Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837

Transkript

1 Datum Vår referens Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837 Mottagare Ålands landskapsregering Landskapsregeringens förslag till ny landskapslag om hälso- och sjukvård inklusive ändringen av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård Allmänt I förslaget ingår inte en analys av lagförslagets konsekvenser, vilket bör ingå i ett lagförslag som skickas på extern remiss. I lagtexten används begreppen socialvårdsmyndigheterna, socialvården, instanser som svarar för socialvård och den kommunala socialvården. Borde klargöras om det i samtliga fall avses den kommunala socialvården eller bara när så anges eller vad? I detaljmotiveringen ingår även en del s.k. korrekturfel 1. Lagtext och detaljmotivering LL om hälso- och sjukvård Syfte I detaljmotiveringen (sidan 5) anges att Hela befolkningen, oavsett bosättningsort och ekonomisk ställning, ska ha tillgång till de hälso- och sjukvårdstjänster de behöver. I 1 2 mom. 3 punkten anges att syftet med lagen är att säkerställa att hela befolkningen i landskapet har lika tillgång till hälso- och sjukvård. I 2 3 punkten rikets lag (FFS 1326/2010) anges att syftet med den lagen är bland annat att sörja för lika tillgång, kvalitet och patientsäkerhet när det gäller den service som befolkningen behöver. Det verkar som detaljmotiveringen delvis tagits från rikets lag utan att beakta ordalydelsen i den föreslagna 1 2 mom. 3 punkten. Lagens syfte borde även vara att förbättra samarbetet med den kommunala socialvården. I lagen lyfts samarbetet med socialvården fram i 21, 30 3 mom., 35 3 mom., 41 3 mom., 42 3 mom. och 50 1 mom. vilket även borde återspeglas i bestämmelsen om lagens syfte. 1 Bland andra följande: I detaljmotiveringen till 8 används benämningen landskapsstyrelsen istället för landskapsregeringen. I 24 hänvisas till vårdgarantin enligt 23 men den korrekta hänvisningen är till vårdgarantin enligt 22. kf PB 230 AX MARIEHAMN Tel Fax e-post: info@kommunforbundet.ax

2 2 / 6 18 Patientuppgifter I paragrafens 2 mom. anges att Ålands hälso- och sjukvård har rätt att ansluta sig till nationella och internationella elektroniska register över patientuppgifter. I detaljmotiveringen står intet om denna rätt. Varför ska ÅHS ha denna rätt? Varför behövs den här möjligheten? Finns det inga problem? Ställs det inga krav på de register ÅHS ansluter sig till? 20 Ersättningsskyldighet Stadgandet om kommunernas ersättningsskyldighet enligt 20 1 mom. bör strykas då det inte är relevant i sammanhanget. Genom reformen år 1993 övertog landskapet hela ansvaret för att befolkningen i landskapet tillhandahålls hälso- och sjukvård. En allmän lag om hälso- och sjukvårdsförvaltningen antogs, landskapslagen (1993:60) om hälso- och sjukvården. Genom lagen skapades myndigheten Ålands hälso- och sjukvård (nedan ÅHS) som skall tillhandahålla den hälsooch sjukvård som landskapet ansvarar för. Landskapets ansvar för hälso- och sjukvården omfattar även den s.k. åldringssjukvården. I lagstiftningen ålades dock kommunerna skyldighet att ersätta de kostnader som landskapet förorsakades genom den åldringssjukvård som ÅHS tillhandahåller. Syftet var att kommunerna därigenom skulle uppmuntras att själva i ökad utsträckning sörja för äldrevården 2. Kommunförbundet konstaterar att situationen i fråga om kommunernas äldreomsorg avsevärt förbättrats sedan ÅHS-reformens genomförande och att ytterligare förbättringar är att vänta inom en snar framtid. Kommunernas beredskap att själva ombesörja äldreomsorgen har uppnått en sådan nivå att kommunernas ersättningsskyldighet för vården vid ÅHS:s långvårdsenhet redan borde ha tagits bort. Ordalydelsen i 20 2 mom. motsvarar inte ordalydelsen i nuvarande 13 2 mom. Avgiftsskyldigheten enligt förslaget omfattar en patient som är kvar inom ÅHS utan medicinska skäl oavsett var patienten ligger emedan gällande bestämmelsen i 13 2 mom. anger att det handlar om patient som är kvar inom långtidssjukvården eller specialsjukvården. Om det är eller inte är fråga om en ändring i sak bör klargöras åtminstone i detaljmotiveringen. Istället kunde man använda benämningen kvar inom den specialiserade sjukvården. Gullåsen har ombildats till Geriatrisk kliniken (se detaljmotiveringen till 38 ) och torde enligt lagförslaget vara en del av den specialiserade sjukvården. Hälso- och sjukvård omfattar hälsofrämjande verksamhet, primärvård och specialiserad sjukvård. Inom den hälsofrämjande verksamheten och primärvården torde en patient inte bli liggandes. 21 Samarbete med socialvården Syftet med samarbetsskyldigheten för ÅHS är att möjliggöra en ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig resursanvändning. 2 Social- och miljöutskottets betänkande nr 1/

3 3 / 6 I riket är syftet med motsvarande bestämmelse att effektivisera kommunernas samarbete vid anordnandet och producerandet av social- och hälsovårdstjänster och därigenom förbättra verksamhetens produktivitet, få till stånd en mera klientcentrerad servicehelhet samt möjliggöra ett effektivt utnyttjande av datateknologin. Ett mål i riket är att skapa välfungerande vård- och servicehelheter genom att samordna social- och hälsovårdstjänsterna bättre än i dagsläget och avlägsna eller sänka skiljemurarna mellan dem. Ett mål är också att i så stor utsträckning som möjligt förenhetliga förfaringssätten vid organiseringen av tjänsterna och verksamhetssätten. Landskapsregeringen kunde överväga att i detaljmotiveringen utveckla tankarna bakom ÅHS:s skyldighet att samarbeta med socialvården. Strävas det efter något annat förutom att möjliggöra en ekonomisk, effektiv och ändamålsenlig resursanvändning? 26 Beaktande av hälso- och välfärdskonsekvenser I paragrafen anges att landskapsregeringen och kommunerna i samband med beredning av beslut ska bedöma och beakta de konsekvenser besluten har för befolkningens hälsa och välfärd. En myndighet som även borde omfattas av bestämmelsen är Ålands hälso- och sjukvård. Förslagsvis kunde bestämmelsen lyda: Landskapsregeringen, landskapsregeringen underlydande myndigheter och kommunerna ska i samband med beredning av beslut bedöma och beakta de konsekvenser besluten har för befolkningens hälsa och välfärd. Noteras bör att denna lagstadgade uppgift är ny för kommunerna och kommunerna bör kompenseras ekonomiskt för denna nya uppgift. 30 Rådgivning för gravida och barn under läropliktsåldern Enligt 30 3 mom. ska, när Ålands hälso- och sjukvård ordnar rådgivning som avses i 30, ÅHS vid behov samarbeta med instanser som svarar för förskolepedagogik, barnskydd, annan socialvård och specialiserad sjukvård samt med andra relevanta instanser. Istället för begreppet förskolepedagogik kunde användas barnomsorg. I detaljmotiveringen står intet om denna behovsprövade samarbetsskyldighet. Åtminstone borde något nämnas om när det eventuellt finns ett behov av samarbete. I riket är motsvarande samarbetsskyldighet inte behovsprövad. I detaljmotiveringen till bestämmelsen i riket framhävs att när man ska stödja familjerna behövs det samarbete som är systematiskt och som ger synergifördelar mellan de instanser

4 4 / 6 som arbetar med barnfamiljerna. Viktiga aktörer är den tidiga fostran, barnskyddet och annat socialt arbete samt den tredje sektorn. 31 Skolhälsovård Enligt paragrafens 4 mom. ska, när Ålands hälso- och sjukvård ordnar skolhälsovård, ÅHS samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, med annan elevvårdsoch undervisningspersonal samt med andra relevanta instanser. Skolhälsovården i landskapet är inte en del av elevvårdstjänsterna i grundskolan så annan bör strykas. I detaljmotiveringen står intet om denna samarbetsskyldighet. 32 Studerandehälsovård Enligt paragrafens 4 mom. ska, när Ålands hälso- och sjukvård ordnar studerandehälsovård, ÅHS samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare till minderåriga studerande, med personal inom annan studerandevård och undervisning samt med andra relevanta instanser. I detaljmotiveringen står intet om denna samarbetsskyldighet! Borde nämnas med några ord vilka instanser som kunde tänkas vara relevanta. Man kan fråga sig vad som avses med personal inom annan studerandevård. 35 Rådgivning och andra tjänster för äldre I paragrafen i.f. anges att då Ålands hälso- och sjukvård ordnar förebyggande hembesök ska den samarbeta med instanser som svarar för socialvård. Som tidigare nämnt när det gäller ÅHS:s samarbetsskyldighet så står intet i detaljmotiveringen om denna skyldighet. Vad avses med instanser som svarar för socialvård? Omfattas tredjesektorns socialvård, den privata socialvården och församlingarnas diakoniarbete eller enbart den kommunala lagstadgade socialvården? 41 Förebyggande av psykisk ohälsa I paragrafens 3 mom. anges att det arbete med att förebygga psykisk ohälsa som utförs av Ålands hälso- och sjukvård ska planeras och genomföras så att det bildar en funktionell helhet tillsammans med den kommunala socialvården. I detaljmotiveringen står intet om denna planering och detta genomförande. När nu ÅHS åläggs en lagstadgad skyldighet vore det på sin plats att lite närmare beskriva vad det handlar om.

5 5 / 6 42 Mentalvårdsarbete I paragrafens 3 mom. anges att det mentalvårdsarbete som utförs av Ålands hälsooch sjukvård ska planeras och genomföras så att det bildar en funktionell helhet tillsammans med den kommunala socialvården. Se kommentarerna till Alkohol- och drogarbete I paragrafens 3 mom. anges att det alkohol- och drogarbete som utförs av Ålands hälso- och sjukvård ska planeras och genomföras så att det bildar en funktionell helhet tillsammans med alkohol- och drogarbetet och mentalvårdsarbetet i kommunerna. Kommunerna har inte något ansvar för mentalvårdsarbetet. I detaljmotiveringen till paragrafen anges Den som tillhandahåller missbrukartjänster inom hälso- och sjukvården ska alltid bedöma behovet av tjänster även från socialvården. Någon sådan skyldighet kan inte utläsas av bestämmelserna i paragrafen. Om meningen är att det ska vara så bör en uttrycklig bestämmelse om detta intas i paragrafen. Se för övrigt kommentaren till Medicinsk rehabilitering I paragrafens 2 mom. används begreppet handlingsplan och i 3 mom. begreppet rehabiliteringsplan. Två olika begrepp skapar onödig oklarhet och ett begrepp bör väljas. 50 Beaktande av barn i service som riktar sig till vuxna I paragrafens 1 mom. anges att ÅHS ska ordna sådan vård som är nödvändig för att gravida kvinnor och deras ofödda barn ska ges särskilt skydd. Vården ska ordnas i samarbete med socialvårdsmyndigheterna. Återigen intet om denna samarbetsskyldighet i detaljmotiveringen. I paragrafens 2 mom. anges att barnets behov av vård och stöd ska utredas och barnet garanteras tillräcklig vård och tillräckligt stöd då barnets förälder, vårdnadshavare eller någon annan som svarar för barnets vård och fostran får missbrukarvård eller mentalvård eller annan social- och hälsovård, och hans eller hennes förmåga att svara för barnets vård och fostran anses försvagad. Ska ÅHS utreda ett barns behov av vård och stöd och barnet garanteras tillräcklig vård och tillräckligt stöd när t.ex. en förälder får socialvård och hans eller hennes förmåga att svara för barnets vård och fostran anses försvagad?

6 6 / 6 Hur ska ÅHS få reda på att t.ex. en förälder får socialvård? Om meningen är att det bara ska handla om den hälso- och sjukvård som ÅHS tillhandahåller bör det i stället för annan social- och hälsovård skrivas annan hälso- och sjukvård. 57 Ikraftträdande Se kommentaren till 20 1 mom. Lagtext och detaljmotivering LL om ändring av 2 LL om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om ändring av 2 LL om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård. Nuvarande lydelse i 2 4 punkten Hänvisningen i socialvårdslagens 46 2 mom. till rikets kommunallag ska i landskapet avse kommunallagen för landskapet Åland. Föreslagen lydelse i 2 4 punkten Anstaltsvård som avses i 24 benämns i landskapet institutionsvård och den vård som avses i 24 omfattar i landskapet omsorg samt sjukvård. Antagligen en lagteknisk miss. Avsikten är inte att ändra 2 4 punkten utan att foga en ny punkt till 2. Avsikten med ändringen från anstaltsvård till institutionsvård är att förtydliga nuläget. Idag används begreppet institutionsvård i riket även utan lagändring av socialvårdslagens bestämmelse om anstaltsvård. Begreppet anstaltsvård används även i annan nyligen antagen blankettlagstiftning, t.ex. barnskyddslagen, se (ÅFS 2008:97). Begreppet anstaltsvård används även i landskapslagstiftningen om klientavgifter. För att vara konsekvent borde väl även annan landskapslagstiftning som använder begreppet anstaltsvård ändras. Råder det oklarhet vad som avses med begreppet vård i 24 socialvårdslagen? Omfattar begreppet redan idag sjukvård och omsorg så är det väl onödigt att förtydliga. Sigurd Lindvall Förbundsdirektör