Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Transkript

1 Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar till positiv utveckling inom hälso- och sjukvården (instrument) tillgänglighet och kvalitet ökar utbud och efterfrågan möts produktionen blir mer mångsidig, kan bättre anpassas efter olika gruppers specifika behov globaliseringens krav 2 Kommunernas hus

2 Valfrihetsreformer i primärvården Norge: Listläkarreform 2001 (Fastlegeordningen) Sverige: Valfrihet i primärvården 2010 (Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009) Lagstadgade reformer i decentraliserade, (till största delen) skattefinansierade hälso- och sjukvårdssystem Valfriheten gäller offentligt finansierade tjänster och hela befolkningen Omfattande utredningar, noggrann planering och politisk förankring Nationell uppföljning och utvärdering 3 Rätt att välja sjukhus Sverige: Valfrihet inom landstingsområdet, över landstingsgränserna om vårgarantitiderna överskrids Vårdvalssystem enl. LOV möjliga men inte obligatoriska inom specialistvården. Norge: Fritt sykehusvalg i hela riket Danmark: Frit sygehusvalg gäller offentliga sjukhus i hela landet. Utvidet frit sygehusvalg om väntetiden > 1 mån, gäller även privata kontraktssjukhus och vård utomlands. 4 Kommunernas hus

3 Finsk lagstiftning Hälso- och sjukvårdslag ( /1326) 47 Val av vårdenhet för icke-brådskande vård Val av hälsostation vid hemkommunens hälsovårdscentral Val av specialistmottagning /sjukhus inom specialupptagningsområdet. Vårdenheten ska väljas i samförstånd med remitterande läkare /tandläkare. 48 Utvidgat val av vårdenhet Gäller offentliga vårdenheter i hela landet. Gäller ej: skolhälsovård, studerandehälsovård, långvarig institutionsvård; hemsjukvård 5 Särdrag i den finska lagstiftningen Valfriheten gäller den offentligt finansierade och producerade vården Primärvård Utgångsläget utgörs av nuvarande situation. Byte av enhet ska meddelas skriftligt till nuvarande och blivande hälsostation, kan ta upp till 3 veckor Omval högst en gång per år + Vård enl individuell vårdplan kan erhållas även på annan ort (studier, semester etc.) Specialiserad sjukvård Förutsätter samförstånd med remitterande läkare + Vård kan erhållas även på annan enhet om motiverat pga arbete, studier mm el för att värna om språkliga rättigheter 6 Kommunernas hus

4 Finsk lagstiftning Lag om servicesedlar inom social- och hälsovården ( /569) / Kommunen fastställer de social- och hälsovårdstjänster för vilka den använder servicesedlar Kommunen kan godkänna endast serviceproducenter vars tjänster åtminstone motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet De krav som kommunen ställer ska vara icke-diskriminerande och grunda sig på faktorer som kan bedömas objektivt Uppgifter om serviceproducenterna, de tjänster de tillhandahåller och priset på tjänsterna ska finnas offentligt tillgängliga på internet och på annat lämpligt sätt 7 Valfrihet nödvändiga förusättningar 1. Patienten är medveten om sina rättigheter 2. Det finns flera realistiska valalternativ 3. Patienten har tillgång till adekvat och tillförlitlig information om alternativen 4. Pengarna följer patienten på ett flexibelt och rättvist sätt -> det lönar sig att producera vård -> det lönar sig att investera i kvalitet och säkerhet -> patienten är alltid välkommen Kommunernas hus

5 Valfrihet praktiska frågor som ska lösas 1. Vad gäller valfriheten avgränsade /omfattande servicehelheter 2. Producenterna offentliga /privata /tredje sektorn 3. Regler för godkännande (och hur producenter lämnar marknaden). Konkurrensneutralitet 4. Ersättningsmodell och ersättningarnas storlek 5. Patientens ställning konsumentinformation, stöd till svaga grupper 6. Tillsynsfrågor 7. Nationella och /eller regionala lösningar Vilken /vilka tjänster gäller valfriheten? Omfattande servicepaket i finsk primärvård hela verksamheten vid en hälsostation Specifika delar av verksamheten t.ex. läkarmottagning och mödravårdscentral väljs separat Kommunernas hus

6 Val av ersättningsmodell Kapitering (justerad för ålder, socioekonomi, vårdtyngd) Prestationsbaserad (besök, undersökning) Patientavgifter Kvalitetsbonus /-avdrag (mätbara resultat) Särskilda tillägg (tolk, hembesök, glesbygd mm) Ersättningsmodeller Mall Huvudsaklig ersättningsgrund P4P Halland Per capita (>80%) Patientavgifter Avdrag, om man inte når uppställda mål Stockholm Per capita (55%) Besöksersättning Kvalitetsbonus eller avdrag Skåne Per capita (>90%) Bonus eller avdrag Kommunernas hus

7 Patientens ställning, konsumentinformation Öppna jämförelser av vårdens tillgänglighet och kvalitet hos olika producenter Uppföljning av vårdens tillgänglighet och kvalitet regionalt /socioekonomiskt /långtidssjuka och friskare individer Mekanismer för att garantera icke-autonoma patienters rättigheter Kommunernas hus

8 Nationella /regionala /lokala lösningar Nationell tillsyn kvalitet och säkerhet, konkurrensneutralitet, marknadsföring Gemensamma nationella spelregler riktlinjer för godkännande, ersättningsförfarande Men: det kan behövas regionalt /lokalt spelutrymme Det nationella systemet fungerar inte isolerat från Europa konsekvenser av Patientdirektivet? Valfrihet vad ska hända > Vårdutnyttjandet kommer delvis att bestämmas utifrån nya utgångspunkter patientcentrerad vård Servicestrukturen börjar successivt att ändras. Kan initialt upplevas som jobbigt av dem, som ansvarar för planering och budgetering När pengarna följer patienten: nödvändigt att få igång smidiga rutiner och gemensamma spelregler Om det finns realistiska valalternativ och relevant konsumentinformation, kan konkurrensen om patienterna börja utveckla vårdens kvalitet 16 Kommunernas hus

9 Valfrihet framtida utsikter Genom auktorisation och ersättningsförfarande uppstår nya möjligheter att styra och påverka producenternas beteende Forskning,uppföljning och utvärdering behövs för att kunna styra och vidareutveckla valfriheten! THL:s initiativ för att stärka primärvården: Öppna på lika villkor den offentligt finansierade primärvården även för privata och tredje sektorns producenter Valfrihet och kvalitetskonkurrens centrala drivkrafter Kommunernas hus