Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Transkript

1 Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in förbättrades kommunernas ekonomiska ställning jämfört med året innan. I bokslutsuppgifterna för år 010 var försvagningen av verksamhetsbidragen mindre än förväntat och kommunerna lyfte inte långfristiga lån i lika hög grad som året innan. Ökningen av skattefinansieringen kompenserade försvagningen av verksamhetsbidraget. Helsingfors Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 Uppgifter om kommunernas och samkommunernas boksluts 009 och 010, miljoner euro Kommuner Samkommuner * Förändring, % * Förändring, % + Verksamhetens intäkter , ,6 - Verksamhetens kostnader , , = Verksamhetsbidrag , ,0 + Kommunens inkomstskatt ,1 + Fastighetsskatt , + Andel av samfundsskattens avkastning ,9 + Övriga skatteinkomster -11, + Statsandelar ,5 + Finansiella intäkter , ,4 - Finansiella kostnader , ,3 = Årsbidrag , ,0 Avskrivningar och nedskrivningar , ,1 Investeringsutgifter , ,9 Finansieringsandelar för investeringsutgifter , , Försäljningsinkomster av investeringstillgångar , ,7 Ökning av utlåningen , , Minskning av utlåningen , 3-38,4 Ökning av långfristiga lån , ,0 Minskning av långfristiga lån , ,3 Likvida medel , ,5 Lånestock , ,3 Kommunernas sammanräknade verksamhetsbidrag försvagades mindre än än vad som förutspåddes i de bokslutsprognoser som samlades in från kommunerna i Fasta Finland i januari. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med 3,9 procent, vilket motsvarade 1, miljarder euro. Av utgifterna ökade köpen av tjänster mest, vars ökning förklaras både av förändringar i servicestrukturen och av utläggning av tjänster på entreprenad. Försvagningen av verksamhetsbidraget balanserades av ökningen av skattefinansieringen med 1,3 miljarder, varav statsandelarna ökade med 519 miljoner och skatteinkomsterna med 739 miljoner. Av skatteinkomsterna ökade fastighetsskatterna med 196 miljoner och samfundsskattens andel med 14 miljoner euro. Samfundsskattens andel återhämtade sig något från nedgången året innan. Inkomsterna från fastighetsskatterna ökade, eftersom fastighetsskattesatsen höjdes i fler än tvåhundra kommuner. Samkommunernas sammanräknade verksamhetsbidrag var bättre än bokslutsprognoserna från början av året, men årsbidraget var sämre än förväntat. Samkommunernas verksamhetsntäkter ökade med 1,6 procent och verksamhetsutgifterna med 1, procent, vilket ledde till att samkommunernas sammanräknade verksamhetsbidrag förbättrades. Kommunernas investeringsutgifter ökade enligt prognos. Kommunerna använde 3,7 miljarder för investeringar, vilket var 11,6 procent mer än året innan. Långfristiga lån lyftes för 1,8 miljarder. Nettoökningen av långfristiga lån var dock 94 miljoner mindre än året innan. Enligt bokslutsuppgifterna täckte årsbidraget 148 procent av kommunernas avskrivningar och 11 procent av samkommunernas. Årsbidraget täckte 71 procent av kommunernas egenanskaffningsutgifter för investeringar och 7 procent av samkommunernas. Överföringen av vattenverksverksamheten i huvudstadsregionen till samkommunen ökade i betydlig grad kommunernas överlåtelseinkomster från investeringstillgångar. Försäljningen som genomfördes i form av en affärsverksamhetsförsäljning ökade också kommunernas lånefordringar. De tillgångar som överfördes

3 från kommunerna till samkommunen i samband med försäljningen av affärsverksamheten betalades av samkommunen genom att samkommunen tog ett lån av kommunerna och gav dem andelar av sitt grundkapital. Motsvarande transaktion syntes hos samkommunerna som en ökning av långfristiga lån och som ökade investeringsutgifter. Omstruktureringarna syntes redan i de bokslutsprognoser som samlades in i början av året. Kommunernas lånestock ökade med 675 miljoner euro från året innan, vilket var en ökning av lånestocken med 6,9 procent. Lånestocken per invånare var euro, medan den året innan var 1839 euro. I slutet av året hade kommunerna 745 euro per invånare i likvida medel. Samkommunernas lånestock ökade med 1,3 miljarder euro, vilket mer än fördubblade lånestocken. Ökningen av samkommunernas sammanräknade lånestock berodde huvudsakligen på förvärvet av vattenverksverksamheten i huvudstadsregionen. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens preliminära uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi. Statistiken omfattar uppgifter om 340 kommuner 1) och 170 samkommuner. 1) Uppgifter om Sottunga och Eckerö kommuner saknas. 3

4 Innehåll Figurer Figurbilagor Figurbilaga 1. Lånestock och likvida medel i kommunerna *...5 Figurbilaga. Skatteinkomster, statsandelar, lånestock och årsbidrag i kommunerna *...5 4

5 Figurbilagor Figurbilaga 1. Lånestock och likvida medel i kommunerna * *) Förhandsuppgifter Figurbilaga. Skatteinkomster, statsandelar, lånestock och årsbidrag i kommunerna * *) Förhandsuppgifter 5

6 Offentlig ekonomi 011 Förfrågningar Mikko Mehtonen (09) Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö Källa: Preliminära uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 010. Statistikcentralen. Statistikcentralen, försäljning PB C 000 STATISTIKCENTRALEN tfn (09) fax (09) myynti@stat.fi ISSN = Finlands officiella statistik ISSN (pdf)