Räkenskapsperiodens resultat

Transkript

1 Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2015 STST Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn , Enligt 113 i kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Revisorerna ska granska bokslutet före utgången av maj. Kommunstyrelsen ska sända bokslutet efter revisionen till fullmäktige för behandling. Fullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni. Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Till stadens bokslut hör balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. I 114 i kommunallagen stadgas vidare att en kommun som jämte dottersamfund bildar en kommunkoncern ska upprätta och i sitt bokslut ta in ett koncernbokslut. Koncernbokslutet ska upprättas som en sammanställning av koncernsamfundens balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet ska dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen. Allmänt Finlands bruttonationalprodukt ligger fortfarande på en nivå som är nästan 10 procentenheter lägre än för 7 år sedan. Finlands ekonomi har lidit av redan fyra år i rad av nolltillväxt eller recension. Förra året blev tillväxten dock lite positiv. Ett märkbart konjunkturuppsving är ändå inte ännu att vänta. Orsaken till den långa recessionen är problemen med utrikeshandeln och den försvagade inhemska konsumtionen. Räkenskapsperiodens resultat Stadens och affärsverkens sammanställda resultat hade ett underskott på en miljon euro före reservationer och fondöverföringar. Efter bokslutsdispositionerna uppvisar bokslutet ett underskott på -0,2 miljoner euro. Stadens resultat var -2,2 miljoner euro och affärsverkens sammanräknade resultat var 2,0 miljoner euro.

2 Stadens resultat är under redovisningsperioden i genomsnitt i balans. Med årsbidraget kunde man finansiera 115 procent av nettoinvesteringarna och 96 procent av avskrivningarna. Sektorernas budgetutfall Stadsfullmäktige har godkänt som ändringar i driftsbudgeten överskridningar på euro och efter utgången av budgetåret en överskridning på euro. Till investeringsanslagen har man godkänt ett nettotillägg på euro. Till låneutgivningen tillade man euro och ränteutgifterna minskades med euro. Befullmäktigandet till låneuttagning höjdes med euro. I social- och hälsovårdsnämndens budget godkände man en budgetändring på euro på grund av de ökade kostnaderna inom specialiserad sjukvård. Social- och hälsovårdsnämnden överskred trots allt sina nettoutgifter och efter utgången av budgetåret godkände man ännu en överskridning av anslaget med euro. I bildningsnämndens budget godkände man en budgetändring på euro. En budgetändring söktes i det finskspråkiga och svenskspråkiga utbildningsväsendets nettoutgifter samt i kultur- och fritidsväsendet. Det fanns inget behov att föreslå budgetändringar i koncernförvaltningens budgetförslag och i budgetförslaget för Räddningsverket i Östra Nyland. Sektorernas verksamhetsintäkter var totalt 93 miljoner euro, vilket är nästan 2 miljoner euro mera än i ursprungliga budgeten. Utfallet av försäljnings- och avgiftsintäkter samt hyresintäkter motsvarade budgeten. Det sammanlagda beloppet av understöd och bidrag var en dryg miljon euro större än beräknat. Övriga verksamhetsintäkter, inklusive försäljningsintäkter, var cirka 0,2 miljoner euro större än i den ursprungliga budgeten. Verksamhetsintäkterna var ändå nästan en miljon euro mindre än under fjolåret. Sektorernas verksamhetsutgifter var totalt 346 miljoner euro. De totala utgifterna var under en miljon euro större än i den ursprungliga budgeten. Personalutgifterna utföll nästan exakt enligt den ursprungliga budgeten. Köp av tjänster överskred budgeten med en knapp miljon euro. I utgifterna för material och förnödenheter sparade man nästan en miljon euro. Verksamhetskostnaderna var nästan lika stora som under fjolåret.

3 I sektorernas verksamhetsintäkter och -utgifter ingår interna poster på 29 miljoner euro, som huvudsakligen består av interna hyror och interna köp av tjänster från centralen för förvaltningstjänster. Stadens interna affärstransaktioner är också köp från affärsverken och balansenheter som var 29 miljoner euro. Interna transaktioner inom driftsbudgeten var totalt 58 miljoner euro. Verksamhetsbidrag Skillnaden mellan verksamhetsintäkterna och verksamhetsutgifterna, dvs. verksamhetsbidraget utan affärsverken, var -252 miljoner euro, vilket är en miljon sämre än i den ursprungliga budgeten och 3 miljoner euro sämre än ifjol. Det externa verksamhetsbidraget inklusive affärsverken är -246 miljoner euro. Det externa verksamhetsbidraget försvagades med cirka 2 miljoner euro från året innan. Stadens och affärsverkens externa driftsintäkter var 69 miljoner euro och externa driftsutgifter 315 miljoner euro. De externa intäkterna ökade med 2 miljoner euro, vilket var 3 procent av förra året. De externa utgifterna ökade med 4 miljoner euro, vilket var 1,2 procent av förra året. Skatteintäkter och statsandelar Skattefinansieringen, dvs. skatter och statsandelar ökade nästan med 9 miljoner euro från fjolåret. Skatteinkomsterna uppgick till 222 miljoner euro. Ökning av skatteintäkterna var 5,5 procent från det föregående året. Kommunalskatterna gav 8 miljoner euro mer än ifjol, samfundsskatterna 2 miljoner euro mer än ifjol och fastighetsskatten cirka en miljon euro mer än ifjol. Att skatteinkomsterna ökade var möjligt tack vare en höjning av den kommunala skattesatsen med 0,5 procentenheter och en höjning av fastighetsskattesatserna med 0,05 procentenheter. Kommunalskatteintäkterna ökade också till följd av justeringar i skatteredovisningssystemet som gav cirka hälften av ökningen av kommunalskatteintäkterna. Statsandelarna minskade med 3 miljoner euro från fjolåret, vilket var -5,7 procent. De extra nedskärningarna i statsandelarna fortsätter. Årsbidrag

4 Årsbidraget år 2015 var 23 miljoner euro, vilket är 7,5 miljoner mer än ifjol. Årsbidraget innan affärsverken räknades med var 18 miljoner euro. Årsbidraget har blivit bättre till följd av ökade skatteinkomster och en måttlig utveckling av driftsekonomin även om statsandelarna minskade betydligt. Årsbidraget per invånare var 467 euro och ifjol 319 euro. Avskrivningar Stadens avskrivningar är cirka 21 miljoner euro och affärsverkens avskrivningar cirka 3 miljoner euro. Investeringar För investeringar användes 15 miljoner euro. Då affärsverken räknas med, var totalinvesteringarna 20 miljoner euro. För husbygget användes 7 miljoner euro. De största husbyggsobjekten var Estbacka daghem, Lyceiparkens skola och saneringar av skolor. För bygget av kommuntekniken användes 6 miljoner euro. Inkomstfinansiering av investeringar angiven i procent var 115 procent. Ett år tidigare var procenttalet 83 procent. Nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffningsutgiften för investeringarna som har finansierats med årsbidraget. Finansiering Staden lyfte långfristiga budgetlån för 22 miljoner euro och gamla lån amorterades för 22,7 miljoner euro. Lånen minskade med 0,7 miljoner euro. Stadens lånestock vid årets slut var 115 miljoner euro och lånen per invånare euro. Räntenivån har sedan året 2009 varit mycket låg. Räntenivån kommer att stiga och återställer sig först när ekonomin börjar växa. Ränteutgifterna minskade med 0,5 miljoner euro från året innan. Skillnaden mellan finansieringsintäkter och finansieringsutgifter hade ett överskott på cirka 1,2 miljoner euro. Stadens lån är i eurobelopp. Lånen är spridda i lånetider med varierande längder. I slutet av året var medelräntan för lånen och ränteskydden 0,79 procent. Stadens kassamedel var 25 miljoner euro vid årets slut. Stadens likviditet blev bättre när kassamedlen ökade med 3,3 miljoner euro. Kassalikviditeten var vid utgången av året 26 dagar och ifjol 22 dagar. En eftersträvad nivå för likviditeten kan anses vara en likviditet för cirka 30 dagar.

5 Värdet som anger låneskötselbidraget steg till 1 från fjolårets 0,4. Låneskötselbidraget blev bättre tack vare ett minskat lånebelopp och en bättre inkomstfinansiering. Soliditeten i balansen, som är ett mått på kommunens solvens, var 44,3 procent. Året innan var soliditeten 44,7 procent. En soliditet på cirka 70 procent betraktas som en nivå som bör eftersträvas. Affärsverken Affärsverket Borgå lokalservice hade en omsättning på 20,8 miljoner euro. Omsättningen minskade från förra året med cirka 0,5 miljoner euro. Affärsverket betalade ränta på sitt grundkapital euro. Affärsverkets överskott var 1,1 miljoner euro, dvs. 5 procent av omsättningen. Affärsverket Borgå vattens omsättning var 9,7 miljoner euro och investeringarna 5,5 miljoner euro. Borgå vattens intäktsföring till staden var euro. Affärsverkets avskrivningar var 3,4 miljoner euro och räkenskapsperiodens överskott en miljon euro. Affärsverket Kungsvägens arbetshälsa hade en omsättning på 2,3 miljoner euro. Verksamheten hade ett underskott på euro. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen har utarbetats enligt bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning. I verksamhetsberättelsen har det angetts den allmänna utvecklingen av verksamheten och ekonomin under räkenskapsåret, en redogörelse för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering, sektorernas verksamhet under räkenskapsåret och väsentliga förändringar i den. I verksamhetsberättelsen ingår en sektorvis redogörelse för hur de mål för verksamheten och ekonomin som uppställts av fullmäktige har nåtts. Koncernbokslut Stadens bokslut innehåller också koncernens bokslut med koncernresultaträkning, koncernens finansieringsanalys, koncernbalans och bokslutsnoter. I koncernbokslutet finns en sammanställning av sammanlagt 24 bolag. Borgå stadskoncern omfattade 12 dottersamfund, 6 intressesamfund och 6 samkommuner. Stadskoncernens inkomster ökade med 4,6 procent och utgifter med 1,6 procent. Stadens sammanställda årsbidrag förbättrades dryga 10

6 miljoner euro till 45,3 miljoner euro. Hela koncernens resultat var -0,9 miljoner euro Resultatet förbättrades från förra året med cirka 8 miljoner euro. Koncernens lånestock är 280 miljoner euro, vilket är euro per invånare. Hela koncernens lånebelopp ökade med 5 miljoner euro från året innan. Behandling av resultat och underskrift Enligt 115 i kommunallagen ska stadsstyrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram ett förslag till behandling av redovisningsperiodens resultat. I fråga om behandlingen av bokslutets resultat föreslås det att det från markanskaffningsfonden enligt fondens regler intäktförs fastighetsaffär som har gjorts under räkenskapsperioden och att det i det regionala räddningsverkets resultat görs de investerings- och avskrivningsdifferensreservationer som direktionen föreslår. Itä-Uudenmaan koulutusyhtymä har beslutat upplösa fonder som tas upp under eget kapital till ett värde av cirka tre miljoner euro. Upplösningen av fonder som tas upp under eget kapital minskar stadens insats i samkommunen, vilket finansieras genom att minska överskottet i stadens balans under tidigare räkenskapsperioder. Stadens andel av de upplösta fonderna är 1,8 miljoner euro. Överskottet i stadens balans i bokslutet är 43,8 miljoner euro efter att underskottet under räkenskapsperioden har täckts och samkommunens fonder har upplösts. Eftersom balansen inte har otäckt underskott är det i verksamhetsberättelsen inte behövligt att ge en separat redogörelse för hur ekonomin ska balanseras. Stadsstyrelsens ledamöter och stadsdirektören undertecknar bokslutet. Bilaga: Borgå stads bokslut för år 2015 Sd: Stadsstyrelsen godkänner för sin del bokslutet för år 2015 och undertecknar bokslutet. Stadsstyrelsen konstaterar att stadsfullmäktige har godkänt att social- och hälsovårdssektorns nettoanslag överskrids i driftsbudgeten för 2015 med euro. Bokslutets resultat för år 2015 är ,71 euro, vilket består av följande poster:

7 Staden utan separata enheter ,45 Räddningsverket i Östra Nyland ,59 Borgå vatten ,00 Affärsverket Borgå lokalservice ,45 Kungsvägens arbetshälsa ,30 Stadsstyrelsen föreslår att behandlingen av resultatet av räkenskapsperioden 2015 sker enligt följande: från markanskaffningsfonden intäktförs ,46 euro från Räddningsverket i Östra Nylands resultat görs en avskrivningsdifferens på ,43 euro från Räddningsverket i Östra Nylands resultat görs en minskning av investeringsreservation på ,00 euro räkenskapsperiodens underskott ,83 euro täcks i balansen med överskott från de föregående räkenskapsperioderna i innevarande års bokföring. Stadsstyrelsen föreslår att stadens andel av upplösningen av Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymäs fonder som tas upp under eget kapital dras av från överskottet i balansen för tidigare räkenskapsperioder, totalt ,14 euro. Bokslutet ges till revisorn för granskning och till revisionsnämnden för upprättande av en utvärderingsberättelse. Stadsstyrelsen berättigar finansdirektören göra justeringar av teknisk karaktär i bokslutet före dess behandling i stadsfullmäktige. Beslut: Stadsstyrelsen beslutade enhälligt godkänna för sin del bokslutet för år 2015 och undertecknar bokslutet. Stadsstyrelsen konstaterade enhälligt att stadsfullmäktige har godkänt att social- och hälsovårdssektorns nettoanslag överskrids i driftsbudgeten för 2015 med euro. Bokslutets resultat för år 2015 är ,71 euro, vilket består av följande poster: Staden utan separata enheter ,45 Räddningsverket i Östra Nyland ,59 Borgå vatten ,00 Affärsverket Borgå lokalservice ,45 Kungsvägens arbetshälsa ,30

8 Stadsstyrelsen beslutade enhälligt föreslå att behandlingen av resultatet av räkenskapsperioden 2015 sker enligt följande: från markanskaffningsfonden intäktförs ,46 euro från Räddningsverket i Östra Nylands resultat görs en avskrivningsdifferens på ,43 euro från Räddningsverket i Östra Nylands resultat görs en minskning av investeringsreservation på ,00 euro räkenskapsperiodens underskott ,83 euro täcks i balansen med överskott från de föregående räkenskapsperioderna i innevarande års bokföring. Stadsstyrelsen beslutade enhälligt föreslå att stadens andel av upplösningen av Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymäs fonder som tas upp under eget kapital dras av från överskottet i balansen för tidigare räkenskapsperioder, totalt ,14 euro. Bokslutet ges till revisorn för granskning och till revisionsnämnden för upprättande av en utvärderingsberättelse. Stadsstyrelsen beslutade enhälöligt berättiga finansdirektören göra justeringar av teknisk karaktär i bokslutet före dess behandling i stadsfullmäktige. SF REVI Enligt kommunallagens 123 ska revisorerna senast före utgången av maj med iakttagande av god revisionssed inom den offentliga förvaltningen granska räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut. Revisorerna ska granska om 1) kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut, 2) kommunens bokslut och det därtill hörande koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter om kommunens resultat, ekonomiska ställning, finansiering och verksamhet enligt bestämmelserna och föreskrifterna om upprättande av bokslut, 3) uppgifterna om grunderna för statsandelarna är riktiga, samt om 4) kommunens interna kontroll och riskhantering samt koncernövervakningen har ordnats på behörigt sätt.

9 Enligt kommunallagens 125 ska revisorerna för varje räkenskapsperiod avge en berättelse till fullmäktige med en redogörelse för resultaten av revisionen. Berättelsen skall också innehålla ett uttalande om bokslutet bör godkännas och ansvarsfrihet beviljas medlem i organet i fråga och den ledande tjänsteinnehavaren inom organets uppgiftsområde (redovisningsskyldig). Enligt kommunallagens 121 ska revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige skall fatta beslut om. Revisionssamfundet PwC Julkistarkastus Oy har gett revisionsberättelsen för revisionsåret Stadsstyrelsen har godkänt och undertecknat bokslutet, som revisionsnämnden har fått för kännedom. Bilaga: Revisionsberättelse för år 2015 Ordf: Revisionsberättelsen för år 2015 antecknas för kännedom. Revisionsnämnden överlämnar revisionsberättelsen till stadsfullmäktige för kännedom. Revisionsnämnden föreslår stadsfullmäktige att bokslutet godkänns och att ansvarsfrihet beviljas de redovisningsskyldiga för räkenskapsperioden Beslut: Revisionsnämnden beslutade enhälligt godkänna ordförandens förslag. SF Bilaga: Borgå stads bokslut för år 2015 Revisionsberättelse för år 2015 Beslut: Stadsfullmäktiges beslutade enhälligt anteckna revisionsberättelsen för år 2015 för kännedom. - godkänna bokslutet och att resultatet behandlas på följande sätt: - från markanskaffningsfonden intäktförs ,46 euro

10 - från Räddningsverket i Östra Nylands resultat görs en avskrivningsdifferens på ,43 euro - från Räddningsverket i Östra Nylands resultat görs en minskning av investeringsreservation på ,00 euro - räkenskapsperiodens underskott ,83 euro täcks i balansen med överskott från de föregående räkenskapsperioderna i innevarande års bokföring - bevilja ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga för räkenskapsperioden godkänna att stadens andel av upplösningen av Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymäs fonder som tas upp under eget kapital dras av från överskottet i balansen för tidigare räkenskapsperioder, totalt ,14 euro.