Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Transkript

1 Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

2 Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren Statistikcentralen, prognoser för åren FM Förändring, %: BNP, volymförändring Lönesumma -1,3-0,1 0,6 1,6 1,9 1,3 2,3 1,2 Inkomstnivå Arbetslöshetsgrad Konsumentpriser 2,2 8,2 8,7 1,2 8,8 0,3 1,3 8,6 8,3 1,7 7,9 7,6 Kommunernas kostnadsnivå Statsandelsindex Kommunernas inkomstnivå 0,8 0,9 1,3 0,9 0,6 1,1 0,8 1,2 Prognoser i september 2014 (BSB): BNP, volymförändring Lönesumman Inkomstnivå Arbetslöshetsgrad -1,2 2,2 8,2 0,9 8,6 1,2 1,7 1,2 8,5 2,2 8,2 Konsumentpriser 1,1 Kommunernas kostnadsnivå 0,9 1,1 2,4 7,8 1,7 7,5 1,9

3 Kommunernas och samkommunernas bruttoutgifter, md Verksamhetsutgifter - Löner - Övr. personalutgifter - Inköp - Understöd - Övr. verksamhetsutg. Ränteutgifter Investeringar Sammanlagt Förändring, %: Verksamhetsutgifter -Löner -Inköp Utgifter sammanlagt ,35 16,39 4,96 13,85 2,36 0,30 4,70 43,35 2,4 0,6 3,5 2,4 2014* 1) 38,48 16,32 4,90 14,12 2,47 0,32 7,73 46,54 0,4-0,4 1,9 6,0 2015** 38,52 16,13 4,84 14,21 2,68 0,33 4,61 43,47 0,1-1,2 0,7-4,5 2016** 39,39 16,26 4,91 14,87 2,68 0,34 4,65 44,38 2,3 0,8 4,6 2,4 2017** 39,62 16,50 4,94 15,57 1,95 0,78 0,67 0,67 0,67 0,67 0,38 4,65 44,65 0,6 4,7 2,3 2018** 40,81 16,80 5,03 16,34 1,98 0,67 0,43 4,70 45,94 4,9 2,8 2019** 49 17,13 5,13 17,15 2 0,67 0,48 4,70 47,27 1) Från och med år 2014 inverkar bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna på nivån på verksamhetsutgifterna (och verksamhetsinkomsterna). Den höga nivån på investeringarna år 2014 beror på anskaffningen av aktier och andelar som härrör till bolagiseringen av affärsverken. 2) År 2017 minskar verksamhetsutgifterna (samt verksamhetsinkomsterna och statsandelarna) pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Effekten på verksamhetsutgifterna är ca miljoner euro. 2) 3,1 5,0 2,8 Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM

4 % Förändring i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter , procent 8,6-5,1-5,0 5,6 2,9 2,8 5,2 7,2 5,1 5,2 5,2 4,5 4,6 5,0 1) Uppgifterna för år 1997 är inte jämförbara med tidigare år bl.a. på grund av huvudmannamodellen inom undervisningsväsendet 7,9 4,2 4,2 1) 2) 2) 3) 5,4 5,0 0,4 0,1 2,3 0,6 3, ) Åren saktar verksahetsutgifternas tillväxt ner pga bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna. Utan dessa bolagiseringar skulle tillväxten vara ca. 1 % år 2014 och ca. 2 % år ) År 2017 saktar verksamhetsutgifternas tillväxt ner pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Utan denna överflyttning skulle tillväxten vara ca. 2,4 %. Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM

5 Kommunernas skatteinkomster , md (Hållbarhetsberäkningen, kommunernas skattesatser oförändrade ) Skatteslag * 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Kommunalskatt 17,97 18,19 18,53 19,05 19,49 20,20 25 Samfundsskatt 1, ,27 1,33 1,39 5 Fastighetsskatt 1,36 1 1,64 1,66 1,70 1,74 1,77 Skatter sammanlagt 20,63 21, , ,33 24,28 Förändring, %: Kommunalskatt 6,7 1,3 2,8 2,3 3,6 4,2 Samfundsskatt 8,2 1-3,6-10,1 5,0 4,7 4,3 Fastighetsskatt 7,2 1 8,5 1,2 2,4 2,4 1,7 Skatter sammanlagt 6,8 2,6 1,9 3,6 4,1 Inkomstskattesats, genomsn. 19,38 19,74 19,84 19,84 19,84 19,84 19,84 Samfundsskattesats 24, Andel av samfundsskatten,% 29,49 35,56 36,87 1) 30,92 30,34 30,34 30,34 1) Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats genom att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 1 procentenheter fr.o.m Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM

6 Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice* , mn Nytt Besluten minskar statsandelarna under regeringsperioden (år 2015) med md euro, dvs. ca 14 %, på årsnivå På grund av nedskärningarna för åren går kommunerna miste om 6,8 md euro i statsandelar för kommunal basservice Åren = -40 Nyttan av avgiftshöjningar inom social- och hälsovården (40 mn ) fråntas kommunerna genom minskade statsandelar. * Dessutom en nedskärning av UKM:s statsandelsfinansiering med ca. 400 miljoner euro åren Summan innehåller bl.a. de frysta indexjusteringarna åren 2013 och sl/hp (Nyttan av höjda fastighetsskatter (48 mn ) kvittas genom en jämnstor nedskärning per invånare för alla kommuner. Detta ingår i beloppet -236 milj. )

7 Kommunernas och samkommunernas ekonomi, md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar för driftsek. Övr. finans. poster, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordin. poster, netto Räk.periodens resultat ,45 20,63 8,29 0,21 2,69-2,63 0,37 0, * 1) -26,78 21,17 8,18 0,18 2,75-8 1,70 7 Rättelseposter till internt tillförda medel -0,62-1,78-0,45-0,45-0,45-0,45-0,45 Internt tillförda medel 2,44 2,67 1,71 5 1,77 1,72 1,61 Investeringar, netto -3,53-3,52-3,58-3,62-3,62-3,67-3,67 Finansieringsresultat 2) -9-0, , ,95-6 Lånestock 15,55 16,64 18,50 20,37 22,32 24,37 26,53 Likvida medel 5,16 5,35 5,25 5,25 5,24 5,24 5,24 1) Bolagiseringen av kommunala affärsverk förbättrar räkenskapsperiodens resultat år 2014 med uppskattningsvis miljard euro. Bolagiseringen av affärsverken försvagar verksamhetsbidraget med uppskattningsvis 0,45 Md. euro år ) Finansieringsresultat = Internt tillförda medel + investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + rättelseposter till internt tillförda medel. 2015** 1) -28, ,19 0,26 1, , ** -28,82 21,98 8,63 0,25 3-2,64-0, ** -29, ,43 0,21 1,95-2, ** -30,13 23,33 8,54 0,17 1,90-2,84-0, ** -31,11 24,28 8,51 0,13 0-2,94-0,88 Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM

8 Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter och driftsinkomster 1) Löpande priser indexerade, 1997=100 Verksamhetsutgifter Driftsinkomster 1) ) Driftsinkomster = verksamhetsinkomster + skatteinkomster + statsandelar (enligt kommunernas bokslut). Åren saktar verksamhetsutgifternas och -inkomsternas tillväxt ner pga bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna. År 2017 saktar verksamhetsutgifternas och inkomsternas samt statsandelarnas tillväxt ner pga av att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM

9 4,0 Den kommunala sektorns årsbidrag, avskrivningar och investeringar 1) , md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 4,0 3,5 Årsbidrag Investeringar, netto 1) Avskrivningar 3, Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM. 1) Investeringar, netto = Investeringsutgifter finansieringsandelar inkomster från försäljning av anläggningstillgångar.

10 Md 4,0 Statsandelsnedskärningarna år och deras inverkan på kommunsektorns årsbidrag 3,5 0,76 1,12 1, , Årsbidrag Avskrivningar Statsandelsnedskärningar på årsnivå Investeringar, netto Utan de nedskärningar i statsandelarna för kommunal basservice som gjordes skulle den kommunala ekonomin vara i balans (årsbidraget i förhållande till avskrivningarna i genomsnitt 128 %) och årsbidraget skulle nästan räcka till för att täcka nettoinvesteringarna. Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM

11 Verksamhetsutgifternas inverkan på årsbidraget: Den kommunala sektorns årsbidrag och avskrivningar, md Verksamhetsutgifternas nominella ökning enl. FM, % Uppskattad förändring i kommunalekonomins kostnadsnivå, % 3, ,3 1, ) 0, , Avskrivningar Årsbidrag enligt FM Årsbidrag om utgiftsökningen är % snabbare per år än prognosen Årsbidrag om utgiftsökningen är 1 % snabbare per år än prognosen 1) År 2017 saktar verksamhetsutgifternas (samt verksamhetsinkomsternas och statsandelarnas) tillväxt ner pga att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Utan denna överflyttning skulle verksamhetsutgifternas tillväxt vara ca. 2,4 %. Källa: Åren Statistiscentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM.

12 3,5 Kommunsektorns årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat år , md (löpande priser) (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) 3, Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat den bokföringsmässiga försäljningsvinst på cirka 0,95 miljard euro som kommunerna i huvudstadsregionen fick då samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) bildades. År 2014 förbättrar bolagiseringen av kommunala affärsverk räkenskapsperiodens resultat med omkring miljard euro. Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM.

13 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Lånestock Likvida medel Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM.

14 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren , md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Ökning av lånestocken Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde ) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel - Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM.

15 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn, kumulativt från år 1997, md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Ökning av lånestocken Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde ) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. -25 Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM.

16 Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella poster, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Förändring, %: Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar ,71-38,48-26,78 21,17 8,18 0,18 2,75-8 1,70 7-1,6 0,4 2,6-1, ,40-38,52-28, ,19 0,26 1, ,38-11,2 0,1 1,9 0, ,39-28,82 21,98 8,63 0,25 3-2,64-0,34 1,6 2,3 5, ,40-39,62-29, ,43 0,21 1,95-2, ,6-2, ,67-40,81-30,13 23,33 8,54 0,17 1,90-2,84-0,68 2,6 3,6 1, , ,11 24,28 8,51 0,13 0-2,94-0,88 2,9 3,1 4,1-0,3 År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. År 2014 uppskattas bolagiseringen av affärsverk förbättra räkenskapsperiodens resultat med omkring miljard euro. År 2017 minskar verksamhetsinkomsterna och utgifterna samt statsandelarna pga att utbetalandet och fakturerandet av det grundläggande utkomststödet flyttas över till FPA. Källa: År 2014 Statistikcentralen, bokslutsprognoser. Uppskattningarna för åren enligt FM.