Offentliga sektorns underskott och skuld 2012

Transkript

1 Offentlig ekonomi 203 Offentliga sektorns underskott och skuld 202 De reviderade uppgifterna om den offentliga sektorns underskott och skuld för år 202 har kommit ut Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter uppgick den offentliga sektorns underskott till miljarder euro år 202, dvs.,8 procent i förhållande till BNP. Året innan var underskottet,3 miljarder euro. År 202 ökade den statliga sektorns underskott med 0,8 miljarder euro till 6,6 miljarder euro. Kommunsektorns underskott ökade för sin del från,0 miljarder euro till 2, miljarder euro. Socialskyddsfonderna, främst arbetspensionsanstalterna, hade ett överskott på 5,2 miljarder euro. Den finländska offentliga sektorns underskott (-) och skuld, i procent av BNP Den offentliga sektorns konsoliderade EDP-skuld ökade med 0,3 miljarder euro till 03, miljarder euro under år 202. Statsskulden ökade med 8,8 miljarder euro och kommunernas skuld med,5 miljarder euro. Skulden i förhållande till BNP ökade samtidigt till 53,6 procent från 49,2 procent året innan. Den offentliga sektorns interna skulder minskade med 0,7 miljarder euro. EDP-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till de övriga sektorerna inom ekonomin och till utlandet, och dess utveckling påverkas av förändringar av både den icke-konsoliderade bruttoskulden och den offentliga sektorns interna skulder. Helsingfors Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 Jämfört med de preliminära uppgifterna för år 202 som publicerades i mars 203 minskade den offentliga sektorns sammanlagda underskott med 0,2 miljarder euro. Den offentliga sektorns skuld år 202 var nästan oförändrad jämfört med de preliminära uppgifterna, men enligt reviderade BNP skuld förhållande till BNP ökade med 0,6 procentenhet. I den offentliga sektorns räkenskaper statistikförs, genom Eurostats beslut, den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) som en del av den offentliga skulden i de länder som beviljat garantier. Det lån som mottagarlandet erhållit genom EFSF statistikförs som om det hade erhållits av de euroländer som beviljat garantierna, och dessa länder står då motsvarande summa i skuld till EFSF. Till följd av detta ökar EDP-bruttoskulden hos de euroländer som beviljat garantier, medan nettoskulden förblir oförändrad, eftersom ifrågavarande länder har en lika stor fordring på mottagarlandet. Varje lands offentliga skuld för lån beviljade av EFSF beräknas genom att lånet som mottagarlandet erhållit divideras med en fördelningsnyckel, som baserar sig på andelar av ECB:s kapital hos de euroländer som deltar i stödpaketet. För år 202 har skulder till ett belopp på miljoner euro, som EFSF har beviljat mottagarländer, bokförts i skulden för den offentliga sektorn i Finland. I slutet av år 20 uppgick summan till 32 miljoner euro. Begreppet den offentliga sektorns underskott och skuld, som används i statistiken, är i enlighet med förfarandet vid alltför stora underskott (EDP) i Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Detta EDP-underskott motsvarar det finansiella sparandet enligt de offentliga sektorräkenskaperna i nationalräkenskaperna (ENS95), med undantag av ränteströmmar som grundar sig på swap- och ränteterminskontrakt. Dessa bokförs i EDP-underskottsrapporten som en del av räntorna, men i nationalräkenskaperna som förändringar av finansiella derivat på skuldsidan. År 202 var inverkan av skillnaden i metoder 0,4 procent av BNP. Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt sektorräkenskaperna ENS95 var enligt de reviderade preliminära uppgifterna -2,2 procent av BNP. Det finns en viss begreppsmässig skillnad mellan den offentliga sektorns EDP-skuld och, när det gäller t.ex. staten, den statsskuld som Statskontoret publicerar. Statens EDP-skuld omfattar dessutom lån som den tillfälliga finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF beviljat mottagarländerna (enligt ovan), erhållna säkerhetsdepositioner i anslutning till derivatkontrakt, Kärnavfallshanteringsfondens kapital, skulder vid investeringar i livscykelprojekt och mynt i omlopp. I nationalräkenskaperna är också statsförvaltningssektorn ett vidare begrepp än budget- och fondekonomin, eftersom den dessutom bl.a. omfattar universiteten och Solidium. Då man beaktar dessa skillnader fås statsförvaltningens icke-konsoliderade bruttoskuld enligt EDP-begreppet (tabellbilaga 3), dvs. år 202 Statskontorets statsskuld 83,9 miljarder euro + de begreppsmässiga skillnaderna mellan skulderna 9,9 miljarder euro + skillnaderna pga. sektoravgränsningen 0,6 miljarder euro = statsförvaltningens icke-konsoliderade bruttoskuld 94,4 miljarder euro. Värderingsprincipen för båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av valutaväxlingsavtalen har beaktats. Detta framgår av de uppgifter som Statistikcentralen rapporterade till Eurostat i september. Eurostat kontrollerar under de närmaste veckorna de uppgifter om underskott och skuld som medlemsländerna rapporterat. Under denna process kan det ske ändringar i de uppgifter som Statistikcentralen rapporterat. Om så skulle ske, publiceras de uppdaterade uppgifterna på denna statistiks sidor den 2 oktober, samma dag som Eurostat offentliggör uppgifterna. 2

3 Innehåll Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga. Offentliga sektorns EDP-underskott Tabellbilaga 2. Offentliga sektorns EDP-skuld Tabellbilaga 3. Offentliga sektorns icke-konsoliderade bruttoskuld och EDP-skuld , miljarder euro...5 Revideringar i denna statistik...6 3

4 Tabellbilagor Tabellbilaga. Offentliga sektorns EDP-underskott ) * 202* Miljoner euro Staten Lokalförvaltning Socialskyddsfonderna ) * Preliminär BNP-kvoten, % Staten Lokalförvaltning Socialskyddsfonderna -3,7 -,5 -,2,4 0,9 0,2 0, 0,2-0,,0 0,6-4,5-5,3-3, - -0,6-0,3-0,2 0,2-0,5-0,4-0,7-0,8-0,8-0,4-0,2-0,4-0,7-0,2-0,6 -, 3,0 3, 3,6 3,2 3,2 2,8 3,0 2,9 2,7 -,3,7,7 7,0 5, 2,5 2,9 5,3 4,4-2,5-2,5-0,7 -,8 Tabellbilaga 2. Offentliga sektorns EDP-skuld ) * Miljoner euro Staten * ) * Preliminär Lokalförvaltning Socialskyddsfonderna BNP-kvoten, % Staten Lokalförvaltning Socialskyddsfonderna 50,9 45,5 43, 39,9 38,6 4,0 40,5 37,2 34,9 30,6 29,4 37,9 42,9 4 47, 3,0 2,8 2,5 2,8 3,9 4,5 4,7 4,5 5,6 5,7 5,8 6,5 53,9 48,4 45,7 43,8 42,5 4,5 44,5 44,4 4,7 39,6 35,2 33,9 43,5 48,7 49,2 53,6 4

5 Tabellbilaga 3. Offentliga sektorns icke-konsoliderade bruttoskuld och EDP-skuld , miljarder euro ) * 202* A.Offentliga sektorns icke-konsoliderade bruttoskuld 7 7,4 70,4 72, 73,3 7,0 70,3 68, 68,0 79,6 9,4 98,8 08,4 - Staten 67,9 65,9 6 65,5 65,9 62,5 6, 58,6 57,9 68,3 79,6 86,4 94,4 - Lokalförvaltning 5,5 5,4 5,7 6,5 7,4 8,4 9, 9,5 0,,3,8 2,4 4,0 - Socialskyddsfonderna 0, 0, B. Offentliga sektorns interna skulder 5,5 2,2 0,8 7,3 5,7 5,3 4,9 5,0 4,4 5,9 5,2 A - B. Offentliga sektorns konsoliderade EDP-skuld 57,9 59, 59,6 64,8 67,6 65,7 65,7 63,2 63,0 75,0 87,0 92,8 03, - Staten 54,5 55,6 55,5 59,7 6,7 58,6 57,9 55, 5 65,3 76,7 8,8 90,6 - Lokalförvaltning 3,6 4, 5,0 5,9 7, 7,8 8,2 8,5 9,7 0,2,0 2,5 - Socialskyddsfonderna ) * Preliminär 5

6 Revideringar i denna statistik Revideringar av offentliga sektorns EDP-underskott och skuld -202, miljoner euro Statistikår Senaste publicering. publicering Revision, senaste minus första Underskott Skuld

7 Offentlig ekonomi 203 Förfrågningar Mira Lehmuskoski Niina Suutarinen Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds Källa: Den offentliga sektorns underskott och skuld. Statistikcentralen Informationstjänst, Statistikcentralen tel Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel ISSN = Finlands officiella statistik ISSN (pdf)