SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Transkript

1 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

2 DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- OCH LANDSKAPSREFORMEN GENOMFÖRS I LANDET Ansvaret för att ordna och producera socialoch hälsovårdstjänster överförs från kommunerna till självstyrande landskap som områdesmässigt motsvarar de nuvarande landskapen. Finansieringsansvaret övergår helt till staten genom en minskning av kommunernas skatteinkomster och statsandelar. Kunderna har valfrihet och landskapen har en skyldighet att bolagisera tjänsterna. Landskapet är skyldigt att bolagisera tjänsterna, om landskapet befinner sig i en konkurrenssituation på marknaden eller om tjänsterna omfattas av klientens omfattande valfrihet. Landskapets tjänster kan produceras av landskapet, en aktör inom tredje sektorn eller den privata sektorn, men inte av en kommun.

3 EN RIKSOMFATTANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- OCH LANDSKAPSREFORM

4 MÅLET ÄR EN OMFATTANDE VALFRIHET Invånaren väljer i fortsättningen en socialoch hälsovårdscentral som man i första hand anlitar för: basservice yrkesmässig bedömning av den övriga service som behövs Social- och hälsovårdscentralerna producerar sina tjänster som aktiebolag. Minst hälften av de socialoch hälsovårdstjänster som Borgå stad nu producerar omfattas av lagstiftningen om valfrihet, vilket enligt lagförslagen betyder att producenten ska vara ett bolag. Lösningarna som gäller klientens valfrihet är tills vidare oklara, eftersom det egentliga lagförslaget ges ut först i november.

5 LINJEDRAGNING FRÅN KOMMUNFÖRBUNDETS STYRELSE Tjänster som omfattas av valfriheten inom socialoch hälsovården bör kunna produceras av kommunerna i bolag som de äger.

6 BEREDNING AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- OCH LANDSKAPSREFORMEN I LANDSKAPET NYLAND Borgå deltar i beredningsgrupperna för reformen i Nyland. Beredningen av reformen har försenats också på grund av att städerna i huvudstadsregionen förhandlar om en egen separat lösning.

7 BORGÅ STADS MÅL Borgå stad har utvecklat sina socialoch hälsovårdstjänster kraftigt de senaste åren och kan i dag producera sina socialoch hälsovårdstjänster kostnadseffektivt och med hög kvalitet. Målet är att denna utveckling fortsätter och tjänster med fokus på invånarnas behov också i framtiden kan erbjudas i Borgå. Även om situationen är oklar, vill Borgå göra sig beredd för socialoch hälsovårdsreformen. Det lönar sig för staden att som föregångare medverka i utformningen av sådana nya klientorienterade lösningar som passar ihop med den framtida socialoch hälsovårdsreformens mål och beaktar Borgås och invånarnas intressen på bästa möjliga sätt. Social- och hälsotjänsterna producerar ett betydande samhälleligt och ekonomiskt mervärde, och deras lokala funktionalitet och existens har en klar betydelse för områdets livskraft. Borgå stads medverkan i det reformfrämjande projektet bör också ses som en betydande satsning för att främja områdets livskraft.

8 EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Avsikten är att under utredningen kartlägga Borgå stads beredskap, förmåga och vilja delta i produktionen av socialoch hälsovårdstjänster antingen i ett bolag som ägs helt av staden eller i ett bolag som ägs tillsammans med en annan aktör (ett samföretag). Meningen är att utreda, om den förändrade marknad som blir följden av den förändrade lagstiftningen kan hanteras genom att man grundar en konkurrenskraftig aktör som helt eller delvis ägs av staden och som är en fullgod konkurrent till den övriga privata eller offentliga serviceproduktionen. Samtidigt kunde vi erbjuda kommuninvånarna möjlighet till en äkta valfrihet samt bättre trygga också kommuninvånarnas språkliga rättigheter. Det är sannolikt att om bolaget och dess service- och affärskoncept är välplanerade och om bolaget redan har ett bra lokalt marknadsläge, har bolaget fördel i det kommande öppna konkurrensläget där alla basnivåns socialoch hälsovårdsaktörer i framtiden måste agera.

9 UTREDNINGENS INNEHÅLL Vilka socialoch hälsovårdstjänster är möjliga och lönsamma att bolagisera i Borgå (verksamhetskoncept). Hur ska bolagiseringen gå till, vilka är de juridiska randvillkoren. Med vilket verksamhetskoncept kan man skapa ett konkurrenskraftigt bolag som passar ihop med socialoch hälsovårdsreformens utgångspunkter. Det framtidiga bolagets ekonomiska värde, aktuella kostnadskalkyler och uppgifter om prissättning. Personalens ställning. Bedömning av ekonomiska risker och verksamhetsrisker. Beredning av dokument för upphandlingar och centrala avtal.

10 ÖVERTAGANDE AV AKTIER? Enligt lagförslaget skulle landskapet överta all sådan lös egendom som har ett klart samband med den verksamhet som landskapet har ansvar för att ordna, t.ex. maskiner, utrustning och material. Förslaget utgår från att landskapet också övertar aktierna i de aktiebolag som kommunen äger, om bolagets faktiska huvudsakliga verksamhetsområde är att producera socialoch hälsovårdstjänster. I samband med utredningen bör staden med hjälp av olika expertutredningar (som gäller bl.a. lagstiftningen om aktiebolag) vara beredd på en skrivning om ett sådant övertagande av aktier i aktiebolag.

11 VERKSAMHET SOM BOLAGISERAS Borgå stads socialoch hälsovårdssektors kostnader år 2016 är 163 miljoner euro. Man kan utgå från att den verksamhet som bolagiseras högst skulle motsvara cirka hälften av socialoch hälsovårdssektorns totala budget, och sannolikt skulle mängden vara klart mindre. Som ett minimum skulle bolaget ansvara för servicen i den basenhet som avses i den kommande lagstiftningen, dvs. socialoch hälsovårdscentralen, t.ex. hälso- och socialtjänsternas öppna mottagningar. I grund och botten är det alltså fråga om verksamhet och tjänster som kunde ordnas i bolagsform redan i dag eller också utan den framtida socialoch hälsovårdsreformen. Principen är att de serviceprocesser som överförs till bolaget ska vara i ordning. Vilka tjänster som bolagiseras och bolagets verksamhetskoncept kommer att preciseras under utredningens gång.

12 EN UTVIDGNING AV VERKSAMHETEN? Ingår företagshälsovården i helheten? Efter att lagförslagen preciserats på de punkter som gäller valfriheten är det skäl att utreda, om bolagets verksamhet kan utvidgas att omfatta även andra socialoch hälsovårdstjänster. Bolaget kunde senare söka tillväxt utanför Borgå och betjäna även invånare t.ex. i östra Nyland. Det väsentliga är att den modell som tas fram ska fungera i linje med socialoch hälsovårdsreformens mål, bl.a. jämlika tjänster, bevarande av närservice, integration av välfärdstjänster och klienternas omfattande valfrihet. Modellen ska fungera också i den händelse att socialoch hälsovårdsreformen i nuvarande form av någon anledning inte förverkligas.

13 PERSONALENS STÄLLNING I socialoch hälsovårdsreformen kommer hela socialoch hälsovårdspersonalen att lämna sin nuvarande arbetsgivare. Vid övergången kommer principerna för överlåtelse av rörelse att följas. Målet är att även personalen övergår i det nya bolagets tjänst enligt samma principer för överlåtelse av rörelse. Med överlåtelse av rörelse avses överlåtelse av en funktionell del av en kommun eller samkommun till en annan arbetsgivare så, att den del som överlåts efter överlåtelsen förblir oförändrad eller likartad.

14 BEREDNINGSARBETET INFÖR EN UTREDNING Tanken om en utredning har diskuterats under hösten bl.a. i socialoch hälsovårdsnämnden, vid stadsfullmäktigegruppernas ordförandemöte samt i stadsstyrelsen. Beslutet att officiellt sända utredningen till stadsstyrelsen för behandling togs efter en debatt på stadsstyrelsens seminarium Inledandet av utredningen diskuterades också på stadsfullmäktigegruppernas ordförandemöte Ordförandena för alla fullmäktigegrupperna var på plats. Ordförandena för fullmäktigegrupperna har enhälligt förbundit sig till att utföra utredningen.

15 BEREDNING AV UTREDNINGEN, TIDSPLAN Meningen är att utredningen görs under oktober-januari. Efter det beslutar stadsfullmäktige om projektets framtid. Om bolagisering väljs, ska det nya bolaget bildas senast i juni 2017.

16 BEREDNING AV UTREDNINGEN, KOMMUNIKATION Utredningen kommer att vara en öppen process, såsom bestämmelserna i kommunallagen, rekommendationerna om kommunikation inom den offentliga förvaltningen och de av stadsstyrelsen i Borgå godkända kommunikationsanvisningarna förutsätter. Utredningen bereds i en nära växelverkan med alla centrala intressentgrupper, såsom t.ex. stadens personal, beslutsfattare, ministerier och statens företrädare, Nylands förbund, Borgå sjukhus och kommunerna i östra Nyland. Resurser behövs för kommunikationen.

17 UTREDNINGENS BEREDNING, STYRNING OCH RESURSER Stadsstyrelsen fungerar som en politisk ledningsgrupp för utredningen eller utser en separat ledningsgrupp som regelbundet ges rapporter om utredningsarbetet. Genomförandet av utredningen förutsätter att separata resurser reserveras för utredningsarbetet. Enligt ett preliminärt kostnadsförslag bör ett anslag på reserveras för löner till projektpersonal och för utomstående experthjälp under hösten 2016 (anvisas från stadsstyrelsens anslag år 2016). Anslagssumman preciseras när en projektplan utarbetas. Stadsstyrelsen och stadsfullmäktige tar ställning till den fortsatta finansieringen av projektet när beslut fattas om budgeten för år 2017.

18 UTREDNINGEN OCH DEN PÅGÅENDE REFORMEN AV SERVICEHELHETER Borgå har redan tidigare påbörjat en reform av servicehelheterna inom socialoch hälsovården, vars syfte är att skapa fungerande klientorienterade tjänster. Under arbetets gång skulle man också förbereda sådana servicehelheter som utgör grunden för verksamheten i de framtida socialoch hälsovårdscentralerna. Också detta arbete pågår, och meningen är att detta arbete kopplas ihop med den utredning som nu ska starta.

19 ANDRA MOTSVARANDE PROJEKT I FINLAND Kouvola stad, som är klart större än Borgå, beslutade i juni att förfarandet vid stadens upphandlingar av socialoch hälsovårdstjänster (inklusive specialiserad sjukvård) skulle basera sig på ett samföretag. Läs mera (på finska):