av statens förmögenhetsställning, som börjat år, fortsatte år. Statens finansiella nettoförmögenhet minskade med 7 miljarder euro under året och sjönk till -22 miljarder euro. Minskningen beror på skuldsättning, eftersom också staten erhöll kapitalvinster. Statens skulder ökade med 13 miljarder och dess kapitalvinster med 3 miljarder euro år Rätt så få emissioner av börsaktier Företagen skaffade också år finansiering i form av eget kapital på aktiemarknaderna. De börsnoterade företagen emitterade nya aktier för,5 miljarder euro, men återköpte inte sina egna aktier i någon nämnvärd grad. Från år 23 till år amorterade företagen sin aktieskuld genom att köpa tillbaka egna aktier i större omfattning än vad de emitterade aktier. Figur 2. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro Företagen ökade också sin skuldfinansiering under året. Med skuldfinansiering avses låneskulder och finansiering i form av skuldpapper sammanlagt. Företagens låneskuld ökade med 3 miljarder till 161 miljarder euro år. Dessutom skuldsatte sig företagen genom att emittera masskuldebrev för 2 miljarder euro netto Utländska masskuldebrevslån, aktier och fonder populära skedde ett utflöde av finländska investerares pengar till utländska masskuldebrevslån, aktier och fondandelar. Inhemska investerare skaffade dylika utländska finansiella instrument till ett värde av 39 miljarder euro, medan motsvarande anskaffningar föregåendeår uppgick till 3 miljarder euro. Utländska masskuldebrevslån anskaffades till ett värde av totalt 23 miljarder euro samt aktier och fondandelar till ett värde av 8 miljarder euro vardera. I utländska masskuldebrevslån placerade särskilt inlåningsbanker, i utländska onoterade aktier företag och i utländska fondandelar och noterade aktier arbetspensionsanstalter. 5

6 Liksom under tidigare år minskade de utländska investerarna sina innehav i finländska börsaktier. I fjol såldes finländska börsaktier till inhemska investerare för totalt 2 miljarder euro netto. Värdet av det utländska börsinnehavet var 73 miljarder euro i slutet av året. Andelen utländskt ägande av de inhemska börsaktiernas värde sjönk till 35 procent Placeringar i inhemska placeringsfonder Nytt kapital för 3 miljarder euro placerades i de inhemska placeringsfonderna år. Placerarna var sålunda inte lika intresserade av de inhemska placeringsfonderna som år, då placeringarna uppgick till nästan 6 miljarder netto. Något under hälften av placeringarna i placeringsfonder härrörde från utlandet, men också försäkringsanstalterna var intresserade av fonder. I penningmarknadsfonderna löstes däremot fortfarande in fler andelar än vad andelar tecknades. Under året ökade placeringsfonderna med totalt 9 miljarder, varav 6 miljarder härrörde från placeringsportföljens kapitalvinst. 6

7 Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Hushållens finansiella tillgångar, milj.eur Instrument Finansobjekt totalt Sedlar och mynt Överförbar inlåning Övrig inlåning Masskuldebrevslån Finansiella derivat Lån Noterade aktier Icke noterade aktier Fondandelar Försäkringstekniska reserver Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Tabellbilaga 2. Hushållens finansiella skulder, milj.eur Instrument Skulder totalt Lån Övriga skulder Tabellbilaga 3. Hushållens nettoanskaffning av finansiella tillgångar, milj.eur Instrument Finansobjekt totalt Sedlar och mynt Överförbar inlåning Övrig inlåning Masskuldebrevslån Lån Noterade aktier Icke noterade aktier Fondandelar Försäkringstekniska reserver Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Tabellbilaga 4. Hushållens nettoanskaffning av skulder, milj.eur Instrument Skulder totalt

8 Instrument Lån Övriga skulder Tabellbilaga 5. Finansiella tillgångar för icke-finansiella företag, milj.eur Instrument Finansobjekt totalt Sedlar, mynt och inlåning Penningmarknadsinstrument Masskuldebrevslån Finansiella derivat Lån Noterade aktier Icke noterade aktier Andra ägarandelar Fondandelar Försäkringstekniska reserver Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Tabellbilaga 6. Finansiella skulder för icke-finansiella företag, milj.eur Instrument Finansobjekt totalt Penningmarknadsinstrument Masskuldebrevslån Finansiella derivat Lån Noterade aktier Icke noterade aktier Andra ägarandelar Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter Finansiella nettotillgångar

9 Tabellbilaga 7. Finansiella nettotillgångar per sektor, milj.eur Sektor Icke-finansiella företag Bostadssamfund Centralbanken Depositionsbanker Penningmarknadsfonder 2 29 Övriga monetära finansinstitut som förmedlar finansiering Övriga finansinstitut Institut för finansieringsoch försäkringsverksamhet Försäkringsföretag och pensionsfonder Staten Lokalförvaltning Arbetspensionsanstalter Övrig socialföräkring Hushåll Hushållens icke-vinstsyftande organisationer Utlandet

10 Tabellbilaga 8. Netto finansiella transaktioner per sektor, milj.eur Sektor Icke-finansiella företag och bostadssamfund Centralbanken Andra monetära finansinstitut Övriga finansinstitut Institut för finansierings- och försäkringsverksamhet Försäkringsföretag och pensionsfonder Offentlig sektor Hushåll Utlandet Nettoanskaffning av skulder Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Finansiella transaktioner, netto

11 Tabellbilaga 9. Statistisk skillnad per sektor, milj.eur Sektor Instrument Icke-finansiella företag och bostadssamfund Finansiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad Finansiella företag Finansiella och transaktioner, netto försäkringsföretag Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad Offentlig sektor Finansiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad Hushåll Finansiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad Hushållens icke-vinstsyftande organisationer Finansiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad Utlandet Finansiella transaktioner, netto Nettoanskaffning av finansiella tillgångar Statistisk skillnad

12 Figurbilagor Figurbilaga 1. Hushållens finansiella förmögenhet, miljarder euro Figurbilaga 2. Hushållens placeringar i insättningar, börsaktier och fonder, miljarder euro 12

13 Figurbilaga 3. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro Figurbilaga 4. Hushållens skuldsättningsgrad

14 Nationalräkenskaper 211 Förfrågningar Saara Roine Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö Källa: Finansräkenskaper, Statistikcentralen Statistikcentralen, försäljning PB 2 C 22 STATISTIKCENTRALEN tfn (9) fax (9) myynti@stat.fi ISSN = Finlands officiella statistik ISSN (pdf)