Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Transkript

1 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund

2

3 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar nya placeringar Placeringsintäkternas utveckling bostadsbestånd

4

5 Allmänt Under år 2010 återhämtade sig världsekonomin från verkningarna av finanskrisen. Försäkringsbolagen erhåll igen en bra avkastning på aktier på grund av kursuppgången mot slutet av året. Efterfrågan på lån mattades av och bolagens lånebestånd ökade sålunda knappast alls. Kriserna i vissa euroländers offentliga ekonomi ledde till att andelen av bolagens placeringar i europeiska statsskuldebrev minskade. Alla kategorier av placeringar gav en positiv avkastning. Uppgifterna om försäkringsbolagens placeringar till gängse värde baserar sig på bolagens bokslut och uppgifterna om placeringar i utlandet på de placeringsrapporter som bolagen gör upp varje kvartal. Uppgifterna om nya placeringar bygger också på kvartalsrapporterna. Dessutom har bolagen blivit tillfrågade om fastighetsplaceringar som gjorts under året och om fastigheternas antal. Uppgifterna om placeringsintäkternas utveckling har tagits ur boksluten. mrd placeringar till gängse värden mrd. Finansmarknadsinstrument Aktier och andelar Fastighetsplaceringar Lån Övriga placeringar 3

6 placeringar sammanlagda placeringar till gängse värde uppgick till 124 miljarder euro. Arbetspensionsbolagen hade mest placeringar, totalt 85 miljarder euro. Livförsäkrings bolagens placeringar uppgick till 27 miljarder euro, skadeförsäkringsbolagens till 12 miljarder euro. Placerings beståndet ökade med 9 procent från motsvarande tidpunkt året innan. Av placeringarna låg 48 procent i aktier, 34 procent i finansmarknadsinstrument och 10 procent i fastigheter (inklusive lån till egna fastig hetsbolag). Lånen utgjorde 7 procent, de övriga placeringarna stod för knappt en procent. Aktiernas och andelarnas vikt i placeringsbeståndet ökade kraftigt. Deras marknadsvärde i förhållande till året innan ökade med 31 procent och uppgick till 59 miljarder euro. Största delen av beståndstillväxten förklaras av värdeförändringar. Aktiernas andel av samtliga placeringar steg till 48 procent mot 40 procent året innan. Bokslutsuppgifterna skiljer inte ut direkta aktieplaceringar från fondandelar, men av placeringsrapporterna framgår att placeringarna i fondandelar, ca 28 miljarder euro, var något mindre än placeringarna i direkta aktier. Finansmarknadsplaceringarna, som i huvudsak utgörs av masskuldebrevslån, var den näst största kategorin efter en minskning med 11 procent. Vid utgången av 2010 hade försäkringsbolagen placerat totalt 43 miljarder euro i finansmarknadsinstrument. I synnerhet för de utländska masskuldebrevslånen noterades en nedgång; beståndet minskade med ca 4 miljarder euro. Fastighetsplaceringarna uppgick till drygt 12 miljarder euro. Beloppet ökade alltjämt något, men eftersom placeringarna i aktier ökade markant låg fastigheternas andel av placeringarna kvar på 10 procent. Placeringarna i fastighetsfonder uppgick i slutet av 2010 till 2,1 miljarder euro. placeringar till gängse värden, mrd. mrd. 90,0 80,0 70,0 84,6 8,2 9,0 60,0 50,0 40,0 30,0 27,3 22,7 Övriga placeringar Lån Fastighetsplaceringar Aktier och andelar Finansmarknadsinstrument 20,0 10,0 0,0 44,0 11,7 13,4 6,4 11,4 3,9 Skadebolagen Livbolagen Pensionsbolagen 4

7 placeringsbestånd (till gängse värden) Pensionsbolagen Livbolagen Skadebolagen Sammanlagt mrd. % mrd. % mrd. % mrd. % Aktier och andelar 44,0 52,0 11,4 41,6 3,9 33,2 59,3 47,9 Finansmarknadsinstrument 22,7 26,9 13,4 48,9 6,4 54,4 42,5 34,4 Fastighetsplaceringar 9,0 10,6 2,1 7,5 1,1 9,1 12,1 9,8 Lån 8,2 9,7 0,2 0,7 0,3 2,4 8,7 7,0 Övriga 0,7 0,8 0,3 1,2 0,1 0,9 1,1 0,9 Sammanlagt 84,6 100,0 27,3 100,0 11,7 100,0 123,7 100,0 - varav plac. i Finland 43,6 48,4 40,9 44,4 Efter att finanskrisen lättat har det också blivit lättare för företagen att få finansiering. lånebestånd var oförändrat i och med att efterfrågan på lån hade passerat sin kulmen. Lånen uppgick till närapå 9 miljarder euro, varav drygt 5 miljarder euro i form av återlån. Lånens relativa andel av placeringsbeståndet minskade till 7 procent. Av samtliga placeringar har 56 procent gjorts utomlands. Inom de utländska placeringarna inträffade samma förändring som i hela beståndet, dvs. fondandelarnas och aktiernas andelar ökade klart. Av de utländska placeringarna utgjordes 32 miljarder euro av masskuldebrev, 20 miljarder euro av fond andelar och 15 miljarder euro av aktier. De övriga placeringarna uppgick till knappt 3 miljarder euro. placeringar Geografisk fördelning Övriga områden 25,6 % Finland 44,4 % Euroområdet i övrigt 30,0 % 5

8 nya placeringar 2010 gjorde år 2010 nya nettoplaceringar för bara 0,8 miljarder euro mot 10,4 miljarder euro året innan. Nettoökningen skedde bland de inhemska objekten; de utländska nettoplaceringarna minskade något. Placeringarna i masskuldebrevslån minskade, inom alla andra placeringskategorier noterades en liten ökning. Aktieplaceringarna var den största nettoplaceringskategorin med 3,4 miljarder euro. Nya placeringar i aktier gjordes till ett belopp av 14,5 miljarder euro och aktier realiserades till ett värde av 11,1 miljarder euro. En lätt förskjutning mot utländska objekt skedde i fråga om direkta placeringar i aktier. Nettoplace ringarna i finländska aktier ökade med 1,0 miljarder euro, medan nettoplacering arna i utländska aktier ökade med 2,4 miljarder euro. placeringar år 2010, mrd. Försälj- Nya ningar Netto Masskuldebrevslån 26,0 31,5-5,5 Aktier 14,5 11,1 3,4 Placeringsfonder 16,0 14,6 1,5 Fastighetsplaceringar 1,1 0,3 0,7 Skuldebrevsfordringar 2,4 1,8 0,6 Sammanlagt 60,1 59,3 0,8 Fondplaceringarna var den näst största nettoplaceringskategorin. Nya fondandelar anskaffades till ett värde av16 miljarder euro mot 11 miljarder euro året innan. Nettoplaceringarna uppgick till 1,5 miljarder euro. I masskuldebrevslån uppvisade de nya nettoplaceringarna ett negativt värde på 5,5 miljarder euro. Förklaringen var den att nyplaceringarna uppgick till 26 miljarder euro mot över 35 miljarder euro året innan. Avyttringen uppgick till drygt 31 miljarder euro, vilket var över 4 miljarder mindre än år Under alla kvartal skedde en nettominskning. Såväl de inhemska som de utländska masskuldebrevslånen minskade. Nya fastighetsplaceringar fördelade på placeringsobjekt Objekt milj. % milj. % milj. % Markområden 9,3 0,5 23,8 1,6 1,5 0,1 Bostadsfastigheter 160,9 7,9 69,5 4,6 116,0 10,9 Affärs- och kontorsfast. 541,4 26,6 680,0 44,6 402,4 37,9 Industrifastigheter 283,5 13,9 375,8 24,6 268,9 25,3 Fastighetsfonder 1031,1 50,7 365,9 24,0 262,7 24,8 Övriga fastighetsplac. 7,1 0,3 9,7 0,6 9,9 0,9 Sammanlagt 2033,3 100,0 1524,7 100, ,3 100,0 6

9 Nyplaceringarna i fastigheter minskade med 30 procent sedan året innan. I direkt ägande av fastigheter placerade bolagen ca 800 miljoner euro. I fastighetsfonder gjordes nyplaceringar för ca 260 miljoner euro, vilket var ca 100 miljoner euro mindre än år De egentliga fastighetsplaceringarna gjordes på hemmamarknaden, placeringar i fastighetsfonder gjordes däremot också i utländska objekt. FC sänder varje år ut en enkät till bolagens fastighets enheter med en förfrågan om nya placeringar i fastigheter, antingen direkt, via fastighetsbolag eller indirekt via fastighetsfinansbolag ägda fastigheter. För delningen nedan och de nya fastighetsplaceringarnas belopp baserar sig på denna enkät. Placeringarna har fortfarande huvud sakligen gällt affärs- och kontorsfastigheter; i denna typ av fastigheter placerades 402 miljoner euro. Placeringarna i bostäder uppgick till 116 miljoner euro och i industri fastigheter till 269 miljoner euro. Försäkringbolagens nya fastighetsplaceringar milj Affärsfastigheter Industrifastigheter Bostadsfastigheter Fastighetsfonder 1200 milj I slutet av år 2010 hade bolagen bostäder i direkt ägo, vilket är 913 bostäder fler än år De av bolagen ägda bostädernas genomsnittliga storlek var 59 m2. Bolagen har redan i några års tid varit indirekta ägare, dvs. de äger bostäder och andra fastigheter via fastighetsplaceringsbolag och fastighetsfonder. Det uppskattas att bolagen har över på så sätt ägda bostäder. Affärsoch industri lokalerna i bolagens direkta ägo hade i slutet av fjolåret en volym på 4,8 miljoner m2. Därtill kom indirekt ägande till en volym på 2,6 miljoner m2. Efterfrågan på nya lån minskade något. Nya lån beviljades till ett belopp på totalt 2,4 miljarder euro, varav nya återlån för 0,9 miljarder euro och andra lån för drygt 1,5 miljarder euro. Amorteringarna utgjorde 1,8 miljarder euro, dvs. lånens nettoökning uppgick till 2,4 miljarder euro. Medel räntan på nya lån sjönk med 0,3 procentenheter och låg på 3,7 procent. 7

10 Placeringsintäkternas utveckling 2010 Placeringsintäkterna netto till gängse värde minskade med 15 procent och uppgick till knappt 11 miljarder euro. Nettoavkastnings procenten, dvs. deras relation till det i placeringarna bundna kapitalet, var 9 procent. Den bästa avkastningen, 19 procent, stod kategorin aktier och andelar för. Masskuldebreven avkastade 5 procent, likaså fastigheterna. Lånen och de kortfristiga finansmarknadsplaceringarna gav vardera en avkastning på drygt 2 procent. Den minskade nettoavkastningen förklaras främst av utvecklingen inom nedskrivningarna. Återföringar av nedskrivningar året innan gjordes för 1,9 miljarder euro mot 4,7 miljarder euro år Nedskrivningarna minskade med 26 procent till totalt 1,6 miljarder euro. Nedskrivningarna hade sålunda en ringa nettoeffekt; året innan var denna effekt 2,5 miljarder euro positiv. Också år 2010 bokförde bolagen betydande försäljningsvinster, totalt för över 7 miljarder euro. Försäljningsförlusterna ökade endast något, vilket ledde till en nettoförsäljningsvinst på 2,7 miljarder euro. Inom kategorin övriga placeringsintäkter var förändringarna av mindre betydelse. Nettointäkterna av placeringarna enligt resultaträkningen erhålls som skillnaden mellan intäkter och kostnader, utökad med uppskrivningar och minskad med korrigeringar av uppskrivningarna. Nettointäkterna i fjol låg på totalt 7 miljarder euro. Vid beräkningen av avkastningen till gängse värde beaktas dessutom förändringen i värderingsdifferenserna. Värderingsdifferenserna ökade med drygt 5 miljarder euro. Från avkastningen fråndras i livförsäkringen också de fondanknutna försäkringarnas andel, som 2010 uppgick till knappt 2 miljarder euro. Dessa korrigeringar resulterar i den tidigare nämnda avkastningen på ca 11 miljarder euro. Motsvarande avkastning året innan var 13 miljarder euro. Nettoavkastning av försäkringsbolagens placeringar till gängse värden 2010 Bundet kapital Nettointäkter Avkastning milj. milj. % Aktier och andelar ,5 Fastighetsplaceringar ,1 Masskuldebrevslån ,8 Andra finansmarknadsinstrument och depositioner ,3 Lånefordringar ,4 Övriga placeringar ,3 Sammanlagt ,4 8

11 Nettoavkastning av placeringar till gängse värden % av bundet kapital* % % ,8-1,8 1,5-0,6 8,0 7,9 7,5 7,3 6,0 6,5 11,5 11,1 7,6 8,6 5,4 6,6 4,3 4,8 4,3-3,2 13,9 10,0 8,8 10,6 7,6 5, ,7-6, ,8 Skadebolag Pensionsbolag Livbolag , * % av placeringar till gängse värden i pensionsbolag före år 2002 och i andra bolag före år 2005 I pensionsförsäkringsbolagen uppgick nettointäkterna av placeringarna enligt resultaträkningen till knappt 4 miljarder euro. Värderingsdifferenserna ökade med inemot 5 miljarder euro, vilket ledde till att nettointäkterna till gängse värde var drygt 8 miljarder euro. Avkastningsprocenten på det i placeringsrörelsen bundna kapitalet var 10,6 procent. I livbolagen var nettoplaceringsintäkterna till gängse värde efter korrigeringar 2,0 miljarder euro, vilket motsvarar en avkastning på 7,6 procent. I skadeförsäkringsbolagen uppgick nettointäkterna av placerings verksamheten till 600 miljoner euro, vilket motsvarar en avkastning på 5,4 procent. 9

12 Specificering av nettointäkterna från placeringsverksamheten 2010, milj. Pension Liv Skade Sammanlagt Förändring Intäkter av placeringsverksamheten % Intäkter av placeringar i koncernföretag ,1 Intäkter av plac. i ägarintresseföretag ,7 Intäkter av fastighetsplaceringar ,2 Intäkter av övriga placeringar ,9 Sammanlagt ,7 Dividendintäkter sammanlagt ,4 Ränteintäkter sammanlagt ,4 Övriga intäkter sammanlagt ,7 Sammanlagt ,7 Återförda nedskrivningar ,8 Försäljningsvinster ,5 Sammanlagt ,7 Kostnader för placeringsverksamheten Kostnader för fastighetsplaceringar ,3 Kostnader för övriga placeringar ,1 Räntekostnader och övriga kostnader för främmande kapital ,5 Sammanlagt ,2 Nedskrivningar ,1 Planenliga avskrivningar på byggnader ,1 Sammanlagt ,6 Försäljningsförluster ,7 Sammanlagt ,8 Nettointäkter före uppskrivningar och korrigeringar ,3 Uppskrivning av placeringar ,2 Korrigering av uppskrivning av placeringa Nettointäkter av placeringsverksamheten enligt resultaträkningen ,6 Fondförsäkringarnas andel av intäkterna ,0 Förändring i värderingsdifferenser ,7 Nettointäkter av placeringsverksamheten till gängse värden ,1 Bundet kapital ,6 Nettoavkastning av placeringar % av bundet kapital 10,6 7,6 5,4 9,4 12,4 10

13 bostadsbestånd ARAVA- Bost. m. statl. Övrigt År bestånd räntestöd bostadsbestånd Sammanlagt bostadsbestånd Antalet bostäder Övrigt bostadsbestånd Bostäder med räntestöd ARAVA-bestånd

14

15

16 FC Finansbranschens Centralförbund Bulevarden Helsingfors Fax