Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2012

Transkript

1 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2012 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Klient- och patientombudsman Marina Karlsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER PATIENTLAGEN I KORTHET LAGÄNDRING STATISTIK ÖVER PATIENTÄRENDEN ANTAL ÄRENDEN KONTAKTORSAK Rådgivning och information Missnöje med vård och behandling Patienter som varit missnöjda med ÅHS Patienter som varit missnöjda med övriga vårdgivare/myndigheter Patienter som varit missnöjda med språket PATIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER ÖVRIG VERKSAMHET SKADEANMÄLAN PATIENTENS DELAKTIGHET I VÅRDEN MEDICINSK REHABILITERING REFERENSER

3 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER 1.1. Patientlagen i korthet Några väsentliga och riktgivande punkter i lagen om patientens ställning och rättigheter (FFS 785/1992, LL 1993:61) är följande: Patientens samtycke krävs för vården. Vården skall ske i samförstånd med patienten. Patienten har rätt till vård av god kvalitet och till ett gott bemötande. Patientens modersmål och individuella behov samt den kultur han/hon företräder ska i mån av möjlighet beaktas. Patienten skall få information om sitt hälsotillstånd, vårdens omfattning, riskfaktorer och olika vård- och behandlingsalternativ. Patienten har rätt att kontrollera de uppgifter som antecknas om honom/henne i journalhandlingarna. Om någon inte genast kan ges sådan vård som en yrkesutbildad person inom hälsooch sjukvården anser nödvändig, skall han/hon beroende på hälsotillståndet antingen hänvisas att vänta på vård eller hänvisas till eller sändas för att få vård någon annanstans där sådan vård kan ges. Om en person måste vänta på vård skall orsaken till dröjsmålet och den beräknade väntetiden meddelas personen. En person som är missnöjd med vården kan framställa anmärkning till vårdinrättningen, Då en barnpatient vårdas skall barnets åsikt beaktas av en läkare eller annan yrkesutbildad person. Barnets vårdnadshavare har inte rätt att förbjuda vård som behövs för att avvärja fara som hotar en minderårig persons liv eller hälsa. Enligt lagen är patientombudsmannens uppgifter att: Ge patienten råd i frågor som gäller tillämpningen av patientlagen. Bistå patienten att framställa anmärkning. Bistå patienten vid skadeanmälan till och klagan. Informera om patientens rättigheter. Även i övrigt arbeta för att främja patientens rättigheter och att de skall bli tillgodosedda Lagändring En lagändring i patientlagen träder i kraft den 1 september 2013 (FFS 690/2012). Ändringen gäller 13 b som har tillfogats gällande hänvisning till annan lagstiftning: Bestämmelserna om användningen av biologiska prov som uppkommer vid undersökning och behandling av en patient för vetenskaplig forskning finns dessutom i lagen om medicinsk forskning (488/1999), i lagen om användning av mänskliga organ, vävnader och celler för medicinska ändamål (101/2001) och i biobankslagen (688/2012). 3

4 2. STATISTIK ÖVER PATIENTÄRENDEN 2.1. Antal ärenden Under året har 196 ärenden inkommit. Under år 2012 har patientärendena berört 132 kvinnor och 64 män. Antal ärenden som gällt kvinnor respektive män under åren : Kvinnor Män Kontaktorsak Rådgivning och information 49 ärenden har gällt rådgivning, där patienter eller anhöriga har kontaktat ombudsmannen för att få rådgivning i olika patientfrågor och för att få information om patientens rättigheter Missnöje med vård och behandling 146 ärenden har gällt missnöje. Ombudsmannen utreder inte om missnöjet är befogat. Önskar patienten en utredning skall en klagan anföras till Ålands landskapsregering, Valvira, Justitieombudsmannen eller Justitiekanslern. 4

5 Patienter som varit missnöjda med ÅHS 104 ärenden har gällt missnöje med vård och behandling inom ÅHS. I några fall har missnöjet riktat sig mot flera enheter inom ÅHS, men även mot ÅHS och privata vårdgivare. Under åren har patienter inom ÅHS har varit missnöjda med: Den vanligaste orsaken till att patienten varit missnöjd med rutinerna är att man inte lyssnat på patienten och en del av dem har känt sig avvisade. På andra plats kommer brister i information till patienter, men även att det förekommer bristande information mellan enheter. Några patienter har känt sig bollade mellan kliniker och att ingen tagit ansvar för deras vård och behandling. Två patienter varit missnöjda med att man inte följt den smärtmedicinering som varit ordinerad av läkare. En patient har nekats smärtmedicin, som hade svår smärta p.g.a. cancer. Två patienter har varit missnöjda med att man på ÅHS inte följt den behandlingsplan som gjorts på de sjukhus de varit remitterade till i riket. Vad gäller omvårdnad har en patient fått liggsår. 1 patient har önskat en andra bedömning (second opinion). Bemötande Dröjsmål med vård/behandling Information/klagomål Journalanteckning Att inte få journalkopia Omvårdnad Remittering Rutiner Tystnadsplikt/sekretess Vård/behandling Vårdavgift Välja/byta läkare Övrigt

6 Fördelningen av ärenden mellan olika enheter inom specialsjukvården åren : Specialsjukvården: Akutenheten Barn- och ungdomsenheten BB- och gynekologiska enheten Kirurgiska enheten - Ortopedi - Övrig kirurgi Laboratoriet Medicinska enheten Onkologiska enheten Op., anestesi, intensivvårdsenheten Psykiatriska enheten Rehabiliterings- och fysiatrienheten Röntgen Ögonenheten Öron-, näs- och halsenheten Övriga Totalt Till övrig kirurgi hör bl.a. övriga kirurgiska ingrepp, rutiner och omvårdnad. Fördelningen av ärenden mellan olika enheter inom primärvården åren : Primärsjukvården: Gullåsen Hemsjukvård Hälsocentralen Rådgivning Tandvård Övriga Totalt

7 Patienter som varit missnöjda med övriga vårdgivare/myndigheter 42 ärenden har gällt missnöje med övriga vårdgivare eller myndigheter. Patienter har varit missnöjda med övriga vårdgivare/myndigheter åren p.g.a. följande orsaker: Bemötande Dröjsmål med vård och behandling Information/klagomål Journalanteckning Att inte få journalkopia Remittering Rutiner Omvårdnad Tystnadsplikt/sekretess Vård/Behandling Vårdavgift Övrigt Fördelningen av ärenden gällande övriga vårdgivare/myndigheter åren : HUCS Kommun Privata vårdgivare Privat tandvård Uppsala Akademiska sjukhus ÅUCS Övriga Totalt Till övriga hör bl.a. FPA, Patientförsäkringscentralen, övriga försäkringsbolag, samt privata sjukhus Patienter som varit missnöjda med språket Två patienter har klagat på att personal inte kunnat tala begriplig svenska vid ÅHS. Tre patienter har varit missnöjda med att de inte fått tillräcklig information gällande deras hälsotillstånd på svenska vid ÅUCS. 7

8 3. PATIENTOMBUDSMANNENS ÅTGÄRDER Patientombudsmannen tar inte ställning till de medicinska vårdbesluten och tar inte heller ställning till om fel eller försummelse förekommit i patientens vård. En del patienter eller anhöriga har velat reda ut problemen själva, efter att de har fått information om vad de kan göra. Många har ändå velat ha hjälp av ombudsmannen. Patientombudsmannens åtgärder åren : Bistått vid anmärkning Bistått vid klagomål Kontaktat vårdgivare Bistått vid patientskadeanmälan Kontaktat chefläkare Kontaktat klinikchef Kontaktat överskötare Möte med patient och personal Kontakt med övriga myndigheter ÖVRIG VERKSAMHET Ombudsmannen har informerat om sin verksamhet, samt patientlagen för Ålands hälso- och sjukvård, föreningar och skolor. Ombudsmannen är även sekreterare i Förtroenderådet, som bl.a. verkar för att klienternas och patienternas rättigheter och intressen tas till vara. Ombudsmannen har även informerat socialkuratorerna vid ÅHS om, att patienterna inte varit tillräckligt informerade om social förmåner. 5. SKADEANMÄLAN Det är Patientförsäkringscentralens uppgift att avgöra, om den som söker om ersättning har rätt till skadestånd enligt patientskadelagen och vid behov betala ut ersättningar. Patientskadelagen tillämpas på vård som ges av yrkesutbildad hälso- och sjukvårdspersonal och vård som ges vid hälsovårdens verksamhetsenheter. Enligt patientskadelagen skall alla som utövar hälso- och sjukvårdsverksamhet ha försäkring för det ansvar som avses i lagen. Med hälso- och sjukvård avses i lagen bl.a. sjukhusvård, besök på läkar- och tandläkarmottagningar, hälsovård, sjuktransport, provtagning, rehabilitering, fysikalisk behandling m.m. Ersättning skall sökas inom tre år efter att den ersättningsberättigade, som oftast är patienten, fick kännedom om skadan eller borde ha känt till skadan. 8

9 6. PATIENTENS DELAKTIGHET I VÅRDEN Enligt 4 a i patientlagen skall det vid behov utarbetas en plan för undersökning, vård eller medicinsk rehabilitering. I 5 tas patientens rätt till information. För att kunna ta ställning till den vård man behöver, behöver man få information om sitt hälsotillstånd, vårdens och behandlingens betydelse, olika vård- och behandlingsalternativ och deras verkningar. Enligt 6 i skall vården och behandlingen ges i samförstånd med patienten. Om patienten inte kan ta ställning till sin vård på grund av mental störning eller psykisk utvecklingsstörning eller av någon annan orsak inte kan fatta beslut om vården och behandlingen, skall hans lagliga företrädare, en nära anhörig eller någon annan närstående person höras före man tar ett viktigt vårdbeslut. Det finns alltså lagliga förutsättningar att patienter skall känna sig delaktiga i vården. Trots detta var den vanligaste orsaken till att patienter klagat på rutinerna, att de inte känt sig delaktiga, man har inte lyssnat på dem och de har inte fått tillräcklig information. Några patienter har ansett att man kunnat undvika en patientskada, om man hade lyssnat på dem. 9

10 På Socialstyrelsens hemsida står följande: Patienten har en alldeles unik kunskap på ett område nämligen om sig själv och sina egna levnadsförhållanden och övriga förutsättningar. Särskilt för patienter med en kronisk sjukdom som vårdas i öppna vårdformer kan delaktighet i vården ha stor betydelse för såväl kvalitet som säkerhet. Ett antal vetenskapliga studier, bland annat om behandlingen av astma, diabetes och hjärtsjukdom, har visat positiva resultat för vårdkvalitet och patientsäkerhet när patienter görs delaktiga. Kliniska erfarenheter från behandling av andra sjukdomar, som cancer och vissa psykiska sjukdomar, pekar på liknande goda resultat när patienten engageras som en aktiv part i sin egen vård. WHO-råd till patienter WHO har ett särskilt program för patientsäkerhet. I programmet ges sex goda råd till alla patienter: Säg ifrån om du har frågor eller funderingar om din vård du har rätt att få veta. Delta aktivt i alla beslut som tas om din vård. Lär dig så mycket du kan om din diagnos och de undersökningar och behandlingar du erbjuds. Be en familjemedlem eller en vän vara med som stöd och din företrädare när det behövs. Ta reda på vilka mediciner du har ordinerats och varför du skall ta dem. Vänd dig till en vårdgivare som har ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och kontinuerligt utvärderar sin vårdkvalitet. 7. MEDICINSK REHABILITERING Under året har nio patienter varit missnöjda med den medicinska rehabiliteringen, missnöjet har varit riktat till flera enheter inom ÅHS. Dessa ärenden har statistikförts under vård och behandling. Enligt Landskapslag om hälso- och sjukvård 42 skall Ålands hälso- och sjukvård ordna en medicinsk rehabilitering i anslutning till sjukvård av patienter och man ansvarar för att rehabiliteringen bildar en funktionell helhet tillsammans med den vård som behövs. Med medicinsk rehabilitering avses 1) att ge rådgivning och handledning som gäller rehabilitering, 2) att utreda patientens funktions- och arbetsförmåga, 3) att utreda patientens rehabiliteringsmöjligheter, 4) terapier som förbättrar och upprätthåller funktionsförmågan samt andra behövliga åtgärder som främjar rehabiliteringen, 5) hjälpmedelstjänster, 6) anpassningsträning samt rehabiliteringsperioder i form av institutionsvård eller öppenvård som består av de åtgärder som nämns i punkterna ) Dessutom finns en Instruktion för handläggning av medicinsk rehabilitering som fastställdes av Ålands landskapsregering den 2 juni Enligt instruktionen är utgångspunkten att den medicinska rehabiliteringen i landskapet skall vara likvärdig 10

11 med övriga regioner i landet och också likvärdig mellan olika specialområdena inom hälso- och sjukvården. REFERENSER Lagstiftning: Lag om patientens ställning och rättigheter (FFS 785/1992). Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter (FFS 690/2012). Landskapslag (1993:61) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om patientens ställning och rättigheter. Landskapslag (2011:114)om hälso- och sjukvård. Hemsidor: Läkemedelsskadeförsäkringens hemsida. Patientförsäkringscentralens hemsida. Socialstyrelsen hemsida. Övrigt: Ålands landskapsregering (2009). Instruktion för handläggning av medicinsk rehabilitering. 11