ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
|
|
- Torbjörn Svensson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: ISBN-13:
2 ISBN-10: ISBN-13: Finlands Kommunförbund Helsingfors 2006 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 PB Helsingfors Tfn (09) 7711 Fax (09)
3 3 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet Anvisning från uppdaterad , ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Innehållsförteckning 1 Ändamålet med och stadganden om finansieringsanalysen 4 2 Finansieringsanalysens struktur och registreringsgrund 5 3 Finansieringsanalysens innehåll Kassaflödet i verksamheten Kassaflödet för investeringarnas del Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen Förändringar av lånebeståndet Förändringar i eget kapital Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Beaktandet av ändringar i valutakurser Förändring av likvida medel 9 4 Finansieringsanalysens posters sammansättning Kassaflödet i verksamheten Kassaflödet för investeringarnas del Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av likvida medel 12 5 Finansieringsanalysens noggrannhet 13 Bilaga 1 Schema för kommuners och samkommuners finansieringsanalys 14
4 4 1. Ändamålet med och stadganden om finansieringsanalysen Kommunerna upprättar bokslut på basis av stadgandena i kommunallagen (365/1995). I kommunallagens ändrade 68 som behandlar bokslutet stadgas att finansieringsanalysen dess noter hör till bokslutet (578/2006) 1. Hittills har finansieringsanalysen i enlighet med den allmänna anvisning som kommunsektionen meddelat redovisats bland noterna till bokslutet. [ ] Med föreliggande allmänna anvisning ger bokföringsnämndens kommunsektion direktiv gällande finansieringsanalysen och schema för den som kommuner och samkommuner skall tillämpa från och med Finansieringsanalysen används första gången i bokslutet för den räkenskapsperiod som inleds Med kommun avses nedan i denna anvisning även samkommun ifall inget annat sägs. Schema för finansieringsanalysen finns i bilaga 1. [ ] 1 i kapitel 3 i bokföringslagen (1336/1997) gällande bokslut har ändrats så att det bokslut som skall upprättas för räkenskapsperioden, förutom resultaträkning och balansräkning också skall innehålla en finansieringsanalys som beskriver anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden, samt noter till analyserna (ändring i BokfL 1304/2004). En finansieringsanalys bör inkluderas i bokslutet alltid hos publika aktiebolag och även hos privata aktiebolag och andelslag om dessa överskrider de gränser som stadgas i bokföringslagen (BokfL 3:9.2 ). [ ] Bokföringsförordningen har kompletterats med stadganden om finansieringsanalysens innehåll (ändring 1313/2004, 2:1 i BokfF 1339/1997). Enligt förordningen skall av finansieringsanalysen framgå kassaflödet i verksamheten, kassaflödena för investeringarnas del samt kassaflödena för finansieringens del. I en kommun följs denna paragraf i tillämpliga delar enligt direktiven i denna allmänna anvisning. [ ] Finansieringsanalysen utgör en central del av kommunens och samkommunens budget och bokslut. I budgeten skall enligt 65 3 mom. i kommunallagen tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt visas hur behovet av att finansiera anslagen skall täckas. Finansieringen av verksamheten presenteras i budgetens finansieringsdel, som skall ingå i kommunens budget vid sidan av resultaträkningsdelen samt driftsekonomi- och investeringsdelen. Med finansieringsanalysen visar kommunen storleken på överskottet eller underskottet i kassaflödet från verksamheten och därtill hörande investeringar. Finansieringens kassaflöde visar hur ett underskott i kassaflödet har täckts eller hur ett överskott har använts och påverkat finansieringssituationen. [ ] Till bokslutet hör enligt 68 i kommunallagen en tablå över budgetens utfall. Tablån skall till sin struktur motsvara budgeten. Liksom resultaträkningen beskriver också finansieringsanalysen kommunens och samkommunens totalekonomi. Finansieringsanalysen och dess noter hör till bokslutet och kompletterar den bild av inkomstfinansieringens tillräcklighet, investeringar, kapitalfinansiering samt av ändringar i finansieringssituationen. [ ] 1 Ändringarna 578/2006 i kommunallagen trädde i kraft [ ]
5 5 Finansieringsanalysen baserar sig på bokföringen och dess innehåll påverkas av de scheman för resultaträkningen och balansräkningen som bokföringsnämndens kommunsektion har fastställt i sin allmänna anvisning. Å andra sidan härleds den inte från bokföringen med dubbla bokföringstransaktioner på samma sätt som resultaträkningen och balansräkningen utan den görs upp som en separat kalkyl. Tekniskt kan alla poster i finansieringsanalysen härledas direkt ur bokföringen. [ ] 2. Finansieringsanalysens struktur och registreringsgrund Kommunens finansieringsanalys visar skilt verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, omfattande internt tillförda medel och investeringsposter. [ ] Kassaflödet i verksamheten anger i vilken utsträckning kommunen under räkenskapsperioden med hjälp av sin verksamhet (driftsekonomi) har förmått producera penningmedel för bibehållande av verksamhetsbetingelserna, för nya investeringar och för återbetalning av lån utan anlitande av externa finansieringskällor. [ ] Kassaflödet för investeringarnas del anger kommunens användning av kassaflöden i syfte att skapa förutsättningar för serviceproduktion och generera ett framtida kassaflöde på lång sikt. [ ] Kassaflödet för finansieringens del anger förändringarna i utlåningen och övriga fordringar, förvaltade medel och förvaltat kapital, omsättningstillgångar samt i eget och främmande kapital under räkenskapsperioden. [ ] Finansieringens kassaflöden bör anges skilt i finansieringsanalysen. Därför upptas utlåningen och förändringar i lånebeståndet först i finansieringens kassaflödesanalys. Därtill upptar en samkommun efter dessa sådana ändringar i eget kapital vilka inverkar på likviditeten. [ ] Också förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital, förändringar av omsättningstillgångar, förändringar av lång- och kortfristiga fordringar samt förändringar av räntefria lång- och kortfristiga skulder påverkar likviditeten. För att bibehålla klarheten i finansieringsanalysen specificeras endast poster som har en väsentlig betydelse för ekonomin som helhet. Det totala beloppet av ändringen i kassaflödet från verksamheten och investeringarna samt från finansieringen motsvarar förändringen i kassamedel enligt balansräkningen. [ ] Kommunens finansieringsanalys upprättas enligt prestationsprincipen. Detta innebär att bl.a. försäljningsinkomster och anskaffningsutgifter inte korrigeras med försäljningsfordringar eller skulder till leverantörer i årsbidraget, utan korrigeringen sker först vid förändringen av övriga poster som påverkar likviditeten i finansieringens kassaflödesanalys. Ändringar i uppskrivningsfonden och fonden för verkligt värde beaktas inte i finansieringsanalysen eftersom dessa inte ger upphov till kassaflöde. [ ]
6 6 3. Finansieringsanalysens innehåll 3.1 Kassaflödet i verksamheten [ ] De faktorer som ingår i internt tillförda medel presenteras i detalj i resultaträkningen. Därför tas bara årsbidraget som visar överskottet i internt tillförda medel från verksamheten samt extraordinära poster som i resultaträkningen upptas efter årsbidraget, med i finansieringsanalysen. [ ] Årsbidraget kan innehålla poster som inverkar på beräkningen av övriga uppgifter för finansieringsanalysen. För att finansieringsanalysen skall vara möjligast klar, tas årsbidraget direkt från resultaträkningen och korrigeringar av årsbidraget upptas på raden Korrektivposter till internt tillförda medel. Korrektivposterna består av försäljningsvinster från tillgångar bland bestående aktiva till den del dessa upptagits under övriga intäkter samt de försäljningsförluster från tillgångar bland bestående aktiva vilka bokförts under övriga kostnader. [ ] Extraordinära poster upptas till samma belopp som i resultaträkningen. Också de försäljningsvinster och -förluster som upptagits under extraordinära poster beaktas på raden korrektivposter till internt tillförda medel. Efter dessa korrigeringar redovisas försäljningsinkomsterna från tillgångar bland bestående aktiva enligt försäljningspris under investeringar. [ ] Försäljningsvinster och förluster vilka bokförts som rättelse till planavskrivningarna ingår i försäljningsinkomsterna av tillgångar bland bestående aktiva och rättas inte i finansieringsanalysen. [ ] De internt tillförda medlen måste dessutom rättas med eventuella ökningar av avsättningar som upptagits i resultaträkningen, eftersom dessa inte utgör användning av pengar. På motsvarande sätt rättas de internt tillförda medlen i finansieringsanalysen då avsättningar används vid betalning av utgifter eller förluster. Ökningar och minskningar i avsättningarna upptas till nettobelopp bland korrektivposterna till internt tillförda medel. [ ] Kursdifferenser vilka bokförts som intäkt eller kostnad påverkar årsbidraget. De korrigeras inte eftersom de ingår i förändringarna av de poster i balansräkningen vilka påverkar finansieringen. [ ] 3.2 Kassaflödet för investeringarnas del [ ] Med investeringar avses i finansieringsanalysen de medel som under räkenskapsperioden använts för bestående aktiva. Investeringsutgifter och finansieringsandelar för dem upptas i finansieringsanalysen till bruttobelopp. Till investeringsutgifterna hör inköp av aktier och andelar och investeringar i materiella och immateriella tillgångar bland bestående aktiva. Aktier utgörs av aktier för branschinvesteringar vilka skall upptas bland placeringar under bestående aktiva. Under Kassaflödena för investeringarnas del i finansieringsanalysen upptas också försäljningsinkomster från tillgångar bland bestående aktiva enligt försäljningspris. [ ]
7 7 Investeringsutgifter och försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva samt finansieringsandelar till investeringar upptas i finansieringsanalysen enligt prestationsprincip. Som investeringsutgift anges i finansieringsanalysen också en anskaffningsutgift som helt eller delvis täckts med en investeringsreserv eller -fond. Förskottsbetalningar på anläggningstillgångar hanteras som investeringar. [ ] Till investeringarna hörande skulder till leverantörer vilka ännu inte betalts ingår enligt sin karaktär i förändringar av räntefria kort- eller långfristiga skulder. Finansieringsandelar för investeringar samt försäljningsintäkter av tillgångar bland bestående aktiva, vilka ännu inte betalts, ingår på samma sätt i förändringen av lång- eller kortfristiga fordringar enligt vart de kan hänföras. [ ] 3.3 Kassaflödet för finansieringens del [ ] Förändringar av utlåningen De av kommunen beviljade lån som redovisas under bestående aktiva i gruppen Placeringar (Masskuldebrevsfordringar, Övriga lånefordringar, Övriga fordringar) upptas i gruppen Förändringar av utlåningen. En ökning av utlåningen minskar kassaflödet och återbetalning av lånen ökar kassaflödet. Ökningarna av utlåningen och låneamorteringarna redovisas skilt under förändringar av utlåningen. [ ] Förändringar av lånebeståndet Finansieringsanalysen visar hur kommunens finansieringsstruktur har ändrats under räkenskapsåret. Ökningen av långfristiga lån visar i vilken utsträckning kommunen under året har upptagit nya eller förnyat långfristiga lån. Under minskning av långfristiga lån upptas amorteringarna på kommunens långfristiga lån under räkenskapsåret. Man bör observera att ovan nämnda amorteringar i föregående års balansräkning upptagits som kortfristiga lån. Därför avviker minskningen av långfristigt främmande kapital enligt finansieringsanalysen från minskningen av främmande kapital enligt balansräkningen, som därmed visar beloppet av långfristiga lån som förfaller till betalning under följande räkenskapsår. [ ] Ökningen av kortfristiga lån visar i vilken utsträckning kommunen under året har upptagit nya eller förnyat kortfristiga lån. Minskningen av kortfristiga lån visar i vilken utsträckning kommunen under året har amorterat kortfristiga lån. Ökningar och minskningar av kortfristiga lån redovisas i finansieringsanalysen som ett nettobelopp Förändringar i eget kapital [ ] Då det egna kapitalet ökar för en samkommun är det fråga om en kapitalinvestering från en medlemskommun till en samkommun och då det egna kapitalet minskar är det fråga om en återbetalning av kapital till en medlemskommun. En investering i form av eget kapital kan bero på förhöjning av grundkapitalet eller en tilläggsplacering under övrigt eget kapital. Minskningar av det egna kapitalet kan komma i fråga närmast då en medlemskommun utträder ur en samkommun och kapitalplaceringen återbetalas. [ ]
8 8 Både i en kommun och i en samkommun beaktas rättelser gällande det egna kapitalet på basis av betydande fel under tidigare räkenskapsperioder, om kassaflödet påverkas. [ ] Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Statens uppdrag, förvaltade EU-stöd och övriga förvaltade medel visar beloppet för medel som kommunen ombesörjer medan förvaltat kapital visar de skulder (ansvar) för vilka kommunen ansvarar gentemot uppdragsgivarna. Ifall en donationsfonds avkastning (ränteavkastning, dividendavkastning etc) förs till förvaltade medel och förvaltat kapital och användningen av medel minskas från förvaltade medel och förvaltat kapital utan att årsbidraget påverkas, inverkar förändringen i dessa poster inte på finansieringsanalysen Förändring av omsättningstillgångar [ ] Aktivering av omsättningstillgångar ökar årsbidragets belopp trots att inköpen betalas med likvida kassamedel. Därför minskas ökningen av omsättningstillgångar under räkenskapsperioden från finansieringens kassaflöde. En minskning av omsättningstillgångar ökar å sin sida finansieringens kassaflöde. [ ] Förändring av fordringar [ ] Fordringarna utgörs av långfristiga och kortfristiga fordringar vilka upptagits bland rörliga aktiva (Försäljningsfordringar, Lånefordringar, Övriga fordringar och Resultatregleringar). En ökning av fordringarna minskar (-) kassamedlen och en minskning ökar (+) kassamedlen. [ ] Förändring av räntefria skulder [ ] Som räntefria skulder behandlas erhållna förskott, skulder till leverantörer, övriga skulder och resultatregleringar. Eftersom långfristiga skulder inom denna grupp är sällsynta har de sammanslagits med de kortfristiga skulderna. Till denna post hänförs också ändringar av återbetalningsbara anslutningsavgifter. Om beloppet för anslutningsavgifter är betydande kan det upptas som en skild post. [ , ] 3.4 Beaktandet av ändringar i valutakurser Förändringarna av långfristiga fordringar och lån påverkas också av ändringar i valutakurserna, trots att dessa inte utgör finansieringshändelser. Ur finansieringsanalysens synvinkel upptas av valutakursförändringar förorsakade finansiella händelser i de förändringar av långfristiga fordringar och skulder, som uppkommer av kursdifferenser som bokförts som finansiella kostnader och intäkter i årsbidraget, och beaktas således inte skilt i finansieringsanalysen. [ ] Kortfristiga fordringars och skulders valutakursförändringar upptas i bokföringen som ändring av ifrågavarande balanspost och skall därför inte upptas skilt i finansieringsanalysen.
9 9 3.5 Förändring av likvida medel [ ] Genom att sammanslå (räkna ihop) verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt finansieringens kassaflöde redovisas förändringen av kommunens eller samkommunens likvida medel. [ ] Beloppet för likvida medel i början av året minskas från beloppet av likvida medel vid räkenskapsårets slut. Kalkylen visar beloppet av likvida medel och dess förändring under räkenskapsåret. [ ] Likvida medel är finansiella värdepapper samt kassa och bank. [ ] 4. Finansieringsanalysens posters sammansättning 4.1 Kassaflödet i verksamheten [ ] + Årsbidrag (från resultaträkningen) Extraordinära poster [ ] + Extraordinära intäkter (från resultaträkningen) - Extraordinära kostnader (från resultaträkningen) = Extraordinära poster [ ] Korrektivposter till internt tillförda medel Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva (från verksamhetens övriga intäkter i resultaträkningen) [ ] + Försäljningsförluster av tillgångar bland bestående aktiva (från verksamhetens övriga kostnader) [ ] Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva (från extraordinära intäkter i resultaträkningen) [ ] + Försäljningsförluster av tillgångar bland bestående aktiva (från extraordinära kostnader i resultaträkningen) [ ] + Avsättningar vid räkenskapsperiodens slut (kommunens balansräkning, punkt C på passiva sidan) Avsättningar vid räkenskapsperiodens början = Korrektivposter till internt tillförda medel 4.2 Kassaflödet för investeringarnas del [ ] Immateriella tillgångar (ökningar) Materiella tillgångar (ökningar) Aktier och andelar (ökningar) ± Förskottsbetalningar för investeringar (ökningar och minskningar) [ ] = Investeringsutgifter i finansieringsanalysen [ ] + Finansieringsandelar för investeringsutgifter + Försäljningsintäkter av tillgångar bland bestående aktiva (inklusive försäljningsvinster och förluster) [ ]
10 10 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva innehåller ifrågavarande tillgångars försäljningspriser enligt försäljningsfakturor eller andra försäljningsverifikat (utan mervärdesskatt) [ ]. Investeringsuppgifterna fås antingen från huvudbokföringen eller bokföringen över anläggningstillgångar. Investeringarna i tillgångar bland bestående aktiva kan också beräknas på basen av ändringen i balansräkningen genom att till ändringen addera räkenskapsperiodens avskrivningar och beakta övriga poster som ovan nämnda försäljningar förorsakat i resultaträkningen. [ ] Utnyttjandet av en investeringsreserv för investeringar beaktas inte i finansieringsanalysen. 4.3 Kassaflödet för finansieringens del [ ] Utlåning Ökning av lånefordringar Placeringar enligt balansräkningen: + Masskuldebrevsfordringar XXXX - Masskuldebrevsfordringar 1.1.XXXX + Övriga lånefordringar XXXX - Övriga lånefordringar 1.1.XXXX + Övriga fordringar XXXX - Övriga fordringar 1.1.XXXX + Amorteringar på ovan nämnda under räkenskapsperioden = Ökning av lånefordringar Ökningarna kan enklast utredas på basen av huvudboken eller uppgifter från lånebokföring. Minskning av lånefordringar Amorteringar på masskuldebrevsfordringar, övriga lånefordringar och övriga fordringar under räkenskapsperioden. Förändringar av lånebeståndet Uppgifterna kan enklast tas från lånebokföringen. Ökning av långfristiga lån + Masskuldebrevslån + Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter + Lån från offentliga samfund + Lån från övriga kreditgivare enligt balansen Ovan nämnda lån enligt balansen 1.1.
11 11 + Amorteringar av ovan nämnda lån under räkenskapsperioden + Andelen kortfristiga (amorteringsandelen för långfristiga lån ) - Andelen kortfristiga (amorteringsandelen för långfristiga lån 1.1.) = Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån - Räkenskapsperiodens amorteringar beträffande ovan nämnda låneposter Förändring av kortfristiga lån + Masskuldebrevslån + Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter + Lån från offentliga samfund + Lån från övriga kreditgivare enligt balansen Ovan nämnda lån enligt balansen Amorteringar av ovan nämnda lån under räkenskapsperioden [ ] - Andelen kortfristiga (amorteringsandelen för långfristiga lån ) + Andelen kortfristiga (amorteringsandelen för långfristiga lån 1.1.) = Ökning av kortfristiga lån Kontrollkalkyl för förändringar av lån + Lån Upptagna lån enligt lånebokföringen eller huvudbokföringens händelser - Amorteringar enligt lånebokföringen eller huvudbokföringens händelser ± Förändringar av lånens amorteringsandel = Lån Förändringar i eget kapital [ ] Samkommun + Grundkapital (placerat i form av pengar) - Grundkapital 1.1. (placerat i form av pengar) + Fonder (placerat i form av pengar) - Fonder 1.1. (placerat i form av pengar) + Underskott som betalts i pengar av någon medlemskommun - Överskott som återbetalts till medlemskommuner = Förändring i eget kapital Både hos en kommun och hos en samkommun beaktas rättelser av väsentliga fel som hör till tidigare räkenskapsperioder då rättelserna bokförts mot eget kapital och inverkar på kassaflödet [ ]. Under förändringar av eget kapital beaktas inte poster som inte påverkar finansieringen (t.ex. förändringar av uppskrivningsfond och fond för verkligt värde, resultatöverföringar till fonder eller användning av fonder) [ ].
12 12 Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital - Förvaltade medel Förvaltade medel Förvaltat kapital Förvaltat kapital 1.1. = Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar - Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar 1.1. = Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar [ ] - Långfristiga fordringar (Balansräkningens rörliga aktiva CII Fordringar: Långfristiga) Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar (Balansräkningens rörliga aktiva CII Fordringar: Kortfristiga) Kortfristiga fordringar 1.1. = Förändring av fordringar [ ] Förändring av räntefria skulder [ ] + Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar Motsvarande balansposter 1.1. = Förändring av räntefria skulder [ ] 4.4 Förändring av likvida medel [ ] + Finansiella värdepapper Finansiella värdepapper Kassa och bank Kassa och bank 1.1. = Förändring av likvida medel [ ] Finansieringsanalysen avstäms med hjälp av förändringen av likvida medel. Förändringen bör vara lika stor som det sammanlagda kassaflödet från verksamheten, investeringarna och finansieringen. [ ]
13 13 5. Finansieringsanalysens noggrannhet I finansieringsanalysen redovisas förutom siffrorna för räkenskapsåret också jämförelseuppgifter från föregående räkenskapsår. Förutom rubrikerna upptas i finansieringsanalysen inte rader som saknar siffror för både innevarande och föregående räkenskapsår. [ ] De poster som presenteras i finansieringsanalysen kan utökas ifall det är viktigt med tanke på de riktiga och tillräckliga uppgifter som skall ges om finansieringen. En sådan specifikation kan göras t.ex. när förändringen av de långfristiga lånen har varit väsentlig pga. förändringar i valutakurserna. Trots att valutakursförändringarna inte är en följd av verksamhetens finansiering måste de beaktas i finansieringsanalysen. Ringa effekter av kursdifferenser kan dock sammanslås med den post som de har berott på. Finansieringsanalysen får presenteras med euros noggrannhet. Om den dock upprättas direkt utgående från bokföringsuppgifterna kan noggrannheten vara densamma som i bokföringen. [ ]
14 14 FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUN OCH SAMKOMMUN Bilaga 1 Informationskälla: Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag XXX Resultaträkningen Extraordinära poster ±XXX Resultaträkningen Korrektivposter till internt tillförda medel ±XXX XXX Noterna Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter XXX Aktiva AI, AII, AIII1 Finansieringsandelar för investeringsutgifter -XXX Aktiva AI, AII, AIII1 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva -XXX -XXX Noterna Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde ±XXX Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -XXX Aktiva AIII2-4 Minskning av utlåningen XXX ±XXX Aktiva AIII2-4 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån +XXX Passiva E I 1-4 Minskning av långfristiga lån -XXX Passiva E I 1-4 Förändring av kortfristiga lån ±XXX ±XXX Passiva E II 1-4 Förändringar i eget kapital ±XXX Passiva A Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital ±XXX Aktiva B, Passiva D Förändring av omsättningstillgångar ±XXX Aktiva C1 Förändring av fordringar ±XXX Aktiva CII Passiva E I5-8, E Förändring av räntefria skulder ±XXX ±XXX II5-8 Kassaflödet för finansieringens del ±XXX Förändring av likvida medel ±XXX Förändring av likvida medel Likvida medel XXX Aktiva CIII,CIV Likvida medel 1.1. XXX ±XXX Aktiva CIII,CIV [Ändrad ]
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-
ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2018 ISBN 978-952-293-603-5 (pdf) Femte reviderade
FINANSIERINGSDELEN 2013 2016
255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
FINANSIERINGSDEL 2012 2015
279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
Finansieringsdel 2015-2018
Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar
FINANSIERINGSDEL 2011 2014
279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.
VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009
Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag
ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag
1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande
65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas
Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat
Helsingfors stads bokslut för 2012
Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1
RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000
1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd
Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade
Kommunernas bokslut 2014
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2015:2 24.6.2015 Kommunernas bokslut 2014 Preliminära uppgifter Lägre verksamhetsintäkter och -kostnader Från 2013 till 2014
Kommunernas bokslut 2013
' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens
Kommunernas bokslut 2017
Elin Sagulin, Statistiker Tel. 018-25495 Offentlig ekonomi 2018:2 14.6.2018 Kommunernas bokslut 2017 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och något lägre intäkter Jämfört med 2016 ökade kommunernas
Finansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 11.4.2005 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2004 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring
1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran
UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR
UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015
Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 19.12.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.11.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 3.4.2006 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2005 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Redovisning av kassaflöden
R E K O M M E N D AT I O N 1 6. 2 Redovisning av kassaflöden September 2010 Innehåll Denna rekommendation anger hur redovisningen av kassaflöden ska upprättas. Rekommendationens bindande verkan Text markerad
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 25.3.2010 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2009 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Kommunernas bokslut 2016
Elin Sagulin, statistiker E-post: elin.sagulin@asub.ax Offentlig ekonomi 2017:2 20.6.2017 Kommunernas bokslut 2016 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och intäkter Jämfört med 2015 ökade kommunernas
Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)
1934 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Förändring av premieansvaret Återförsäkrares andel Andel av placeringsverksamhetens
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 7.4.2004 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2003 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
ALLMÄN ANVISNING OM UPPGÖRANDE AV FINANSIERINGSANALYS
Bokföringsnämnden Handels- och industriministeriet 9.11.1999 ALLMÄN ANVISNING OM UPPGÖRANDE AV FINANSIERINGSANALYS 1 INLEDNING... 3 1.1 Syftet med denna allmänna anvisning...3 1.2 Skyldigheten att uppgöra
FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK
FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. BALANSBOK 31.12.2013 FO-nummer 1785638-2 Hemort: Helsingfors FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA R.F. I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Resultaträkning 1 Balansräkning,
Kommunernas bokslut 2015
' Iris Åkerberg, statistiker E post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2016:2 28.6.2016 Kommunernas bokslut 2015 Preliminära uppgifter Högre verksamhetskostnader och lägre intäkter Jämfört med 2014
Staden ber om svar på följande frågor:
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 90 7.4.2009 BOKSLUT OCH KONCERNBOKSLUT EFTER KOMMUNSAMMANSLAGNING 1 Begäran om utlåtande Staden ber kommunsektionen ge ett utlåtande om upprättande av stadens
Bilaga 1 RESULTATRÄKNING
Nr 1259 3403 RESULTATRÄKNING Bilaga 1 Ränteintäkter Leasingnetto Räntekostnader FINANSNETTO Intäkter från investeringar i form av eget kapital I företag inom samma koncern I ägarintresseföretag I övriga
Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. Försäkringsteknisk kalkyl
3225 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING Försäkringsteknisk kalkyl Premieintäkter Premieinkomst Förändring av premieansvaret Övriga försäkringstekniska intäkter 1) Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar Förändring
Bilaga 1 RESULTATRÄKNING. I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1)
5504 Nr 1340 Bilaga 1 RESULTATRÄKNING I Försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkring 1) Premieintäkter Premieinkomst Förändring av premieansvaret Andel av placeringsverksamhetens nettointäkt 2) Övriga försäkringstekniska
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (3) Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 105 1 (3) 6.3.2012 Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet 1 Begäran om utlåtande Ordföranden i revisionsnämnden i stad X har bett bokföringsnämndens
Nr 89 257. Bilaga 1 KONCERNRESULTATRÄKNING
Nr 89 257 KONCERNRESULTATRÄKNING Bilaga 1 I Kalkyl över kreditinstitutsverksamhet och investeringstjänster 1 Ränteintäkter Räntekostnader Finansnetto Intäkter från investeringar i form av eget kapital
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 31.03.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2007 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 26.3.2009 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 17.10.2008 Statsekonomins finansieringsanalys 30.9.2008 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Statsekonomins finansieringsanalys
Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens
Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen
Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen
FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT
tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen
Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet
Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in
ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN Helsingfors 2007 ISBN 978-952-213-255-0 (pdf) ISBN 978-952-213-254-3
1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE UTLÅTANDE OM HANTERING AV RÄNTESWAPAVTAL INGÅNGNA I SÄKRINGSSYFTE I KOMMUNALA BOKSLUT
1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 116 21.3.2017 UTLÅTANDE OM HANTERING AV RÄNTESWAPAVTAL INGÅNGNA I SÄKRINGSSYFTE I KOMMUNALA BOKSLUT 1 Grunden för utlåtandet Enligt 112 i kommunallagen
Finansministeriets föreskrift
FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1603 VM/23/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokföringsenheternas bokslut och de uppgifter som ska ingå i bilagorna till bokslutet Finansministeriet
lägga till kontona 1603, 2406, 2407, 2416, 2417, 2471, 2526, 2527, 2528 och 5111 enligt följande:
STATSKONTORET FÖRESKRIFT 23.4.2003 Dnr 102/03/v107/531/2003 Räkenskapsverken och de statliga fonderna utanför budgeten BOKFÖRINGSKONTON Enligt 42 b 4 momentet i förordningen om statsbudgeten (11.12.1992
Föreningen - Asteri malliyritys (fö04)
BALANSRÄKNING Aktiva BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgånger Materiella tillgånger Placeringar RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Kundfordringar /långfristiga Övriga fordringar /långfristiga Kundfordringar
Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys
Avsnitt IV Frivilligt upprättad kassaflödesanalys Kapitel 21 Frivilligt upprättad kassaflödesanalys Tillämpning Lagtext 2 kap. 1 ÅRL En årsredovisning ska bestå av 1. en balansräkning. 2. en resultaträkning,
Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf
Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf Detalj från konstglasfönster Adolf Fredriks Kyrkogata 15. Nytillverkat 2011 med inspiration från originalparti över inre entrédörr. Motiv och djupblästring,
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Statrådets förordning
Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag
Fyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning där alla kommuner upplöses och en ny kommun bildas i stället.
Bokföringsnämndens kommunsektion, 23.10.2007 81. Utlåtande om bokföringen vid ändring i kommunindelningen 1 Begäran om utlåtande och utlåtandets innehåll Fyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF HILDA I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Feltryck ska vara 46 560 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen,
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE
ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2009 31/8 2010 HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF SKEPPSBYGGAREN 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF RINGSTED I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2016 31/12 2016 BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ 1 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 BRF RTB I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information
Förmögenhetskriterier
Förmögenhetskriterier Övriga I denna anvisning används allmänt termen STEA-understöd, som avser statsunderstöd som beviljas allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2015 31/8 2016 HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö
ÅRSREDOVISNING 2007-01-01 2007-12-31 HSB Brf Lessö i Malmö 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF ÖRESUNDSDAMMARNA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF HALLABACKEN I TRELLEBORG 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2015 31/12 2015 HSB BRF DALSLUND I BURLÖV 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering
JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer
Statistik 2003:
Statistik 2003:6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2000-2001 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens
ÅRSREDOVISNING 1/ /
ÅRSREDOVISNING 1/1 2011 31/12 2011 HSB BRF ATLE I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/9 2014 31/8 2015 HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar den information
FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)
1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens
11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod
11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående
1 Begäran om utlåtande
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 75 20.12.2005 BOKFÖRING MELLAN ETT RÄDDNINGSVERK SOM FUNGERAR SOM AFFÄRSVERK I EN STAD OCH DE ÖVERLÅTANDE KOMMUNERNA AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SOM ÖVERLÅTS AV
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/9 2016 31/8 2017 HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ Org Nr 746000-5171 HSB Brf Järven Verksamhetsplan 1 Förvaltningsberättelse 5 Resultaträkning 13 Balansräkning 14 Kassaflödesanalys
EKONOMIPLAN
EKONOMIPLAN 2019 2021 Fastställd av kommunfullmäktige 46/12.12.2018 Innehåll INLEDNING... 3 C10 DRIFTSEKONOMIDEL... 4 C100 ALLMÄN ADMINISTRATION... 5 C200 SOCIALFÖRVALTNING... 6 C300 UNDERVISNING OCH KULTUR...
Reflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet
Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens
ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ
ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 MOTION NR 1 Styrelsens yttrande: Styrelsen ställer sig positiv till förslaget gällande elektronisk
:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning
Bokslutsdokument RR KF BR Miljönämnden 2019-09-13 11:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1908 1808 Verksamhetens intäkter 1 2 488 1 505 Verksamhetens kostnader 2,3-56 384-60 393 Avskrivningar och nedskrivningar
16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR
Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 108 1 (5) 16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR 1 Begäran om utlåtande Sjukvårdsdistrikten A och B (nedan sökandena)
ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER
BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-089-7 (häftad) ISBN 978-952-090-3
Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408
Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138
Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31
Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar
Arbets- och näringsministeriet Utlåtandena från Bokföringsnämndens kommunsektion (6)
Arbets- och näringsministeriet Utlåtandena från Bokföringsnämndens kommunsektion 1.11.2016 1 (6) År 2016 (114- Utlåtande 114: Bokföring av semesterpenningar i bokslutet 2016, 27.9.2016 År 2015 (108-113)
1(5) STATSKONTORET Förvaltningens styrning STATSEKONOMINS FINANSIERINGSANALYS. 1 Allmänt
STATSKONTORET Förvaltningens styrning 30.4.2010 1(5) STATSEKONOMINS FINANSIERINGSANALYS 1 Allmänt Statsekonomins finansieringsanalys uppgörs som en kassaflödeskalkyl. Kalkylen kompletterar statens intäkts-
HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ
HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ Kallelse till Ordinarie Föreningsstämma Onsdagen den 24 oktober 2007 Samt ÅRSREDOVISNING 2006-05-01 2007-04-30 Bussar avgår till stämman från Mobäcksgatan (den västra vändplatsen)
Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund
Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen