KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

Transkript

1 Kommunstyrelsen Ungdomsnämnden Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren Kommunstyrelsen Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige före utgången av året godkänna en budget för följande kalenderår. Samtidigt ska fullmäktige godkänna en ekonomiplan för minst tre år. Budgeten är samtidigt planeringsperiodens första år. För beredningen av ekonomiplanen och budgeten svarar kommunstyrelsen. Det allmänna ekonomiska läget Utvecklingsutsikterna för nationalekonomin skuggas av den pågående finanskrisen och ekonomiska recessionen i euroområdet. Recessionen i Finland har pågått redan i flera år. Enligt finansministeriets bedömningar börjar ekonomin långsamt växa år 2014 och ökar de närmaste åren med en dryg procent årligen. Inom den offentliga ekonomin har under den gångna regeringsperioden gjorts betydande beslut som skär ner kommunernas inkomstbas. De stora nedskärningarna av statsandelar och strukturpaketet i november 2013 har visat att en avsevärd del av den offentliga ekonomins anpassningsåtgärder gäller kommunerna. Kommunsektorns allmänna kostnadsnivå beräknas öka med 1,1 % år 2014 och 1,2 % år Samhällsekonomins långsamma tillväxt och den offentliga ekonomins allmänna balanseringsåtgärder skapar i allmänhet ett behov i kommunerna att effektivera verksamheten och öka serviceproduktionens produktivitet. Målet för den ökade produktiviteten som ställts i huvudstadsregionens städer och samkommuner är 1-2 % per år. Enligt regeringens rambeslut 2014 i mars höjs de övre och undre gränserna för den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen med 0,2 %-enheter fr.o.m. år Dessutom höjs de nedre och övre gränserna för fastighetsskatteprocentsatsen för byggnader som används för stadigvarande boende med 0,05 %-enheter. De ökade statteintäkterna som dessa åtgärder medför dras av från statsandelen för kommunens basservice. KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Bokslut för år 2013 År 2013 ökade verksamhetsinkomsterna i bokslutet år 2013 med -7,5 % (2012: -1,5 %, 2011: +2,5 %) och verksamhetsutgifterna med 3,2 % (2012: +8 %, 2011: +3,7 %). De minskade verksamhetsinkomsterna jämfört med år 2012 förklaras med att försäljningsinkomsterna från anläggningstillgångar var klart mindre. Verksamhetsinkomsterna

2 påverkades också av att utfallet av markanvändningsavtalsersättningar var avsevärt mindre än år Ökningen på 3,2 % av verksamhetsutgifterna var avsevärt mindre än ökningen på 8 % år 2012 (2011: 3,7 % och 2010: 2,8 %). Tillväxten överskrider dock landets medeltal, som enligt förhandsuppgifter var 2,6 %. Verksamhetsbidraget ökade med 5,2 % (2012: 10,1 % och 2011: 4,0 %). Det totala inflödet av skatteinkomster, 171,1 milj. euro (2012: 159,4 milj. e; 2011: 159,2 milj. e; 2010: 154,6 milj. e), ökade jämfört med året innan med till och med 11,7 milj. euro, dvs. 6,8 %. Kommunalskattens avkastning var 10,4 milj. euro större än året innan och fastighetsskatten 1,1 milj. euro större. De ökade skatteinkomsterna beror delvis på att redovisningen av förvärvs- och kapitalinkomster i december 2013 var större än vanligt. Ökningen berodde på den påskyndade redovisningen av restskatterna för skatteåret För Kyrkslätts kommuns del var det fråga om 1,6 milj. euro. Redovisningen av förvärvs- och kapitalinkomster i januari 2014 var i samma mån mindre. På grund av detta är skatteinkomsterna för år 2013 inte direkt jämförbara med övriga år. De ökade skatteinkomsterna beror också på att en del av fastighetsskattesatserna höjdes för år Statsandelarna uppgick till 23,3 milj. euro, vilket var 1,9 % mindre än året innan. Med anledning av ökade skatteinkomster förbättrades skattefinansieringen (skatteinkomster + statsandelar) jämfört med år 2012 med 6,2 % (2012: -0,6 %; ,6 %). Årsbidraget förbättrades något från förra året men var klart svagare än år Årsbidraget var 7,0 milj. euro (2012: 4,8 milj. e; 2011: 23,1 milj. e). Årsbidraget räckte inte till att täcka de planenliga avskrivningarna. Årets resultat uppvisade ett underskott på -6,6 milj. euro (2012: -8,4 milj. e; 2011: +10,4 milj. e) och räkenskapsperiodens underskott var -6,5 milj. euro då man beaktar avskrivningsdifferensen och ändringar i reserven (2012: -8,4 milj. e; 2011: +10,4 milj. e). Den kombinerade effekten av årsbidraget, slumpmässiga poster och inkomstfinansieringens korrigeringsposter, d.v.s. självfinansieringsandelen var i finansieringsanalysen år ,8 milj. euro (2012: bara 0,3 milj. e; 2011: 19,6 milj. e). Nettofinansieringsbehovet av investeringsutgifter var 14,8 milj. euro (2012: 14,2 milj. e; 2011: 16,5 milj. e). På grund av det svaga årsbidraget var penningflödet för verksamheten och investeringarna -7,3 milj. euro (2012: -9,3 milj. e; 2011: +6,8 milj. e). Långfristiga lån amorterades under årets lopp med 8,8 milj. euro. För att täcka finansieringsbehovet lyftes 10,0 milj. euro i nya lån. Den kombinerade effekten av verksamhetens och investeringarnas samt finansieringens penningflöden på kommunens penningmedel var -0,4 milj. euro (2012: -0,5 milj. euro; 2011: -1,1 milj. euro). Kommunens lånestock var i slutet av året 89,1 milj. euro, och euro per invånare (2012: 88,1 milj. e, e/inv.; 2011: 84,8 milj. e, e/inv.). Kommunens likviditet försvagades mot slutet av året och ett långfristigt lån lyftes i december. I slutet av räkenskapsåret räckte kassan till för 14 dagar (2012: 32 dagar; 2011: 34 dagar).

3 Av finansieringskalkylens nyckeltal anger låneskötselbidraget om kommunens inkomstfinansiering räcker till för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Inkomstfinansieringen räcker till för betalning av räntorna och amorteringarna på lånen om nyckeltalets värde är 1 eller större. När nyckeltalets värde blir under 1 är kommunens låneskötselförmåga svag. Låneskötselbidraget var 0,9 (2012: 0,6, 2011: 2,6). Balansomslutningen minskade med 3,9 milj. euro jämfört med året innan (2012: -2,6 milj. e och 2011: +8,9 milj. e). Värdet av immateriella och materiella tillgångar bland bestående aktiva ökade under året med 0,7 milj. euro (2012: 0,5 milj. e och 2011: 2,8 milj. e). Gruppen kassa och bank bland rörliga aktiva minskade under året med 0,4 milj. euro från 20,3 milj. euro till 19,9 milj. euro (2012: 0,5 milj. euro från 20,8 milj. euro till 20,3 milj. euro och 2011: 1,1 milj. e, från 21,9 milj. euro till 20,8 milj. euro). Bland passiva minskade det egna kapitalet med ett belopp som motsvarade räkenskapsperiodens underskott, dvs. med 6,5 milj. euro. Det främmande kapitalet ökade totalt med 2,8 milj. euro, det långfristiga främmande kapitalet ökade med 2,5 milj. euro och det kortfristiga ökade med 0,3 milj. euro. Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet, tolerans för underskott och förmåga att klara av förbindelser på lång sikt. 70 % kan anses vara en bra målnivå för soliditet. En soliditetsgrad på 50 % eller mindre innebär en betydande skuldbelastning. Kommunens soliditetsgrad försvagades från 41,8 procent till 39,6 procent. Ett år tidigare försvagades självförsörjningsgraden från 45,1 procent till 41,8 procent och år 2011 steg självförsörjningsgraden från 42,0 procent till 45,1 procent. Nyckeltalet för den relativa skuldsättningen anger hur mycket av kommunens driftsinkomster som behövs för att återbetala det främmande kapitalet. Ju mindre nyckeltalets värde för skuldsättning är, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av lånen med inkomstfinansiering. Nyckeltalets värde sjönk med 1,1 procentenheter från föregående års 57,1 procent till 56,0 procent (2012: steg med 3,2 procentenheter från föregående års 53,9 procent till 57,1 procent och 2011: minskade med 2,7 procentenheter från föregående års 56,7 procent till 53,9 procent). Ackumulerat överskott (underskott) anger hur mycket ackumulerat överskott kommunen har som rörelsemarginal för de kommande åren, eller hur mycket ackumulerat underskott, som ska täckas under de kommande åren. Kommunens nyckeltals värde räknat per invånare försvagades från 811 euro till 635 euro (2012: försvagades från euro till 811 euro och 2011: förstärktes från 770 euro till euro). Beredning: vik. ekonomidirektör Mikael Boström, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilagorna till föredragningslistan - Vuoden 2015 talousarvion ja vuosien taloussuunnitelman

4 laadintakehys - Talouden tasapainottamisohjelman raja-arvot Förslag Kommundirektören: Kommunstyrelsen beslutar 1 godkänna ramen för upprättandet av budgeten 2015 och ekonomiplanen enligt bilagan 2 uppmana alla organ att upprätta sina förslag till budget 2015 och ekonomiplan inom ramen för verksamhetsbidraget på nämnd-/direktionsnivå 3 uppmana alla organ att fästa särskild uppmärksamhet vid att budgetårets bindande verksamhetsmål uppställs så att de stöder balanseringen av Kyrkslätts kommuns ekonomiska situation under planeringsperioden och de kommande åren 4 uppmana alla organ att utvärdera följande frågor som ger riktlinjer för kommunens servicenät - vilka tjänster kommunen erbjuder och vilka inte - vilket serviceställenas idealiska läge år 2025 skulle vara om det nuvarande servicenätet inte fanns - fastställande av närservicen och erbjudande av den - hur stora serviceställena skulle vara (hur många barn, elever, personer som ska vårdas, m.m. skulle finnas i dessa) - på vilken nivå servicen som ges vid serviceställena är - hur man bäst skulle ordna stödtjänster och transport - vilka tjänster som produceras själv och vilka som kan skaffas från andra ställen - hur beställarfunktionerna organiseras - vilka mål som uppställs för fastighetshållningen och fastighetstjänsterna 5 konstatera att organens förslag till budget 2015 och ekonomiplan ska lämnas till kommunstyrelsen senast följande om tidtabellen för beredningen av budgeten 2015: - Kst:s beslut om budgetram KST Nämndernas behandlingar senast Nämndernas förslag till KST för KST 22.9 kännedom - Kommundirektörens budgetförslag KST Fullmäktiges budgetseminarium FGE (lördag kl )

5 - KST:s förslag om skattesatserna till KST fullmäktige - Beslut om skattesatserna FGE Gruppernas / KST:s budgetförhandlingar - (beslut om form, exakta tidpunkter för och deltagare i förhandlingarna fattas senare) - KST:s budgetförslag till fullmäktige KST Fullmäktiges budgetsammanträde (lördag kl ; extra FGE sammanträde) 7 föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige antecknar ramen för upprättande av och beredningstidtabellen för budgeten för kännedom 8 föreslå kommunfullmäktige att kommunfullmäktige för åren godkänner gränsvärdena enligt bilagan för programmet för balansering av ekonomin, vilka samtidigt ersätter gränsvärdena i det tidigare programmet för balansering av ekonomin. Behandling Ledamot Katja Sankalahti avlägsnade sig kl under behandlingen av denna paragraf. Under diskussionen föreslog ledamot Johanna Isomäki-Reik att kommunstyrelsen beslutar höja vård- och omsorgsnämndens verksamhetsbidrag för år 2015 med 2 miljoner euro. Ordföranden förklarade diskussionen avslutad och konstaterade att förslaget inte fick understöd, så det förföll. Beslut Kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutade enligt förslaget. Bilaga till protokollet: Kst 5 / , Vuoden 2015 talousarvion ja vuosien taloussuunnitelman laadintakehys Ledamot Johanna Isomäki-Reik anmälde avvikande mening till beslutet. Motiveringen är underbudgetering, vilket strider mot grundlagen. För kännedom

6 Besvärsanvisning Rättelseyrkande, punkterna 1-6 Besvärsförbud, punkterna 7-8 Ungdomsnämnden 45 Det av kommunstyrelsen godkända verksamhetsbidraget för ungdomsnämnden i budgetramen för år 2015 är euro, vilket i jämförelse med nivån som godkänts i budgeten år 2014 innebär en ökning med euro (2 %) i verksamhetbidraget. Verksamhetsbidraget för år 2016 är euro, och verksamhetsbidraget för år 2017 är euro. Det godkända verksamhetsbidraget möjliggör inte befattningen som handledare, som tidigare planerats av nämnden, under planperioden. Beredning: ungdomsdirektör Seppo Savikuja, tfn , fornamn.efternamn(at)kirkkonummi.fi Bilaga till föredragningslistan: Ram Program för balansering av ekonomin för åren Förslag Ungdomsdirektören: Ungdomsnämnden beslutar 1 anteckna den av kommunstyrelsen godkända budgeten för år 2015 och ramen för uppgörande av ekonomiplanen för åren för kännedom 2 behandla ungdomsnämndens budgetförslag för år 2015 och ekonomiplaneförslag för åren vid ungdomsnämndens sammanträde i augusti

7 Beslut Förslaget gödkändes efter diskussion För kännedom Ungdomstjänsternas personal Besvärsanvisning Besvärsförbud, kommunallagen 91 Antecknades i protokollet att ledamot Teijo Petäjäjärvi avlägsnade sig under behandlingen av denna paragraf kl och återvände kl