Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen

Transkript

1 Allmänt om finansieringen i de kommande kommunerna/landskapen , Helsingfors Symposium - kommunerna och landskapen efter vård- och landskapsreformen Benjamin Strandberg

2 Aktuellt i beredningen av vård- och landskapsreformen (ur ekonomisk synvinkel) Ikraftträdandet inverkar på alla kalkyler Nedskärningen av kommunalskattesatsen preliminärt på samma storleksnivå (-12,3 % -enheter)» Den slutliga nedskärningen beror på kommunernas verkliga kostnadsuppgifter Olösta frågor ännu i detta skede, bl.a.:» Valfrihetsmodellens slutliga omfattning, ersättningsgrunderna osv.» Upplösandet av flerkanalsfinansieringen» Förändringskostnaderna i landskapen och kommunerna» Överflyttandet av egendom, som garanterar kommunernas ekonomi» Skötsel av sysselsättningen (tillväxttjänsterna) osv 2

3 Grundläggande vid överförandet Skatteinkomsternas jämnstora minskning (ca. 12,3 % - enheter) orsakar en obalans mellan kostnaderna och inkomsterna i de uppgifter som överförs till landskapen» I en del kommuner är de överflyttade inkomsterna större än kostnaderna för de uppgifter som överförs till landskapen Utan utjämningselement skulle kommunen förlora» Motsvarandevis är i en del kommuner kostnaderna större än inkomsterna för de uppgifter som överförs Utan utjämningselement skulle komunen vinner kommunen Kostnaderna skall överföras i de verkliga kostnadernas nivå (2018 och 2019 års kostnader)

4 Kommunernas och samkommunernas ekonomi nu och i framtiden De externa inkomsterna och utgifterna enligt resultaträkningen och finansieringsanalysen UPPSKATTNING FÖR ÅR 2017 ca. 44 Md De externa inkomsterna och utgifterna enligt resultaträkningen och finansieringsanalysen SKISS ÖVER ÅR 2020 ca. 24 md Löner 16 md, 36 % Social- och hälsovård 20 md, 47 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Skatteinkomster 22 md, 50 % Därav: kommunalskatt 42% samfundsskatt 4 % fastighetssakatt 4 % Andel som överflyttas till landskapen 20 md Övriga personalkostn. 10 % Materialinköp 8 % Köp av tjänster 9 md 22 % Understöd 5 % Låneomkostn. 5 % Investeringar 11 % Övr. utgifter 3 % Undervisningsoch kulturverks. 14 md, 31 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Övriga uppgifter 7 md, 16 % Finansiering m.fl.6 % Statsandelar 9 md, 20 % Verksamhetsinkomster 9 md, 20 % Upplåning 6 % Övriga ink. 4 % Löner 8 md, 34 % Övriga personalkostn. 9 % Materialinköp 8 % Köp av tjänster 4 md, 15 % Understöd 5 % Låneomkostn. 11% Investeringar 17% Övr. utgifter 1 % Undervisningsoch kulturverks. 14 md, 58 % (Verksamhetsutg. och investeringar) Övriga uppgifter 7 md, 30 %, Finansiering m.fl. 12 % Skatteinkomster 12 md, 48 % Därav: kommunalskatt 35% samfunsskatt 5 % fastighetsskatt 8 % Statsandelar 2 md, 10 % Verksamhetsinkomster 7 md, 28 % Upplåning 7 % Övriga ink. 7 % Källa: FM /Kommunförbundet

5

6

7

8

9 Pargas skatteinkomster år 2016 och skiss över situationen år

10 Nykarlebys skatteinkomster år 2016 och skiss över situationen år

11 Kommunernas statsandelar Social- och hälsovård Förskola- och grundläggande utbildning Småbarnspedagogik Bibliotek Kulturtjänster Tilläggsdelar, övriga avdrag & tillägg mm.. Gymnasie-/yrkes YHS-utbildning Handikappsförhöjningar Morgon- och eftermiddagsverksamhet Konstinstitutioner Invandrare förberedande utb. Motion, ungdom Flexibel grundutbildning Påbyggnadsundervisning

12 Kommunernas statsandelar Social- och hälsovård Flyttas till landskapen Blir kvar i kommunen

13 Nya statsandelssystemets huvuddrag 1. Utgångsläget är att trygga finansieringen av kommunernas kvarblivande uppgifter Samtidigt bevara betydelsen av bestämningsfaktorerna i statsandelssystemet Behoven och omständigheterna bestämmer statsandelen även fortsättningen Grundlogiken hos utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna bevaras också,

14 Nya statsandelssystemets huvuddrag Största delen av pengarna utdelas via statsandelssystemet för basservicen att bestämmas på basis av åldersgrupperna under 16 år Nytt kriterium: främjandet av välfärd och hälsa Det nuvarande kriteriet för självförsörjning i fråga om arbetsplatser föreslås bli slopat Arbetslöshetsgraden ska dessutom flyttas från de kalkylmässiga kostnaderna till tilläggsdelen för statsandelen

15 Kostnaderna för de överförda uppgifterna försvinner från kommunerna Till staten överförs 500 miljoner euro, resten kvarstår hos kommunerna Den andel som motsvarar kommunernas kvarstående uppgifter (ca 1/3, 3 md euro ca. 5,8 md euro överförs ) Kvarstår hos kommunerna, inga förändringar Den del av de överförda kostnaderna (på riksnivå) som inte täcks med överförda samfundsskatte- och statsandelsinkomster, dras av från kommunalskatten, 11,1 md euro eller 12,37 % Kostnader Samfundsskatt Statsandel inkl. statsandelsutjämning Fastighetsskatt UKM statsandel Finansieringsandelar Kommunalskatt Dessutom som separat utjämning 4. Gradvis övergångsutjämning åren Förändring i kommunens ekonomiska balans p.g.a. reformen max. +/- 100 euro/invånare år 2024 Statsandelssystemet som utjämnare av de förändringar som reformen orsakar: 1. Utjämningsprocenterna förändras 2. Fastighetsskatten tas med i utjämningen 3. Utjämningsbegränsning, 60 % I enskilda kommuner motsvarar de överförda kostnaderna och inkomsterna inte varandra Den ekonomiska balansen förändras Behov av att utjämna den förändring som reformen orsakar kommunen 15

16 Sote förändringsbegränsarens viktigaste funktion är att pga av denna har kommunernas sote-utgifter åren direkt och varaktig effekt på den nya kommunens statsandelar även alltså efter då reformen träder i kraft från år 2020 och framåt. 16 [pvm]

17 Kommunernas sote-utgifter Lönar det sig för kommunerna att spara eller slösa? Berörda parterna har motstridiga intressen: Svaret beror på vilken part som tillfrågas. De berörda parterna i vård- och landskapsreformen Staten Landskapen (nuv. sjukvårdens samkommuner) Kommunerna (pga förändringsbegränsaren) Kommuninvånarna Incitament för kommunernas sote-kostnader MINSKA! ÖKA! MINSKA! ÖKA! / MINSKA! Sanna Lehtonen

18 Hur få en bild över ekonomin år 2020? Ekonominyckeln hjälper Ekonominyckeln flyttar bort kostnader och inkomster enligt de nuvarande förslagen OBS! Riktgivande Nästa uppdatering enligt nya kommunen år 2020 i februari

19 Kommunens ekonomi nu och skiss av år

20 Det ekonomiska spelrummet efter reformen Spelrummet minskar samtidigt som soteutgifterna försvinner från kommunalekonomin? Utmaningarna att anpassa administrationen och den centralt styrda stödtjänsterna Hur betala skulderna som förblir i kommunen med minskade inkomstströmmar? Hur nyinvesterar kommunen i framtiden?

21 Den relativa skuldsättningsgraden kommer att stiga i alla kommuner Kommunens balansräkning Källa: Komunernas preliminära bokslutsuppgifter, Statistikce( ) Finlands Kommunförbund 2017 (1000 ), välj kommun från resultaträkningen Kortfristigt Masskuldebrevslån 0 0 Lainat rah.- ja vak.laitoksilta Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare 0 0 Erhållna förskott Leverantörsskulder Anslutningsavgifter och övriga skulder Resultatregleringar PASSIVA TOTALT Soliditetsgrad, % 56,6 56,6 Likvida medel: 1000 euro euro/invånare Lånestock: 1000 euro euro/invånare Relativ skuldsättningsgrad, % 62,5 165,

22 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md (uppskattningar enligt hållbarhetsberäkningen) Lånestock Likvida medel Samkommunernas lån antas överflyttas till landskapen år 2020, ca. 3,4 md euro /hp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för åren enligt FM

23 TACK FÖR VISAT INTRESSE! Benjamin Strandberg Asiantuntija Sakkunnig Kuntatalous Kommunalekonomi Suomen Kuntaliitto ry Finlands Kommunförbund rf Toinen linja 14, Helsinki, Finland , Benjamin.Strandberg@kuntaliitto.fi